Den olympiska elden, OS-elden, är en av de viktigaste symbolerna för de Olympiska spelen.

Olympiska elden vid Olympiska vinterspelen 2002 i Salt Lake City.
College Hill, Ohio, USA den 17 december 2001. OS-facklan transporteras här via stafettlöpning inför Olympiska vinterspelen 2002.
OS- elden i Turin 2006

I antikens Grekland representerade elden kontakt med gudarna. Enligt grekisk mytologi fick människorna eld först sedan Prometheus stulit den från gudarna för att ge den till människorna. Då Zeus fick reda på detta blev han arg och straffade både människorna och Prometheus. För att hedra gudarna brann det alltid en eld på Hestias altare i Olympia.

De moderna olympiska spelen redigera

I de moderna olympiska spelen tänds den olympiska elden i mars några månader innan spelen börjar. Då skickas facklan till Olympia och börjar sin tur. En fackla placeras invid en spegel som med hjälp av solen tänder elden. Elden infördes i de olympiska sommarspelen 1928 i Amsterdam. En arkitekt kom på idén med att ha en eld som skulle brinna medan spelen pågår.

Sedan Olympiska spelen i Berlin 1936 färdas elden från Olympia till OS-stadion med en stafett, vilket ursprungligen var ett påhitt av Carl Diem som var ordförande i Tysklands olympiska kommitté 1936. Idén gavs klartecken av den tyska propagandaministern Joseph Goebbels.[1] I Grekland, Jugoslavien och Tjeckoslovakien förekom det därför protester när elden fördes genom de länderna och i Prag släckte demonstranter facklan.

Under Olympiska spelen i Mexico City 1968 blev Enriqueta Basilio historisk när hon som första kvinna tände den olympiska elden.

Nästa gång elden släcktes var inför OS 1992 i Barcelona då tyska studenter i Köln hällde vatten över facklan i protest mot dess nazistiska ursprung. Inför Peking-OS 2008 tvingades organisatörerna att släcka facklan och avbryta stafetten när den passerade i Paris på grund av omfattande demonstrationer, den här gången mot att Kina arrangerar spelen.[2][3]

På senare år har det blivit tradition att kända idrottare eller före detta idrottare springer den sista sträckan i stafetten och sedan tänder elden på stadion. Den förste kände idrottsman som tänt elden var Paavo Nurmi (1952). Andra som tänt elden är fotbollsspelaren Michel Platini (1992), tungviktsboxaren Muhammad Ali (1996) och friidrottaren Cathy Freeman (2000).

