Svenska tronföljden

tronföljd inom det svenska kungahuset, reglerad i successionsordningen
(Omdirigerad från Den svenska tronföljden)

Den svenska tronföljden regleras i successionsordningen, som är en av Sveriges grundlagar. Tronföljden avgör inte bara vem som skall ta över tronen om den regerande monarken avlider eller abdikerar, utan också vem som tar vid som vikarierande statschef (tillfällig riksföreståndare) om ordinarie statschef är sjuk, utomlands eller på annat sätt förhindrad att utföra sina uppgifter.

Silvertronen, använd av den svenske monarken sedan 1650.

Sverige har sedan 1980 full kognatisk tronföljd, alltså att den äldsta bröstarvingen ärver tronen oberoende av kön.

Successionsordningen reglerar att därefter ärver monarkens äldre syskon och äldre syskons barn före yngre syskon och yngre syskons barn, dvs primogenitur. Vad som skall gälla om en svensk kung eller regerande drottning dör eller abdikerar och det inte finns någon tronföljare, regleras i regeringsformen, som är en annan av Sveriges grundlagar.

AllmäntRedigera

Successionsordningens första paragraf stadgar att:

§ 1. Successionsrätt till Sveriges tron tillkommer manliga och kvinnliga efterkommande till kronprins Johan Baptist Julii, sedermera Konung Karl XIV Johans, avkomling i rätt nedstigande led, Konung Carl XVI Gustaf. Äldre syskon och äldre syskons efterkommande ha därvid företräde framför yngre syskon och yngre syskons efterkommande.
– Lag (1979:935)

En grundlagsändring som började gälla 1 januari 1980 införde kvinnlig tronföljd - tidigare kunde enkom manliga efterkommande ärva. Detta innebar att dåvarande kronprins Carl Philip blev nummer två i successionsordningen, efter nya kronprinsessan Victoria.

Att monarkens äldre syskon och äldre syskons barn ärver före yngre syskon och yngre syskons barn innebär exempelvis att prinsessan Estelle ärver tronen före prins Carl Philip även om kronprinsessan Victoria skulle omkomma.[1]

I och med att lagen skrevs om 1980 gäller den Carl XVI Gustafs efterkommande, varför hans äldre systrar, Margaretha, Birgitta, Désirée och Christina, inte blev aktuella som tronföljare.[1][2]

Om tronföljare saknasRedigera

Om regerande monark och samtliga tronföljare enligt gällande successionsordning dör eller avgår, skall riksdagen utse en riksföreståndare som skall fullgöra statschefens uppgifter tills vidare. Detta stadgas i 5 kap. 4 § 1 st. regeringsformen.

I 1809 års regeringsform, som var i kraft från 1809 till utgången av 1974, var det stadgat att riksdagen skulle utse ett nytt kungahus, om det befintliga kungahuset utslocknade. Någon sådan grundlagsfäst bestämmelse finns emellertid inte längre, utan det förutsätts att man får ta ställning till det framtida statsskicket om och när den situationen skulle uppstå.

Historiska tronföljdsordningarRedigera

Under medeltiden utsågs de svenska konungarna genom val av menigheter med olika sammansättning. Först under Gustav Vasas regeringstid infördes regler om arvsrätt till tronen. Genom Västerås arvförening 1544 fastslogs en tronföljdsordning som räknade med arvsrätt endast för män och genom män. På riksdagen 1590 beslöts en ny arvförening, 1590 års arvförening, vilken innebar att arvsrätt på kvinnolinjen kunde komma i fråga om alla manslinjer dog ut. Enligt de arvföreningar som gällde under de följande hundra åren var arvsrätten tidvis begränsad till män. Under andra delar av samma tidsperiod tillerkändes kvinnor en subsidiär arvsrätt. Från år 1719, då Ulrika Eleonora valdes till drottning, blev kvinnlig tronföljd utesluten. Genom 1810 års successionsordning bekräftades en agnatisk, strikt manlig, tronföljdsordning för efterkommande till sedermera Karl XIV Johan och som gällde till 1980.[3]

Tidigare tronföljderRedigera

I släktträden markeras regerande kung eller drottning med kapitäler. Från förälder till barn går det streck neråt som vinklas in till höger så att barnen är längre in på raden. Siffrorna inom parantes anger ordningen i tronföljden. Enbart gemensamma avlidna anfäder, som under sin levnad hade successionsrätt, till de vid tiden successionsberättigade vid liv inkluderas. Avlidna personer markeras föregångna av ett kors. Då framgår släktskapet för möjliga tronföljare som inte är avkomlingar till den regerande monarken.

Personer med släktskap till föregångare på tronen (oavsett om det var nära eller avlägset), men vars successionsrätt uteslutande byggde på specifika riksdagsbeslut om just den personen (exempelvis Karl X Gustav och Adolf Fredrik), redovisas inte.

Under Gustav Vasa, 1523–1560Redigera

1544Redigera

13 januariRedigera

Västerås arvförening antas av Riksens ständer under riksdagen 1544.[4]

1544 (2)Redigera

Karl föds.

1544 (3)Redigera

Karl avlider.

1546Redigera

Sten föds.

1547Redigera

Sten avlider.

15504 oktoberRedigera

Karl föds.

Under Erik XIV, 1560–1569Redigera

156029 septemberRedigera

Kung Gustav Vasa avlider.

156620 juniRedigera

Sigismund föds.

156828 januariRedigera

Gustav föds.

Under Johan III, 1569–1592Redigera

1569januariRedigera

Ständerna fråndömer Kung Erik XIV med efterkommande tron och arvsrätt.[4] Hertig Johan utropas som Kung Johan III.

1583Redigera

17 marsRedigera

Ludvig föds.

26 majRedigera

Ludvig avlider.

1587Redigera

12 juniRedigera

Gustav föds.

4 decemberRedigera

Gustav avlider.

158918 aprilRedigera

Johan föds.

15907 marsRedigera

1590 års arvförening antas vid riksdagen 1590 i Stockholm. Här vidhålls agnatisk tronföljd för Kung Johan III:s avkomlingar, med sekundogenitur för hertig Karl och hans manliga efterkommande, men med tillägget att, om hela manslinjen utgick och arvingar av kvinnliga linjen levde gick tronen över till en sådan. Den "sinnessjuke" brodern Magnus, som saknade inomäktenskapliga barn, uteslöts därmed från tronföljden.[4]

Under Sigismund, 1592–1599Redigera

159217 novemberRedigera

Kung Johan III avlider.

159323 majRedigera

Anna Maria föds.

1594Redigera

19 aprilRedigera

Katarina föds.

15 majRedigera

Katarina avlider.

9 decemberRedigera

Gustav Adolf föds.

15959 juniRedigera

Vladislav föds.

1596Redigera

10 marsRedigera

Maria Elisabet föds.

27 septemberRedigera

Katarina föds.

11 juni 1597Redigera

Katarina avlider.

1598Redigera

I avsättningskriget led Kung Sigismund ett avgörande nederlag i slaget vid Stångebro mot farbrodern Hertig Karl 25 september 1598. Sigismund flydde dagarna efter till sitt andra rike, Polsk-litauiska samväldet.

10 februariRedigera

Kristoffer föds och avlider samma dag.

26 novemberRedigera

Kristina föds.

1599Redigera

25 majRedigera

Kristina avlider.

24 juliRedigera

riksdagen 1599 i Stockholm den 24 juli blev Sigismund formellt avsatt av ständerna. Han fick sex månader på sig att meddela om han ville sända sin son Vladislav som tronföljare till Sverige, med villkoret att pojken skulle uppfostras i den evangeliska läran. Om Sigismund inte accepterade kraven skulle ständerna välja en annan kung.

Tronen är nu vakant och Hertig Karl utses som riksföreståndare.

Under Karl IX, 1599/1603–1611Redigera

1600Redigera

riksdagen 1600 i Linköping noteras det att Sigismund inte svarat på erbjudandet från föregående år, och därefter beslutar ständerna att erkänna Hertig Karl som Kung och att exkludera framlidne Kung Johan III:s katolska ättlingar från tronföljden.[4] Men då Johan III:s yngre son, Hertig Johan, enligt arvföreningen stod tronen närmare än riksföreståndaren och inte var katolik, avböjde Hertig Karl än så länge kungatiteln och kommer att fortsätta styra som riksföreståndare fram till 22 mars 1604.[5] I samband med riksdagen äger Linköpings blodbad rum där riksföreståndaren utkräver hämnd mot de rådsherrar som stött Sigismund.

