Davidalkippa[1] (Alcippe davidi) är en fågel i familjen alkippor inom ordningen tättingar.[2] Den förekommer allmänt i bergsskogar i södra Kina och norra Vietnam. Dess artstatus är omdiskuterad.

Davidalkippa
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljAlkippor
Alcippeidae
SläkteAlcippe
ArtDavidalkippa
A. davidi
Vetenskapligt namn
§ Alcippe davidi
Auktor(Styan, 1896)
Synonymer
Fulvetta davidi
Davidfulvetta
Hitta fler artiklar om fåglar med

UtseendeRedigera

Davidalkippan är en liten (13–15 cm)[3] och rätt långstjärtad tätting. Den har grått huvud med diffusa och ofta osynliga svartaktiga längsgående hjässband. Ovansidan är olivgrå, med brunare vingar och beigefärgad undersida. Runt ögat syns en bred vit ögonring, Arten är mycket lik yunnanalkippa, huetalkippa och gråkindad alkippa, och tillsammans behandlades de som en och samma art (se nedan). Jämfört med gråkindad alkippa och yunnanalkippan är dessa något ljusare och har tydligare hjässband, den senare även smalare vit ögonring. Davidalkippan är allra mest lik huetalkippan som även den har svagt tecknade hjässband, men är något mer roströd på vingar och stjärt samt gråare på haka och strupe.[4]

Utbredning och systematikRedigera

Davidalkippa delas in i två underarter med följande utbredning:[5]

ArtstatusRedigera

Tidigare behandlades davidalkippan, huetalkippa, yunnanalkippa och gråkindad alkippa som en och samma art, och vissa gör det fortfarande.[6] Genetiska studier[7] visar dock på betydande skillnader, där davidalkippan tros ha urskiljt sig från de övriga för hela fem miljoner år sedan.[4]

Släktes- och familjetillhörighetRedigera

Länge placerades arterna i Schoeniparus, Lioparus, Fulvetta och Alcippe i ett och samma släkte, Alcippe, men flera genetiska studier visar att de är långt ifrån varandras närmaste släktingar och förs nu istället vanligen till flera olika familjer,[8][9][10] där arterna till Alcippe verkade utgöra systergrupp till fnittertrastarna och fördes till den familjen. Senare genetiska studier[11] har dock visat att de utgör en mycket gammal utvecklingslinje och urskiljs därför av exempelvis tongivande International Ornithological Congress (IOC) till en egen familj, Alcippeidae.[2]

StatusRedigera

IUCN erkänner den inte som art och placerar den därför inte i någon hotkategori.

NamnRedigera

Fågeln är uppkallad efter franska munken och naturforskaren Armand David.[12]

ReferenserRedigera

  1. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  2. ^ [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi :  10.14344/IOC.ML.10.2.
  3. ^ Robson, C. R. (2008). A Field Guide to the Birds of South-East Asia. Second edition. New Holland, London, UK.
  4. ^ [a b] Kirwan, G. M., N. Collar, C. Robson, and D. A. Christie (2021). David's Fulvetta (Alcippe davidi), version 2.0. In Birds of the World (B. K. Keeney, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.gycful3.02
  5. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  6. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  7. ^ Zou, F., H. C. Lim, B. D. Marks, R. G. Moyle, and F. H. Sheldon (2007). Molecular phylogenetic analysis of the Grey-cheeked Fulvetta (Alcippe morrisonia) of China and Indochina: a case of remarkable genetic divergence in a “species”. Molecular Phylogenetics and Evolution 44(1):165–174.
  8. ^ Pasquet, E., E. Bourdon, M.V. Kalyakin, and A. Cibois (2006), The fulvettas (Alcippe, Timaliidae, Aves): a polyphyletic group, Zool. Scripta 35, 559-566.
  9. ^ Collar, N.J. (2006), A partial revision of the Asian babblers (Timaliidae), Forktail 22, 85-112.
  10. ^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
  11. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
  12. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkarRedigera