Öppna huvudmenyn

Dal–Västra Värmlands Järnväg

järnväg i Dalsland och Värmland
(Omdirigerad från DVVJ)

Dal–Västra Värmlands Järnväg (DVVJ), med smeknamnet De Vackra Vyernas Järnväg, mellan Mellerud och Arvika, 158 km, samt bibanan Beted-Skillingsfors Skillingmarksbanan, 19 km, stod i sin helhet färdig 1928. Delar av banan används för godstrafik och turisttrafik, medan den reguljära persontrafiken lades ned 1985/1986. Anledningen till att banan byggdes var delvis transportbehovet från industrierna längs Dalslands kanal. Vintertid var sjövägarna frusna och ofarbara och vägarna var små och inte anpassade för den mängd transporter som behövdes. Detta gjorde att året runt-transporter försvårades, vilket var ett tungt argument för att få en järnväg till stånd.[7]

Dal–Västra Värmlands Järnväg
Järnväg i Billingsfors.jpg
Billingfors
Allmänt
PlatsDalsland
Värmland
SträckaMellerud-Arvika
Anslutande järnvägslinjerBergslagernas Järnvägar
Åmål-Årjängs Järnväg
Nordvästra stambanan
Smalspår
Uddevalla-Lelångens Järnväg
Organisation
Invigd1928
ÄgareJärnvägsaktiebolaget Dal–Västra Värmland 1937-1947
Svenska staten 1947-
BanoperatörBergslagernas Järnvägar 1937-1948
Statens Järnvägar 1948-
Mellerud–Billingsfors
Trafikverket
Billingsfors–Bengtsfors
DVVJ Stiftelsen 1987-
Tekniska fakta
Längd178a kilometer
Antal spårenkelspår
Spårvidd1 435 millimeter (normalspår)
Största tillåtna axellast18b ton
Största tillåtna vikt per meter5b ton/m
Största lutning20 
Minsta kurvradie250
FjärrblockeringNej, System M
Hastighet80b km/h
LastprofilA
aUrsprungliga längden 178 km nuvarande 44 km
bMellerud–Billingsfors
Källor[1]
Linjekarta
km
Unknown BSicon "LSTR"
Nordvästra stambananKil
Station on track
163.3 Arvika 1867-
Unknown BSicon "LKRW+l" Unknown BSicon "xKRWgr"
159,8 Gilserud 1925-1993
Unknown BSicon "LSTRr" Unknown BSicon "exSTR"
Nordvästra stambananCharlottenberg
Unknown BSicon "exBHF"
157,4 Jössefors östra -1989
Unknown BSicon "exWBRÜCKE2"
Jösseälven
Unknown BSicon "exBHF"
155,0 Jössefors 1928-1985
Unknown BSicon "exTUNNEL2"
152,2 (78 m)
Unknown BSicon "exHST"
151.8 Sulvik 193x-1985
Unknown BSicon "exHST"
150.6 Rådane 1928-1985
Unknown BSicon "exHST"
146,3 Krokebol
Unknown BSicon "exHST"
142,8 Växvik 1928-1985
Unknown BSicon "exHST"
141.4 Hallebol 1938-1985
Unknown BSicon "exHST"
137.2 Hagberget 1934-1971
Unknown BSicon "exHST"
135,5 Koppom Ö 1940-1971
Unknown BSicon "exBHF"
133,9 Koppom 1928-1985
Unknown BSicon "exBST"
133,3 Koppom Bruks lastspår
Unknown BSicon "exHST"
132.5 Koppom S
Unknown BSicon "exKHSTa" Unknown BSicon "exSTR"
18.9 Skillingsfors 1939-1961
Unknown BSicon "exHST" Unknown BSicon "exSTR"
18.8 Skillingsfors vägkorsning 1938-1961
Unknown BSicon "exHST" Unknown BSicon "exSTR"
16.6 Olerud 1938-1961
Unknown BSicon "exHST" Unknown BSicon "exSTR"
15,2 Mörtbäcken 1940-1961
Unknown BSicon "exHST" Unknown BSicon "exSTR"
13,2 Kronan 1959-1961
Unknown BSicon "exBST" Unknown BSicon "exSTR"
11,0 Mjölkbord
Unknown BSicon "exHST" Unknown BSicon "exSTR"
9,9 Grävbacka 1959-1961
Unknown BSicon "exHST" Unknown BSicon "exSTR"
