Demokratiska unionspartiet

politiskt parti i Rojava, Syrien

Demokratiska unionspartiet (kurdiska: Partiya Yekîtiya Demokrat, PYD; arabiska: حزب الاتحاد الديمقراطي, Ḥizb Al-Ittiḥad Al-Dimuqraṭiy) är ett politiskt parti i den autonoma regionen Rojava i Syrien. Det grundades 2003 som den syriska grenen av Kurdistans arbetarparti (PKK).[1][2][3][4][a]

Demokratiska unionspartiet
PYD logo.svg
FörkortningPYD
Land Rojava
PartiordförandeSalih Muslim
Grundat2003
HuvudkontorKobane
Politisk ideologiFrihetlig socialism
Ekosocialism
Kommunalism
Antinationalism
Feminism
Demokratisk konfederalism
Politisk positionVänster
Färg(er)Grön, röd, gul
Webbplats
www.pydrojava.com
Västkurdisk politik
Politiska partier
Val

Sedan 2013 är PYD en av de huvudsakliga aktörerna i Rojava.[2] PYD har en väpnad gren vid namn Folkets försvarsenheter (YPG) som deltar i det Syriska inbördeskriget.[4]:1

Både YPG och PYD har starka kopplingar till PKK och styrs av PKK genom paraplyorganisationen Kurdistans Gemenskapsunion (KCK),[2] och PKK ses som PYDs moderorganisation.[6] Trots de viktiga kopplingarna mellan PYD och PKK är de fortsatt två separata organisationer,[7] vilket även PYD säger[b], men vissa menar att särskilja mellan PYD/YPG och PKK är att upprätthålla en illusion.[4]

Tydliga kopplingar mellan PYD och PKK har slagits fast av flera ledande forskare på området, bland annat på London School of Economics och den tyska underrättelsetjänsten Verfassungsschutz.[9]

IdeologiRedigera

PYD följer PKK-grundarens Abdullah Öcalans teori om demokratisk konfederalism,[källa behövs] och kan därmed betraktas som frihetliga socialister.[källa behövs]

Partiet eftersträvar en rådsdemokrati byggd kring direktdemokrati, jämställdhet, alternativ ekonomi och ekologi.[10][bättre källa behövs]

Samarbete med svenska SocialdemokraternaRedigera

För att säkra stöd för Magdalena Andersson som statsminister och Regeringen Andersson ingick Socialdemokraterna en uppgörelse med partilösa Amineh Kakabaveh (tidigare V). Uppgörelsen innebar att Socialdemokraterna fördjupade sitt samarbete med PYD.[11][12] Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin och Kakabaveh skrev bland annat att "Att frihetskämpar som slagits eller sympatiserar med YPG /YPJ eller PYD klassas av vissa stats aktörer som terrorister är oacceptabelt."[11]

När Baudin under en intervju av Kvartal i december 2021 uppmärksammades på PYD:s kopplingar till PKK svarade han att "Den bilden jag har fått till mig är ju att det inte är så tydligt att det är på det sättet, men skulle det visa sig att det är så... det är klart att då kommer det inte bli något långvarigt samarbete".[9]

I samband med Finlands och Sveriges Natoansökan 2022, när utrikesminister Ann Linde den 14 maj träffade sin turkiske motsvarighet Mevlüt Cavusoglu, sade Cavusoglu att "De här två länderna stöder öppet och har samröre med PKK och YPG. Det här är terrororganisationer som attackerar våra trupper varje dag. Det är oacceptabelt och upprörande att våra vänner och allierade stöder de här terrororganisationerna."[13] Det var främst tre formuleringar i avtalet som bedömdes vara problematiska:[14]

  • att PYD sades utgöra en "legitim samtalspartner"[11]
  • att YPG/YPJ hyllades för sin kamp mot IS[11]
  • att de som slagits med, eller sympatiserar med, YPG/YPJ och PYD kallades för "frihetskämpar" och att det sades vara oacceptabelt att dessa kallas terrorister[11]

Den 20 maj sade Kakabaveh att hon inte längre avsåg stödja Socialdemokraterna i avgörande omröstningar eftersom hon ansåg att de inte levde upp till överenskommelsen. Kakabaveh sade att "Kommer man inte fullfölja hela överenskommelsen kommer jag inte ge stöd i avgörande omröstningar."[15] Följden blev att Socialdemokraternas vårbudget riskerade att falla och att budgeten skulle behövas avgöras genom lottning.[16]

Den 23 maj sade Magdalena Andersson att Turkiets krav hade överraskat regeringen.[17] Samma dag publicerade Turkiet en kravlista för för att godkänna Sveriges Natoansökan.[18] I ett uttalande skrev Turkiet att "den svenska regeringen, som har ansökt om NATO-medlemskap, har tillkännagivit sitt beslut att ge 367 miljoner dollar i stöd till PKK/PYD, vilket hotar den nationella säkerheten av alliansmedlemmen Turkiet"[c] Turkiet krävde att Sverige bröt kontakten med PYD och dess väpnade gren YPG för att släppas in i Nato.[8]