Facklans färder redigera

Sommar-OS redigera

OS-ort Dagar Total längd (i kilometer) Totalt antal fackelbärare Rutt Sista fackelbäraren Noter
Berlin 1936 8 3 422 3 422   OlympiaAtenThessaloniki  Sofia  Belgrad  Budapest  Wien  Prag  DresdenBerlin
London 1948 13 7 870 3 372   OlympiaKorfu (Grekland) (med båt) BariMilano (Italien) – LausanneGenève (Schweiz) – BesançonMetz (Frankrike) – Luxemburg (Luxemburg) – Bryssel (Belgien) – LilleCalais (Frankrike) – DoverLondon (Storbritannien)
Helsingfors 1952 20 3 365 1 416   Olympia - Aten (Grekland) (med flygplan) Ålborg - Odense - Köpenhamn (Danmark) (med båt) Malmö - Göteborg - Stockholm (Sverige) - Torneå - Helsingfors (Finland). En andra eld tändes i Pallastunturi (Finland) och följde med den andra i Torneå Paavo Nurmi [4]
Melbourne 1956 21 20 470 3 118   Olympia - Aten (Grekland) (med flygplan) Darwin - Brisbane - Sydney - Canberra - Melbourne (Australien)
Stockholm 1956 (hästsport) 9 1 000 490   Olympia - Aten (Grekland) (med flygplan) Köpenhamn (Danmark) (med båt) Malmö - Stockholm (Sverige)
Rom 1960 14 2 750 1 529   Olympia - Aten (Grekland) (med båt) Syrakusa - Catania - Messina - Reggio di Calabria - Neapel - Rom (Italien)
Tokyo 1964 51 20 065 870   Olympia - Aten (Grekland) (med flygplan) Istanbul (Turkiet) - Beirut (Libanon) - Teheran (Iran) - Lahore (Pakistan) - New Delhi (Indien) - Rangoon (Burma) - Bangkok (Thailand) - Kuala Lumpur (Malaysia) - Manila (Filippinerna) - Hongkong (Hongkong) - Taipei (Taiwan) - Okinawa - Tokyo (Japan, fyra olika vägar)
Mexico City 1968 51 13 620 2 778   Olympia - Aten (Grekland) (med båt) Genua (Italien) (med båt) Barcelona - Madrid - Sevilla - Palos (med båt) Las Palmas de Gran Canaria (Spanien) - San Salvador, Bahamas (Bahamas) - Veracruz - Mexico City (Mexiko)
München 1972 30 5 532 6 000   Olympia - Aten - Thessaloniki (Grekland) - Istanbul (Turkiet) - Varna (Bulgarien) - Bukarest - Timișoara (Rumänien) - Belgrad (Jugoslavien) - Budapest (Ungern) - Wien - Linz - Salzburg - Innsbruck (Österrike) - Garmisch-Partenkirchen - München (Västtyskland)
Montréal 1976 5 775 1 214   Olympia - Aten (Grekland) (satellitöverföring av elektronisk puls) Ottawa - Montréal (Kanada)
Moskva 1980 31 4 915 5 000   Olympia - Aten - Thessaloniki (Grekland) - Sofia (Bulgarien) - Bukarest (Rumänien) - Kishinev - Kiev - Tula - Moskva (SSSR)
Los Angeles 1984 83 15 000 3 636   Olympia - Aten (Grekland) (med flygplan) New YorkBostonPhiladelphiaWashingtonDetroitChicagoIndianapolisAtlantaSt. LouisDallasDenverSalt Lake CitySeattleSan FranciscoLos Angeles (USA)
Seoul 1988 26 15 250 1 467   Olympia - Aten (Grekland) (med flygplan) Jeju - Busan - Seoul (Sydkorea)
Barcelona 1992 51 6 307 10 448   Olympia - Aten (Grekland) (med båt) Empúries - Bilbao - A Coruña - Madrid - Sevilla - Las Palmas de Gran Canaria - Málaga - Valencia - Palma de MallorcaBarcelona (Spanien)
Atlanta 1996 112 29 016 13 267   Olympia - Aten (Grekland) (med flygplan) Los AngelesLas VegasSan FranciscoSeattleSalt Lake CityDenverDallasSt. LouisMinneapolisChicagoDetroit - BostonNew YorkPhiladelphiaWashingtonMiamiAtlanta (USA) Muhammad Ali