7,3 Vadjungsed 1932-1961
Unknown BSicon "exBST" Unknown BSicon "exSTR"
6,9 Mjölkbord
Unknown BSicon "exBST" Unknown BSicon "exSTR"
5.2 Mjölkbord
Unknown BSicon "exBST" Unknown BSicon "exSTR"
3.9 Osebron 1959-1961
Unknown BSicon "exHST" Unknown BSicon "exSTR"
1.8 Slärteg hpr (rälsbusshållplats) 1938-1961
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "exBHF"
130.3 Beted 1928-1985
Unknown BSicon "exWBRÜCKE2" Unknown BSicon "exSTR"
Kölaälven(Järnskogsälven)
Unknown BSicon "exSTRl" Unknown BSicon "exABZgr"
-/0 Skillingmarksbanan◄Skillingsfors
Unknown BSicon "exHST"
127.3 Söpple 1940-1985
Unknown BSicon "exHST"
124.8 Mosstakan 1928-1985
Unknown BSicon "exHST"
122.9 Södra Lian 19xx-1985
Unknown BSicon "exHST"
119.5 Månserud 1928-1985
Unknown BSicon "exBHF"
114,5 Vännacka 1928-1985
Unknown BSicon "exHST"
113.4 Kytteruds grusgrop(Högåsen grusgrop)
Unknown BSicon "exHST"
111,8 Herredalen 1940-1966
Unknown BSicon "exHST"
107,9 Stenslanda 1933-1971
Unknown BSicon "exHST"
104.1 Högelian 1928-
Unknown BSicon "exHST"
101,5 Silbodal 1928-1973
Unknown BSicon "exBHF"
95,9 Årjäng 1928-1988
Unknown BSicon "exABZgl"
Åmål-Årjängs Järnväg►Åmål
Unknown BSicon "exSTR"
Cykeldressin
Unknown BSicon "exWBRÜCKE2"
Silbodalsälven
Unknown BSicon "exHST"
93,8 Kyrkerud 1976-1985
Unknown BSicon "exHST"
90,0 Björnåsen 1928-1985
Unknown BSicon "exBHF"
81.8 Blomskog 1928-1985
Unknown BSicon "exHST"
80,4 Blomskoga k:a 1938-194x
Unknown BSicon "exHST"
74,4 Rösstegen 1928-1985
Unknown BSicon "HBK(!)"
Dalslands kanal
Unknown BSicon "exHST"
67.7 Gustavsfors -1985
Unknown BSicon "exHST"
59,8 Kråkviken 1964-1985
Unknown BSicon "exHST"
57.5 Skifors 1940-1977
Unknown BSicon "exHST"
51.8 Svärdlång 1928-1969
Unknown BSicon "exSTR"
Cykeldressin
Unknown BSicon "KBHFxa"
43,8 BengtsforsBengtsfors Ö 1928-
Unknown BSicon "umKRZqusw"
40,7 Tjugonde slussenDalslands kanal
Unknown BSicon "eABZg+l" Unknown BSicon "exENDEeq"
39,2 Billingsfors oljespår 1965-1990
Unknown BSicon "eHST"
38,9 Tallbacken 1949-1971
Unknown BSicon "exLSTR" Straight track
Uddevalla-Lelångens Järnväg▲Bengtsfors V
Unknown BSicon "exXBHF-L" Unknown BSicon "XBHF-R"
38 Billingsfors 1895-
Unknown BSicon "exLSTRr" Straight track
Uddevalla-Lelångens Järnväg◄Uddevalla
Unknown BSicon "eBST"
Billingsfors sågverk 1968-1979
Stop on track
34,6 Friluftsgården 1944-
Stop on track
32.2 Långbron 1932-
Unknown BSicon "umKRZqusw"
32,2 Dalslands kanal
Station on track
30,0 Dals Långed
Small non-passenger station on track
24,0 Tisselskog 1957-
Stop on track
18.5 Buterud 1933-
Small non-passenger station on track
15.8 Råsjön 1973-
Stop on track
15,1 Håverud 1928-
Unknown BSicon "umKRZqusw"
14,7 över akvedukten i Dalslands kanal
Unknown BSicon "eBST"
13.9 Håfreströms Bruks -1965
Station on track
12,5 ÅsensbrukHåvreström 1928-
Small non-passenger station on track
9,7 Skållerud 1934-1986
Unknown BSicon "eHST"
6,5 Ingribyn 1927-1978
Unknown BSicon "ABZg+l" Unknown BSicon "LSTRq"
Norge/VänerbananKil
Station on track
0 Mellerud 1879-
Unknown BSicon "LSTR"
Norge/VänerbananGöteborg C
Källor[1][2][3][4][5][6]

