De Geer

månghövdad svensk adelsätt från Nederländerna
Den här artikeln handlar om ätten De Geer. För personer med efternamnet, se De Geer (efternamn).

De Geer ([dœˈjæːr];[1] nederländskt uttal: [də ˈɣeːr])[källa behövs] är en månghövdad svensk adelsätt, som enligt en osäker tradition härstammar från den brabantiska släkten de Hamal som under 1100-talet levde i Liège.

De Geer
Vapensköld för ätten De Geer.
UrsprungSlottet Geer, som en gång hade funnits vid en biflod till Maas i Holland
Förgrenad urDe Geer de Chainée
StamfarLouis De Geer (1587–1652)
AdladNaturaliserad och adlad 1641
Utgrenad iDe Geer af Finspång, friherrl 1797
de Geer af Leufsta, friherrl 1773
De Geer af Leufsta grevlig 1818
De Geer af Tervik, friherrlig 1766
de Geer till Tervik grevlig i Finland 1809
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1642
GradAdlig ätt nr 291
Finland Finlands riddarhus
Introducerad1818
VärdighetAdlig ätt nr: 26
Adel i Nederländerna

De Geer utgörs av flera olika förgreningar, av olik adelsvärdighet. Bland dem märks de Geer af Leufsta och De Geer af Finspång, vilka är introducerade på Riddarhuset i Stockholm.

Översikt redigera

Furstbiskopsdömet Liège uppges vara varifrån släkten härstammar.[2] Namnet De Geer ska enligt denna tradition ha tagits av Renaud de Hamal efter ett slott, Geer, som en gång hade funnits vid en biflod till Maas.[källa behövs]

Äldsta kända stamfader är Lambert De Geer de Chainée (död 1399), som var förfader till Louis De Geer (1535–1602), som blev far till Louis De Geer (1587–1652). Han vann introduktion på Riddarhuset 1641,[3] fick frälserätt som innebar att han kunde handla med egendomar.[4] Ätten har i Sverige erhållit adlig, friherrlig och grevlig värdighet.[källa behövs]

Från släkten kommer också flera betydande personer inom såväl politik och statsförvaltning som industri, vetenskap och konst. Inom släkten finns bland andra två av Sveriges före detta statsministrar, Louis De Geer (1818–1896) och Louis De Geer (1854–1935).[5][6]

Industrigärning redigera

De Geer lät hämta vallonerna till bruksorterna Lövstabruk och Österbybruk när släkten invandrade till Sverige på 1630-talet. På detta sätt infördes det så kallade vallonsmidet i Sverige, en metod för framställning av smidesjärn ur tackjärn, något som gjorde de uppländska brukens ägare mycket förmögna.

Finspångs bruk i Östergötland föll ur släkten De Geers ägo efter 200 år, vid mitten av 1800-talet.[7]

De Geer har även gjort sig kända genom att anlägga några av Sveriges första parker; dessa hade därför ofta en holländsk förebild och ibland var deras trädgårdsmästare skolade i Holland. Släkten De Geer lyckades också med att knyta kontakter med dåtidens största arkitekter och trädgårdsarkitekter, som Carl Hårleman.[källa behövs]

Förgreningar redigera

 
Louis De Geer

Finland redigera

Den tredje ätten De Geer, De Geer af Tervik, var tidigare introducerad på Riddarhuset i Stockholm men överflyttade till Finland 1818 och vann därmed adelskap vid Finlands riddarhus. De Geer har inte varit representerad i Finland sedan 1925.[8]

Nederländerna redigera

En gren av ätten De Geer införlivades i den nederländska adeln 1815,[9] och i Nederländerna 2014 var 43 personer folkbokförda med namnet.[10] Den nederländska grenen har också förgreningar i USA och i nederländska Ostindien.[2]

Sverige redigera

Den 31 december 2022 var 200 personer med efternamnet De Geer folkbokförda i Sverige[11] och det är ett av Sveriges vanligaste vallonska släktnamn.[12]

I huvudsak skriver Finspångs-grenen av ätten De Geer med versalt "D", såsom de första generationerna i Sverige, medan den uppländska grenen vanligen använder gement "d" efter friherrskapet 1773.[13]