Sydney 2000 127 27 000 13 300   Olympia - Aten (Grekland) (med flygplan) Guam - Palau - Mikronesiska federationen - Nauru - Salomonöarna -Papua Nya Guinea - Vanuatu - Samoa - Amerikanska Samoa - Cooköarna - Tonga - Fiji - Christchurch - Wellington - Auckland (Nya Zeeland) - Uluru - Brisbane - Darwin - Perth - Adelaide - Melbourne - Canberra - Sydney (Australien) Cathy Freeman
Aten 2004 142 86 000 3 600   Olympia - Marathon - Aten (Grekland) (med flygplan) Sydney - Melbourne (Australien) - Tokyo (Japan) - Seoul (Sydkorea) - Peking (Folkrepubliken Kina) - Delhi (Indien) - Kairo (Egypten) - Kapstaden (Sydafrika) - Rio de Janeiro (Brasilien) - Mexico City (Mexiko) - Los Angeles - St. Louis - Atlanta - New York (USA) - Montreal (Kanada) - Antwerpen - Bryssel (Belgien) - Amsterdam (Nederländerna) - Lausanne - Genève (Schweiz) - Paris (Frankrike) - London (Storbritannien) - Madrid - Barcelona (Spanien) - Rom (Italien) - München - Berlin (Tyskland) - Stockholm (Sverige) - Helsingfors (Finland) - Moskva (Ryssland) - Kiev (Ukraina) - Istanbul (Turkiet) - Sofia (Bulgarien) - Nicosia (Cypern) - Iraklion - Thessaloniki - Patras - Aten (Grekland) Nikolaos Kaklamanakis
Peking 2008 130 137 000   Olympia - Marathon - Aten (Grekland) (med flygplan) Peking (Folkrepubliken Kina) - Almaty (Kazakstan) – Istanbul (Turkiet) – Sankt Petersburg (Ryssland) – London (Storbritannien) – Paris (Frankrike) (släckt fem gånger,[5] Sista biten avbruten) – San Francisco (USA) – Buenos Aires (Argentina) – Dar es-Salaam (Tanzania) – Muskat (Oman) – Islamabad (Pakistan) – Bombay (Indien) – Bangkok (Thailand) – Kuala Lumpur (Malaysia) – Jakarta (Indonesia) – Canberra (Australien) – Nagano (Japan) – Seoul (Sydkorea) – Pyongyang (Nordkorea) – Ho Chi Minh-staden (Vietnam) – Taipei (Taiwan) (Taiwan har motsatt sig att facklan förs in) - HongkongMacaoSanya - Wuzhishan - Wanning - Haikou - Guangzhou - Shenzhen - Huizhou - Shantou - Fuzhou - Quanzhou - Xiamen - Longyan - Ruijin - Jinggangshan - Nanchang - Wenzhou - Ningbo - Hangzhou - Shaoxing - Jiaxing - Shanghai - Suzhou - Nantong - Taizhou - Yangzhou - Nanjing - Hefei - Huainan - Wuhu - Jixi - Huangshan - Wuhan - Yichang - Jingzhou - Yueyang - Changsha - Shaoshan - Guilin - Nanning - Baise - Kunming - Lijiang - Shangri-La - Guiyang - Kaili - Zunyi - Chongqing - Guang'an - Mianyang - Guanghan - Leshan - Zigong - Yibin - Chengdu - Shannan - Lhasa - Golmud - Qinghaisjön - Xining - Ürümqi - Kashi - Shihezi - Changji - Dunhuang - Jiayuguan - Jiuquan - Tianshui - Lanzhou - Zhongwei - Wuzhong - Yinchuan - Yan'an - Yangling - Xianyang - Xi'an - Yuncheng - Pingyao - Taiyuan - Datong - Hohhot - Ordos - Baotou - Chifeng - Qiqihar - Daqing - Harbin - Songyuan - Changchun - Jilin - Yanji - Shenyang - Benxi - Liaoyang - Anshan - Dalian - Yantai - Weihai - Qingdao - Rizhao - Linyi - Qufu - Tai'an - Jinan - Shangqiu - Kaifeng - Zhengzhou - Luoyang - Anyang - Shijiazhuang - Qinhuangdao - TangshanTianjinPeking (Folkrepubliken Kina) Li Ning
London 2012 70 12 000 8 000   Olympia  Land's End • /76 brittiska orter/ • Londons Olympiastadion (Sju unga idrottare, varav en var Desirèe Henry.)
Rio de Janeiro 2016 107 20 000 12 000   Olympia • /10 grekiska orter/ •   LausanneGenève  Brasilia • /338 brasilianska orter/ • Maracanã (Rio de Janeiro) Vanderlei de Lima
Tokyo 2020 xxx xxx xxx xxx Naomi Osaka