160122 aprilRedigera

Karl Filip föds.

160422 marsRedigera

Vid riksdagen 1604 i Norrköping, avsade sig Kung Johan III:s andre son, Hertig Johan, sina anspråk till tronen enligt tidigare arvsförening och en nyskriven arvsförening (Norrköpings arvförening) där härefter Kung Karl IX:s arvingar fick företräde framför Hertig Johan beslutades.[5]

Under Gustav II Adolf, 1611–1632Redigera

161130 oktoberRedigera

Kung Karl IX avlider.

161511 juniRedigera

Katarina gifter sig med furste av främmande trosbekännelse, den reformerte Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken, och mister därmed arvsrätten till tronen.[6]

1618Redigera

5 marsRedigera

Johan avlider.

7 augustiRedigera

Maria Elisabet avlider.

16205 marsRedigera

Karl Filip gifter sig i hemlighet/25 januari 1622, Karl Filip avlider[a]

  • Tronföljare saknas

162316 oktoberRedigera

Kristina Augusta föds.

21 september 1624Redigera

Kristina Augusta avlider.

  • Tronföljare saknas

16267 decemberRedigera

Kristina föds.[7]

Under Kristina, 1632–1654Redigera

16326 novemberRedigera

Kung Gustav II Adolf stupar i slaget vid Lützen.[8]

  • Tronföljare saknas

164910 marsRedigera

Drottningens halvkusin, Gustav II Adolfs systerson, Karl Gustav av Pfalz-Zweibrücken (son till Katarina och Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken) väljs vid riksdagen 1649 till tronföljare.[9] Året därpå vid riksdagen 1650 får även hans eventuellt manliga efterkommande rätt till tronen genom 1650 års arvförening.[10]

Under Karl X Gustav, 1654–1660Redigera

16546 juniRedigera

Ständerna accepterar Drottning Kristinas tronavsägelse och erkänner Kung Karl X Gustav.[10]

  • Tronföljare saknas

165524 novemberRedigera

Prins Karl föds.

Under Karl XI, 1660–1697Redigera

166013 februariRedigera

Kung Karl X Gustav avlider i kungshuset i Göteborg och han efterträds av sin ende son som Kung Karl XI.[11]

  • Tronföljare saknas

168217 juniRedigera

Prins Karl föds.

1683Redigera

3 januariRedigera

Successionsordningen ändras till agnatisk-kognatisk.

4 juniRedigera

Prins Gustav föds.

168423 juliRedigera

Prins Ulrik föds.

1685Redigera

16 aprilRedigera

Prins Gustav avlider.

29 majRedigera

Prins Ulrik avlider.

27 septemberRedigera

Prins Fredrik föds.

12 oktoberRedigera

Prins Fredrik avlider.

168617 decemberRedigera

Prins Karl Gustav föds.

16873 februariRedigera

Prins Karl Gustav avlider.

168823 januariRedigera

Prinsessan Ulrika Eleonora föds.

Under Karl XII, 1697–1718Redigera

16975 aprilRedigera

Kung Karl XI avlider.

169812 juniRedigera

Prinsessan Hedvig Sofia gifter sig med Fredrik IV av Holstein-Gottorp utan att ständernas samtycke inhämtats och mister arvsrätten till tronen.[5]

171524 marsRedigera

Prinsessan Ulrika Eleonora gifter sig med Fredrik av Hessen-Kassel utan att ständernas samtycke inhämtats och mister arvsrätten till tronen.[5]

  • Tronföljare saknas

171830 novemberRedigera

Kung Karl XII stupar.

Under Ulrika Eleonora, 1719–1720Redigera

171923 januariRedigera

Prinsessan Ulrika Eleonora väljs av ständerna till regerande drottning.[12]

  • Tronföljare saknas

172029 februariRedigera

Ulrika Eleonora avsäger sig tronen till förmån för sin make Fredrik av Hessen-Kassel.[12]

  • Tronföljare saknas

Under Fredrik I, 1720–1751Redigera

172024 marsRedigera

Drottning Ulrika Eleonoras make, Fredrik av Hessen-Kassel väljs till konung.

174124 novemberRedigera

Drottning Ulrika Eleonora avlider.

  • Tronföljare saknas

174323 juniRedigera

I enlighet med Freden i Åbo väljs Adolf Fredrik av Holstein-Gottorp till Sveriges kronprins.

174624 januariRedigera

Prins Gustav föds.

17487 oktoberRedigera

Prins Karl föds.

175018 juliRedigera

Prins Fredrik Adolf föds.

Under Adolf Fredrik, 1751–1771Redigera

175125 marsRedigera

Kung Fredrik I avlider.

Under Gustaf III, 1771–1792Redigera

177112 februari Redigera

Kung Adolf Fredrik avlider.

17781 novemberRedigera

Kronprins Gustaf Adolf föds.

178225 augustiRedigera

Prins Carl Gustaf föds.

178323 marsRedigera

Prins Karl Gustav avlider.

Under Gustaf IV Adolf, 1792–1809Redigera

179229 marsRedigera

Kung Gustaf III dör i sviterna av ett attentat den 16 mars.

1798Redigera

3 juliRedigera

Prins Karl Adolf föds.

10 juliRedigera

Prins Karl Adolf avlider.

17999 novemberRedigera

Kronprins Gustaf föds.

18022 decemberRedigera

Prins Carl Gustaf föds.

180312 decemberRedigera

Prins Fredrik Adolf avlider.

180510 septemberRedigera

Prins Carl Gustaf avlider.

180913 mars/10 majRedigera

Statskuppen 1809 äger rum, varigenom Kung Gustaf VI Adolf avsätts och Kronprins Gustaf också den 10 maj av riksdagen förklaras avsatt och förlustig kronan (markerade med X).

Under Karl XIII, 1809–1818Redigera

1809Redigera

6 juniRedigera

Prins Karl, hertig av Södermanland som efter statskuppen har fungerat som riksföreståndare, utropas till Kung Karl XIII.

  • Tronföljare saknas
15 juli/18 juliRedigera

Prins Karl August av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Augustenburg väljs av ständerna till kronprins.

1810Redigera

28 majRedigera

Kronprins Karl August avlider på Kvidinge hed.

  • Tronföljare saknas
21 augustiRedigera

Fursten av Pontecorvo och marskalk av Frankrike, Jean Baptiste Bernadotte, väljs till kronprins av ständerna i urtima riksdagen 1810 och tar namnet "Karl Johan".

26 septemberRedigera

1810 års Successionsordning träder i kraft och i den bestäms också om vem som skall efterträda Karl Johan som kronprins och senare som kung, dvs hans manliga ättlingar.

Under Karl XIV Johan, 1818–1844Redigera

18185 februariRedigera

Kung Karl XIII avlider.

18263 majRedigera

Prins Karl föds.

182718 juniRedigera

Prins Gustaf föds.

182921 januariRedigera

Prins Oscar föds.

183124 augustiRedigera

Prins August föds.

Under Oscar I, 1844–1859Redigera

18448 marsRedigera

Kung Karl XIV Johan avlider.

1852Redigera

24 septemberRedigera

Prins Gustaf avlider på slottet i Kristiania.[13]

14 decemberRedigera

Prins Carl Oscar föds.

185413 marsRedigera

Prins Carl Oscar avlider

185816 juniRedigera

Prins Gustaf föds.

Under Karl XV, 1859–1872Redigera

1859Redigera

8 juliRedigera

Kung Oscar I avlider.

15 novemberRedigera

Prins Oscar föds.

186127 februariRedigera

Prins Carl föds.

18651 augustiRedigera

Prins Eugen föds.

Under Oscar II, 1872–1907Redigera

187218 septemberRedigera

Kung Karl XV avlider.

18734 marsRedigera

Prins August avlider.

188211 novemberRedigera

Prins Gustaf Adolf föds.

188417 juniRedigera

Prins Wilhelm föds.

188815 marsRedigera

Prins Oscar gifter sig 15 mars 1888 med enskild mans dotter (hovfröken Ebba Munck af Fulkila) och mister därmed arvsrätten till tronen för sig och sina efterkommande. Han erhöll dessförinnan (28 januari 1888) tillstånd från sin far att begagna prinstitel och släktnamnet Bernadotte.[14]

188920 aprilRedigera

Prins Erik föds.

190622 aprilRedigera

Prins Gustaf Adolf föds.

19077 juniRedigera

Prins Sigvard föds.

Under Gustaf V, 1907–1950Redigera

19078 decemberRedigera

Kung Oscar II avlider.

19098 majRedigera

Prins Lennart föds.