Släktträd redigera

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ De Geer i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)
  2. ^ [a b] Dahlgren, E. W.. ”De Geer, släkt”. Svenskt biografiskt lexikon. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/17341. Läst 23 oktober 2023. 
  3. ^ Hadenius, Stig (18 oktober 2023). ”Louis de Geer”. www.so-rummet.se. SO-rummet. https://www.so-rummet.se/kategorier/louis-de-geer#. Läst 23 oktober 2023. 
  4. ^ Edling, Lars; Griberg, Sara (2016). 101 historiska svenskar. Svenska Historiska Media Förlag. ISBN 978-91-7545-292-0. https://books.google.se/books?id=lWGFDQAAQBAJ&pg=PT96&dq=De+Geer+sl%C3%A4kt&hl=en&newbks=1&newbks_redir=0&sa=X&ved=2ahUKEwjYqK6z9reEAxXqIxAIHczdCGk4HhDoAXoECA0QAg#v=onepage&q&f=false. Läst 19 februari 2024 
  5. ^ Alsing, Rolf; Esaiasson, Peter & Gustavsson, Rolf (2012). Sveriges statsministrar under 100 år. Samlingsutgåva : Samlingsutgåva. Albert Bonniers Förlag. ISBN 978-91-0-013238-5. https://books.google.com/books?id=nUJhAgAAQBAJ&newbks=0&printsec=frontcover&pg=PT545&dq=DE+GEER+sl%C3%A4kt&hl=en. Läst 23 oktober 2023 
  6. ^ Swensson, Sven (1945). Från Louis de Geer til Per Albin: de svenska statsministrarna. Kooperative förbundets bokförlag. https://books.google.com/books?id=4KRKAAAAMAAJ&newbks=0&printsec=frontcover&dq=de+geer+adel&q=de+geer+adel&hl=en. Läst 23 oktober 2023 
  7. ^ Westling, Claes (2023). Våra historiska arkiv: En slumrande skatt. Nordic Academic Press. ISBN 978-91-89361-34-8. https://books.google.se/books?id=boX0EAAAQBAJ&pg=PT88&dq=De+Geer+sl%C3%A4kt&hl=en&newbks=1&newbks_redir=0&sa=X&ved=2ahUKEwig8Y6P97eEAxXmFBAIHegkAJk4KBDoAXoECAsQAg#v=onepage&q&f=false. Läst 19 februari 2024 
  8. ^ ”Suvut ja vaakunat” (på finska). www.ritarihuone.fi. Finlands riddarhus. https://www.ritarihuone.fi/fi/ritarihuoneesta/suvut_ja_vaakunat/view-166684-10621. Läst 21 juli 2021. 
  9. ^ Töpfer, John (8 december 2020). ”Overleden: jonkheer Ursul Philip de Geer (1946-2020)” (på nederländska). Adel in Nederland. https://www.adelinnederland.nl/overleden-jonkheer-ursul-philip-de-geer-1946-2020/. Läst 23 oktober 2023. 
  10. ^ ”de Geer Surname Origin, Meaning & Last Name History”. forebears.io. https://forebears.io/surnames/de_geer. Läst 23 oktober 2023. 
  11. ^ ”Sök på namn – Hur många heter ...?”. Sverige i siffror. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/namnsok/. Läst 23 oktober 2023. 
  12. ^ Sjölund, Peter (2023). Alla är vi valloner : om sanna & osanna släkthistorier i Sverige. Norstedts. ISBN 978-91-1-312377-6. https://books.google.se/books?id=a87PEAAAQBAJ&pg=PT86&dq=De+Geer+sl%C3%A4kt&hl=en&newbks=1&newbks_redir=0&sa=X&ved=2ahUKEwjju5zn-LeEAxXGFBAIHcBpDAc4MhDoAXoECAkQAg#v=onepage&q=De%20Geer%20sl%C3%A4kt&f=false. Läst 19 februari 2024 
  13. ^ Ribbing, Magdalena (2012). Den vackre kungamördaren, Adolph Ludvig Ribbing : Ett 1700-talsliv. Bokförlaget Forum. ISBN 978-91-37-13856-5. https://books.google.se/books?id=Kk1hAgAAQBAJ&pg=PT124&dq=De+Geer+sl%C3%A4kt&hl=en&newbks=1&newbks_redir=0&sa=X&ved=2ahUKEwi3s4am9beEAxVdAxAIHVR6Dao4FBDoAXoECAsQAg#v=onepage&q=De%20Geer%20sl%C3%A4kt&f=false. Läst 19 februari 2024 

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera