Wikipedia

De Geer

månghövdad svensk adelsätt från Nederländerna
Artikel Diskussion
Den här artikeln handlar om ätten De Geer. För personer med efternamnet, se De Geer (efternamn).

De Geer ([dœˈjæːr])[1] är en månghövdad svensk adelsätt från Nederländerna, som enligt en osäker tradition härstammar från den brabantiska släkten de Hamal som under 1100-talet levde i Liège. Ätten utgörs av tre, av olik adelsvärdighet förgrenade adelsätter; de Geer af Leufsta och De Geer af Finspång, vilka är introducerade på Riddarhuset i Stockholm. Den tredje ätten De Geer af Tervik var tidigare introducerad på Riddarhuset i Stockholm men överflyttade till Finland 1818 och vann därmed adelskap vid Finlands riddarhus. De Geer har inte varit representerad i Finland sedan 1925.[2]

De Geer
Vapensköld för ätten De Geer.
UrsprungSlottet Geer, som en gång hade funnits vid en biflod till Maas i Holland
Förgrenad urDe Geer de Chainée
StamfarLouis De Geer (1587–1652)
AdladNaturaliserad och adlad 1641
Utgrenad iDe Geer af Finspång, friherrl 1797
de Geer af Leufsta, friherrl 1773
De Geer af Leufsta grevlig 1818
De Geer af Tervik, friherrlig 1766
de Geer till Tervik grevlig i Finland 1809
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1642
GradAdlig ätt nr 291
Finland Finlands riddarhus
Introducerad1818
VärdighetAdlig ätt nr: 26

Den 31 december 2020 var 190 personer med efternamnet De Geer folkbokförda i Sverige.[3] År 2014 var 43 personer i Nederländerna, 22 personer i USA och 17 personer i Kanada folkbokförda med efternamnet De Geer.[4]

Historia Redigera

 
Louis De Geer d.ä.

Namnet De Geer ska enligt denna tradition ha tagits av Renaud de Hamal efter ett slott, Geer, som en gång hade funnits vid en biflod till Maas. Äldsta kända stamfader är Lambert De Geer de Chainée (död 1399), som var förfader till Louis De Geer (1535–1602), som blev far till Louis De Geer (1587–1652) vilken inkom till Sverige 1627. Ätten har i Sverige erhållit adlig, friherrelig och grevlig värdighet, och släkten är indelad i flera grenar.

De Geer lät hämta vallonerna till bruksorterna Lövstabruk och Österbybruk när släkten invandrade till Sverige på 1630-talet. På detta sätt infördes det så kallade vallonsmidet i Sverige, en metod för framställning av smidesjärn ur tackjärn, något som gjorde de uppländska brukens ägare mycket förmögna. De Geer har även gjort sig kända genom att anlägga några av Sveriges första parker; dessa hade därför ofta en holländsk förebild och ibland var deras trädgårdsmästare skolade i Holland. Släkten De Geer lyckades också med att knyta kontakter med dåtidens största arkitekter och trädgårdsarkitekter, som Carl Hårleman.

Från släkten kommer flera betydande personer inom såväl politik och statsförvaltning som industri, vetenskap och konst.

Grenar av ätten Redigera

I huvudsak skriver Finspångs-grenen av ätten De Geer med versalt D, såsom de första generationerna i Sverige, medan den uppländska grenen vanligen använder gement d.

Se även Redigera

Referenser Redigera

Noter Redigera

  1. ^ De Geer i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)
  2. ^ ”Suvut ja vaakunat - Finlands riddarhus”. www.ritarihuone.fi. https://www.ritarihuone.fi/fi/ritarihuoneesta/suvut_ja_vaakunat/view-166684-10621. Läst 21 juli 2021. 
  3. ^ ”Sök på namn – Hur många heter ...?”. Sverige i siffror. http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/namnsok/. Läst 21 juli 2021. 
  4. ^ https://forebears.io/surnames/de_geer

Vidare läsning Redigera

Externa länkar Redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=De_Geer&oldid=53952149”