Vinter-OS redigera

OS-ort Dagar Total längd (i kilometer) Totalt antal fackelbärare Rutt Sista fackelbäraren Noter
Oslo 1952 2 225 94 MorgedalOslo (Norge)
Cortina d'Ampezzo 1956 5 Rom (med flygplan) VenedigCortina d'Ampezzo (Italien) Guido Caroli
Squaw Valley 1960 19 960 700 MorgedalOslo (Norge) (med flygplan) Los AngelesFresnoSquaw Valley (USA)
Innsbruck 1964 8   OlympiaAten (Grekland) (med flygplan) WienInnsbruck (Österrike)
Grenoble 1968 50 7 222 5 000   OlympiaAten (Grekland) (med flygplan) ParisStrasbourgLyonBordeauxToulouseMarseilleNiceChamonixGrenoble (Frankrike)
Sapporo 1972 38 18 741 16 300   OlympiaAten (Grekland) (med flygplan) Okinawa (med flygplan) TokyoSapporo (Japan)
Innsbruck 1976 6 1 618   OlympiaAten (Grekland) (med flygplan) Wien (route nr. 1) LinzSalzburgInnsbruck (route nr. 2) GrazKlagenfurtInnsbruck (Österrike)[1] Christl Haas och Josef Feistmantl
Lake Placid 1980 15 12 824 52   OlympiaAten (Grekland) (med flygplan) Shannon (Republiken Irland) Langley Air Force Base, HamptonWashingtonBaltimorePhiladelphiaNew YorkAlbanyLake Placid (USA)
Sarajevo 1984 11 5 289 1 600   OlympiaAten (Grekland) (med flygplan) Dubrovnik (route nr. 1) SplitLjubljanaZagreb - Sarajevo (route nr. 2) SkopjeNovi SadBelgradSarajevo (Jugoslavien)
Calgary 1988 95 18 000 6 250   OlympiaAten (Grekland) (med flygplan) St. John’s, NewfoundlandQuebecMontrealOttawaTorontoWinnipegInuvikVancouverEdmontonCalgary (Kanada)
Albertville 1992 58 5 500 5 500   OlympiaAten (Grekland) (on Concorde) ParisNantesLe HavreLilleStrasbourgLimogesBordeauxToulouseAjaccioNiceMarseilleLyonGrenobleAlbertville (Frankrike) François-Cyrille Grange (den yngste någonsin) och Michel Platini
Lillehammer 1994 82 12 000 7 000   OlympiaAten (Grekland) (med flygplan) MorgedalBergenTrondheimTromsøSvalbardOslo - Lillehammer (Norge)
Nagano 1998 51 3 486 6 901   OlympiaAten (Grekland) (med flygplan) Tokyo (route nr. 1) HokkaidōChibaTokyoNagano (route nr. 2) OkinawaHiroshimaKyotoNagano (route nr. 3) KagoshimaOsakaShizuokaNagano (Japan)
Salt Lake City 2002 85 21 275 12 012   OlympiaAten (Grekland) (med flygplan) AtlantaMiamiHoustonDallas - MemphisPittsburgh - Cumberland, MarylandWashingtonBaltimorePhiladelphiaNew YorkBostonLake PlacidClevelandChicagoDetroitIndianapolisLexington - St. LouisLos AngelesSan FranciscoSquaw ValleySeattleJuneauDenverSalt Lake City (USA)
Turin 2006 75 11 300 10 000   OlympiaAten (Grekland) (med flygplan) RomFlorensGenuaCagliariPalermoNeapelBariAncona (Italien) – San Marino (San Marino) – BolognaVenedigTrieste (Italien) Ljubljana (Slovenien) Klagenfurt (Österrike) TrentoCortina d'AmpezzoMilano (Italien) Lugano (Schweiz) Bardonecchia (Italien) GrenobleAlbertville (Frankrike) Turin (Italien)
Vancouver 2010 76 45 000[6] 12 000   Olympia  Victoria • /106 kanadensiska orter/ • BC Place (Vancouver) Wayne Gretzky, Rick Hansen, Steve Nash och Catriona Le May Doan. Wayne Gretzky tände även en eld utomhus.
Sotji 2014 123 65 000 15 000   Olympia • /34 grekiska orter/ •   Moskva • /2 900 ryska orter/ • Sotji Irina Rodnina och Vladislav Tretiak
Pyeongchang 2018 101 2 018 km 7 500   Olympia • /25 grekiska orter/ • AtenPanathinaikostadion  /79 koreanska orter • Pyeongchangs Olympiastadion Kim Yuna
Peking 2022 xxx xxxx km xxxx   Olympia Zhao Jiawen och Dinigeer Yilamujiang
Milano 2026 xxx xxxx km xxxx   Olympia X

Referenser redigera