Tidningen Turkiye Gazetesi pekade ut fem svenska politiker och anklagade dem för samarbete med den av EU, USA och Turkiet terrorstämplade PKK.[20]

När oppositionen den 2 juni riktade misstroende mot justitie- och inrikesminister Morgan Johansson krävde Kakabaveh, som kunde komma att fälla avgörandet, att regeringen skulle hålla fast vid överenskommelsen för att hon inte skulle rösta för att fälla Johansson,[21] och att det offentligt skulle klargöras att löftena till henne skulle hållas.[22] Tobias Baudin sade till TT att "Vi socialdemokrater står alltid upp för de uppgörelser vi gör, det kan man alltid lita på."[22] Vid omröstningen den 7 juni lade Kakabaveh ned sin röst och Johansson kunde sitta kvar som minister, men Kakabaveh krävde därefter nya förhandlingar med Tobias Baudin eller med Morgan Johansson själv då hon menade att Socialdemokraterna inte hade levt upp till avtalet, och hon hotade att rösta nej till regeringens vårändringsbudget.[23]

Se ävenRedigera

FotnoterRedigera

AnmärkningarRedigera

  1. ^ Andra hävdar att partiet skapades fristående från PKK.[5][bättre källa behövs]
  2. ^ Salih Muslim sade 2022 att PYD och PKK står varandra nära ideologiskt, men att det inte fanns någon organisatorisk koppling.[8]
  3. ^ "the Swedish government, which has applied for NATO membership, has announced its decision to provide $367 million in support of PKK/PYD, which threatens the national security of alliance member Türkiye"[19]