191110 januariRedigera

Prins Carl (son till hertigen av Västergötland med samma namn) föds.

191228 februariRedigera

Prins Bertil föds.

191631 oktoberRedigera

Prins Carl Johan föds.

191820 septemberRedigera

Prins Erik avlider.

193220 februariRedigera

Prins Lennart gifter sig med enskild mans dotter och mister arvsrätten till tronen

19348 marsRedigera

Prins Sigvard gifter sig med enskild mans dotter och mister arvsrätten till tronen.

19376 juliRedigera

Prins Carl (ende sonen till hertigen av Västergötland med samma namn) gifter sig med enskild mans dotter och mister arvsrätten till tronen.

1946Redigera

19 februariRedigera

Prins Carl Johan gifter sig med enskild mans dotter och mister arvsrätten till tronen.

30 aprilRedigera

Prins Carl Gustaf föds.

1947Redigera

26 januariRedigera

Prins Gustaf Adolf förolyckas.

17 augustiRedigera

Prins Eugen avlider.

Under Gustaf VI Adolf, 1950–1973Redigera

195029 oktoberRedigera

Kung Gustaf V avlider på Drottningholms slott.[15]

195124 oktoberRedigera

Prins Carl avlider.

19655 juniRedigera

Prins Wilhelm avlider.

Under Carl XVI Gustaf, 1973–Redigera

197315 septemberRedigera

Kung Gustaf VI Adolf avlider klockan 20:35 på Helsingborgs lasarett.[16][17]

197913 majRedigera

Prins Carl Philip föds på Stockholms slott, enligt då gällande lydelse av Successionsordningen som tronföljare.[18]

19801 januariRedigera

Ändringar i Successionsordningen träder denna dag i kraft, Prinsessan Victoria (född 14 juli 1977 på Karolinska sjukhuset i Solna) inträder därmed som först i tronföljden.[19] Prins Bertil kvarstår i tronföljden enligt övergångsbestämmelser.

198210 juniRedigera

Prinsessan Madeleine föds på Drottningholms slott.[20]

19975 januariRedigera

Prins Bertil avlider i sitt hem, Villa SolbackenDjurgården i Stockholm.[21][22]

201223 februariRedigera

Prinsessan Estelle föds.[23]

201420 februariRedigera

Prinsessan Leonore föds.[24]

201515 juniRedigera

Prins Nicolas föds.[24]

2016Redigera

2 marsRedigera

Prins Oscar föds.[25]

19 aprilRedigera

Prins Alexander föds.[26]

201731 augustiRedigera

Prins Gabriel föds.[26]

20189 mars (nuvarande)Redigera

Prinsessan Adrienne föds.[24]

FotnoterRedigera

  • a Strikt legalt miste Karl Filip sin arvsrätt till tronen i det att han gifte sig, men äktenskapet och hans därmed sammanhörande förlust av successionsrätt blev bekant först efter hans död.[27][28]