ReferenserRedigera

  1. ^ ”The Kurdish Democratic Union Party”. Arkiverad från originalet den 1 december 2021. https://web.archive.org/web/20211201223312/https://carnegie-mec.org/diwan/48526?lang=en. Läst 30 november 2021. , Malcolm H. Kerr Carnegie Middle East Center, 1 mars 2012. "The Kurdish Democratic Union Party (PYD) is a Syrian affiliate of the militant Kurdistan Workers’ Party (PKK)."
  2. ^ [a b c] ”The PKK’s Fateful Choice in Northern Syria”. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211023192511/https://www.crisisgroup.org/middle-east-north-africa/eastern-mediterranean/syria/176-pkk-s-fateful-choice-northern-syria. Läst 4 december 2021.  International Crisis Group, 4 maj 2017. "PYD – Partiya Yekîtiya Demokrat (Democratic Union Party): Syrian Kurdish affiliate of the PKK/KCK, founded in 2003.", "In 2013, as the PKK and Turkey agreed a ceasefire and began political talks, the YPG-PYD set up a 'democratic self-administration' there, calling it Rojava", "YPG-PYD decision-making is secretive, limited to a few of PKK-trained cadres appointed by the KCK and closed-door meetings."
  3. ^ Adam Baczko, Gilles Dorronsoro, Arthur Quesnay. "8 - The Kurds and the PKK, from Part III - The Fragmentation of the Insurrection" (arkiverad) (doi), Cambridge University Press, 22 november 2017. "The PYD is the Syrian branch of the PKK."
  4. ^ [a b c] Fabrice Balanche. ”The United States in Northeastern Syria”. Arkiverad från originalet den 2 november 2021. https://web.archive.org/web/20211102230723/https://www.hoover.org/sites/default/files/research/docs/383981576-the-united-states-in-northeastern-syria-geopolitical-strategy-cannot-ignore-local-reality_1.pdf. Läst 30 november 2021.  Hoover Institution, Stanford University, 2018. "We must stop maintaining the illusion of a distinction between the PKK and the PYD (and its military branch, the YPG). PKK militants founded the PYD in 2003. In 2012, Syrian PKK veterans [...] organized the YPG, which is officially the PYD's militia."
  5. ^ "PYD kimdir ? PKK'nın Suriye kolu mu ?", Timeturk, 30 juli 2012.
  6. ^ Heiko Wimmen. ”The U.S. joins the Turkey-PKK fight in northern Syria”. Arkiverad från originalet den 30 november 2021. https://web.archive.org/web/20211130082807/https://www.crisisgroup.org/middle-east-north-africa/eastern-mediterranean/syria/us-joins-turkey-pkk-fight-northern-syria. Läst 30 november 2021.  International Crisis Group, 12 maj 2017.
  7. ^ Michael M. Gunter, M. Hakan Yavuz. ”The October 2019 Turkish Incursion into Kurdish Syria: Its Background & Broader Implications”. Arkiverad från originalet den 30 november 2021. https://web.archive.org/web/20211130082808/https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/mepo.12476. Läst 4 december 2021.  Middle East Policy, no 1 våren 2020. ”The October 2019 Turkish Incursion into Kurdish Syria: Its Background & Broader Implications (full text)”. Arkiverad från originalet den 29 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200729045800/https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/mepo.12476. Läst 4 december 2021.  Middle East Policy, 25 april 2020. "Despite these important connections between the PYD and the PKK, the two remain separate organizations."
  8. ^ [a b] Rapport 19:30 (vid 7m20s), Sveriges Television.
  9. ^ [a b] Kvartals redaktion. ”Baudin om nya samarbetspartiets terrorkopplingar: 'Inte den bilden jag fått'”. Arkiverad från originalet den 3 december 2021. https://web.archive.org/web/20211203101417/https://kvartal.se/artiklar/baudin-om-nya-samarbetspartiets-terrorkopplingar-inte-den-bilden-jag-fatt/. Läst 6 december 2021.  Kvartal, 3 december 2021.
  10. ^ Janet Biehl. ”Is Obama's Best Ally against ISIS a Force Associated with Bookchin's Communalism?”. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2021. https://web.archive.org/web/20210812165201/http://new-compass.net/articles/obama%E2%80%99s-best-ally-against-isis-force-associated-bookchin%E2%80%99s-communalism. Läst 18 juni 2015.  New Compass, 2014. "the democracy that Öcalan calls for is not representative democracy (organized around a state) but assembly democracy, grounded in base democracy, gender equality, alternative economics, and ecology."
  11. ^ [a b c d e] Tobias Baudin, Amineh Kakabaveh. ”Socialdemokraterna fördjupar samarbete med självstyre”. Arkiverad från originalet den 2 december 2021. https://web.archive.org/web/20211202022601/https://www.socialdemokraterna.se/nyheter/nyheter/2021-11-24-socialdemokraterna-fordjupar-samarbete-med-sjalvstyre. Läst 4 december 2021. , socialdemokraterna.se, 24 november 2021.
  12. ^ "Fredagsintervjun: Att påminna om SD:s rötter har inte fungerat" (vid 42m29s), Kvartal, 3 december 2021. Intervju med Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin.
  13. ^ Nils Jönsson. ”Turkiets Nato-utspel om Sverige – detta har hänt”. Arkiverad från originalet den 17 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220517135500/https://www.svt.se/nyheter/utrikes/turkiets-natoutspel-om-sverige-detta-har-hant. Läst 18 maj 2022.  svt.se, 16 maj 2022.
  14. ^ Jennie Wahlgren "Lista: Tre formuleringar i avtalet som kan ses som kontroversiella för Turkiet" (Thomas Thorén i video), Sveriges Television, 8 juni 2022.
  15. ^ Pontus Mattsson. ”Politiska vilden: 'Kommer inte längre ge avgörande stöd till S'”. Arkiverad från originalet den 20 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220520113443/https://sverigesradio.se/artikel/politiska-vilden-kommer-inte-langre-ge-avgorande-stod-till-s. Läst 21 maj 2022.  Sveriges Radio, 20 maj 2022.
  16. ^ Jenny Toresson, TT. ”Efter Kakabavehs krav – vårbudgeten kan avgöras genom lottning”. Arkiverad från originalet den 20 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220520104822/https://www.svt.se/nyheter/inrikes/efter-kakabavehs-krav-varbudgeten-kan-avgoras-genom-lottning. Läst 21 maj 2022.  Sveriges Television, 21 maj 2022.
  17. ^ Rapport kl 18:00 (vid 7m45s), SVT, 23 maj 2022.
  18. ^ Helena Sjögren. ”Här är Turkiets kravlista för ett svenskt Natomedlemskap”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220524104841/https://www.svt.se/nyheter/utrikes/turkiet-kraver-sakerhetsgarantier-for-nato-medlemskap. Läst 24 maj 2022.  Sveriges Television, 24 maj 2022.
  19. ^ ”Directorate of Communications posts on "Sweden's Application for NATO Membership"”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220524081724/https://www.iletisim.gov.tr/english/haberler/detay/directorate-of-communications-posts-on-swedens-application-for-nato-membership. Läst 24 maj 2022.  iletisim.gov.tr, 23 maj 2022.
  20. ^ Jennie Wahlgren. "Svenska politiker anklagas för terrorkoppling i turkisk media", SVT, 27 maj 2022.
  21. ^ Nils Jönsson, Desirée Persson. ”Kakabaveh kan fälla avgörandet om misstroende mot Johansson”. Arkiverad från originalet den 2 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220602143535/https://www.svt.se/nyheter/inrikes/amineh-kakabaveh-kan-falla-avgorandet-om-misstroende-mot-morgan-johansson-s. Läst 2 juni 2022.  SVT, 2 juni 2022.
  22. ^ [a b] Josefin Silverberg. "Amineh Kakabaveh lägger ner sin röst: 'Funderat jättemycket'" (arkiverad), Sveriges Television, 7 juni 2022.
  23. ^ Helena Gissén, Thea Mossige-Norheim. "Nya hot mot regeringen från 'lättad' Kakabaveh" (arkiverad), Expressen7 juni 2022.