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ [a b] Petter Forslund (23 februari 2012). ”Tronföljden - så funkar den”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/tronfoljden-sa-funkar-den/om/sverige. Läst 15 juli 2016. 
  2. ^ ”Successionsordningen, Svensk författningssamling 1810:0926”. Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/successionsordning-18100926_sfs-1810-0926. Läst 15 juli 2016. 
  3. ^ Regeringens proposition 1977/1978:71 om kvinnlig tronföljd, sida 6
  4. ^ [a b c d] Tronföljd i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1920)
  5. ^ [a b c d e] Tronföljd i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1920)
  6. ^ Johan Kasimir i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
  7. ^ 5. Kristina i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
  8. ^ Gustaf 2. G. II Adolf i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
  9. ^ Riksdagen/Riksrådet. ”Sweriges Rijkes samptlige Ständers eenhällelige Förklaring, öfwer H. F. N. des hertigh Carl Gustafs, Pfaltzgrefwes widh Rhein i Beyern, til Gülich, Clewe och Bergen hertigs, grefwes til Veldentz, Spanheimb, Marck och Rawensburg, herres til Rawenstein, &c. succession til Sweriges Chrono och Rijke. Den 10. Martij, åhr 1649”. Libris, katalogpost. Kungliga biblioteket. https://libris.kb.se/bib/8928053. Läst 15 oktober 2020. 
  10. ^ [a b] Karl 4. K. X Gustaf i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
  11. ^ Nyström, Per (1984). Länsresidenset i Göteborg. Göteborgs historiska museums skrifter, 0281-9384 ; 2. Göteborg: Göteborgs historiska mus. Libris länk. ISBN 91-85786-13-6 , s. 26-27.
  12. ^ [a b] Åsa Karlsson, Magnus Linnarsson och Joakim Scherp (15 oktober 2020). Historisk Axess 2020 - Den politiska revolutionen 1720. [TV-program]. Youtube: Axess Television. https://www.youtube.com/watch?v=HU5OKfhpFRE. Läst 16 oktober 2020 
  13. ^ Tegen, Martin. ”Gustav”. Svenskt biografiskt lexikon. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13322. Läst 13 oktober 2020. 
  14. ^ Ointroducerad Adels Förening. Ointroducerad Adel 2015. Stockholm. sid. 22f. ISBN 978-91-637-6651-0 
  15. ^ Holm, Nils F. ”Gustav V”. Svenskt biografiskt lexikon. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13319. Läst 14 oktober 2020. 
  16. ^ ”Kungl. Maj:ts kungörelse (1973:702) med anledning av konung Gustaf VI Adolfs frånfälle;”. Svensk författningssamling. 19 september 1973. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kungl-majts-kungorelse-1973702med-anledning_sfs-1973-702. Läst 15 oktober 2020. 
  17. ^ ”Gustaf VI Adolf (1882–1973)”. kungahuset.se. Kungliga Hovstaterna. https://www.kungahuset.se/kungafamiljen/attenbernadotteslakttrad/gustafviadolf.4.790c0cce14c9d943677228.html. Läst 15 oktober 2020. 
  18. ^ ”H.K.H. Prins Carl Philip / Biografi”. kungahuset.se. Kungliga Hovstaterna. https://www.kungahuset.se/kungafamiljen/hkhprinscarlphilip/biografi.4.187e1841020141a4c88000238.html. Läst 17 oktober 2020. 
  19. ^ ”H.K.H. Kronprinsessan Victoria / Biografi”. kungahuset.se. Kungliga Hovstaterna. https://www.kungahuset.se/kungafamiljen/hkhkronprinsessanvictoria/biografi.4.187e1841020141a4c88000153.html. Läst 17 oktober 2020. 
  20. ^ ”H.K.H. Prinsessan Madeleine / Biografi”. Kungliga Hovstaterna. https://www.kungahuset.se/kungafamiljen/hkhprinsessanmadeleine/biografi.4.4ea495e313c19c119aa7d41.html. Läst 17 oktober 2020. 
  21. ^ ”Bertil”. Nationalencyklopedin. NE Nationalencyklopedin AB. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bertil. Läst 15 oktober 2020. 
  22. ^ ”Prins Bertil (1912–97)”. kungahuset.se. Kungliga Hovstaterna. https://www.kungahuset.se/kungafamiljen/attenbernadotteslakttrad/prinsbertil.4.2dc9487f14e8c508d036ef.html. Läst 15 oktober 2020. 
  23. ^ ”H.M. Konungens tillkännagivande (2012:75)”. Svensk författningssamling. 24 februari 2012. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hm-konungens-tillkannagivande-201275_sfs-2012-75. 
  24. ^ [a b c] ”H.K.H. Prinsessan Madeleine / Barn”. kungahuset.se. Kungliga Hovstaterna. https://www.kungahuset.se/kungafamiljen/hkhprinsessanmadeleine/barn.4.678432ec16d62ffcaa047b1.html. Läst 17 oktober 2020. 
  25. ^ ”H.M. Konungens tillkännagivande (2016:130)”. Svensk författningssamling. 7 mars 2016. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hm-konungens-tillkannagivande-2016130_sfs-2016-130. 
  26. ^ [a b] ”H.K.H. Prins Carl Philip / Barn”. kungahuset.se. Kungliga Hovstaterna. https://www.kungahuset.se/kungafamiljen/hkhprinscarlphilip/barn.4.678432ec16d62ffcaa0476e.html. Läst 17 oktober 2020. 
  27. ^ Gillingstam, Hans. ”Karl Filip”. Svenskt biografiskt lexikon. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12364. Läst 13 oktober 2020. 
  28. ^ K. Filip, svenska prinsar 1. i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)