Sträckan mellan Mellerud och Billingsfors är fortfarande i drift för godstrafik med Trafikverket som banansvarig, delen mellan Billingsfors och Bengtsfors förvaltas av Stiftelsen Dal-Västra Värmlands Järnväg. Stiftelsen kör turisttrafik mellan Mellerud och Bengtsfors under sommaren och chartertrafik resten av året. Mellan Bengtsfors och Årjäng ligger spåren kvar och stiftelsen underhåller och arrangerar dressincykling. Järnvägen norr om Årjäng revs upp 1989. Banan följer kanalen och har tre öppningsbara broar.

Innehåll

HistoriaRedigera

Diskussioner om järnvägar i norra Dalsland och sydvästra Värmland började i slutet på 1800-talet efter att Dalslands Järnväg, Nordvästra stambanan, Bergslagernas Järnvägar och något senare Uddevalla–Lelångens Järnväg öppnades. Efter unionsupplösningen 1905 tog diskussionerna ny fart och mellan 1906 och 1912 inlämnades sex koncessionsansökningar för området. En koncessionsansökan för normalspårig järnväg mellan Mellerud och Billingsfors hade lämnats in den 3 november 1906 men den avslogs 1911 efter protester från Uddevalla–Lelångens Järnväg. En ny koncession inlämnades den 15 april 1912 med en förlängd sträckning till Arvika på Nordvästra stambanan via Årjäng och Koppom och två bibanor Mosserud - Töckfors och Blomskog - Lennartsfors. Den 11 oktober 1913 rekommenderades två förslag Dal–Västra Värmlands Järnväg som fick koncession från Mellerud vid Bergslagernas Järnvägar till Arvika på Nordvästra stambanan med en bibana Järnskog – Skillingsfors och en annan koncession för Åmål–Årjängs Järnväg mellan Åmål och Årjäng.

Koncessionen överlämnades till Dal – Västra Värmlands Järnvägsaktiebolag som bildades den 2 november 1914. Aktier tecknades for 4,74 miljoner kronor och banan beräknades kosta 9,2 miljoner kronor. Det skrevs ett avtal med Bergslagernas Järnvägar om trafikering i 30 år med deras rullande material. Efter renstakning av banan flyttades byggstarten till 1917 och projektet delades, sträckan mellan Billingsfors och Arvika med bibana skulle finansieras med ett statligt lån på 5.6 miljoner kronor ur bibanefonden och sträckan mellan Mellerud och Billingsfors skulle finansieras av bolaget och ett lån på 1,6 miljoner kronor med Bergslagernas Järnvägar som borgenär. Kostnaderna översteg beräkningarna, det fanns materialbrist och arbetskonflikter. Den första sträckan mellan Mellerud och Billingsfors öppnade för provisorisk trafik 1923. I slutet på 1927 var hela banan öppen för provisorisk trafik och den öppnade för allmän trafik den 1 mars 1928. Kostnaden blev 16 miljoner kronor.

Konkurs och försäljningRedigera

Låneskulden var för stor och bolaget gick i konkurs den 8 juni 1936. Riksgäldskontoret tog över och förvaltade bolaget till den 1 september 1937 när Bergslagernas Järnvägar köpte järnvägen för 3,4 miljoner kronor. Järnvägen placerades i ett dotterbolag Järnvägsaktiebolaget Dal - Västra Värmland tillsammans med Åmål-Årjängs Järnväg som Bergslagernas Järnvägar också hade köpt från Riksgäldskontoret efter att också det bolaget hade gjort konkurs.

Svenska staten köpte Bergslagernas Järnvägar med dotterbolaget Järnvägsaktiebolaget Dal–Västra Värmland den 1 juli 1947 och driften överförs till Statens Järnvägar den 1 juli 1948.

TrafikRedigera

Bergslagernas Järnvägar trafikerade banan med sina järnvägsfordon enligt avtal ända fram till att staten köpte och Statens Järnvägar (SJ) tog över driften 1948.

Reguljärtrafikens upphörandeRedigera

Den första trafiken som upphörde var godstrafiken mellan Gustavsfors och Årjäng den 1 juni 1958, följd av godstrafiken mellan Bengtsfors och Gustavsfors den 1 juni 1975. Efter ett ras vid Vännacka upphörde godstrafiken mellan Årjäng och Jössefors Östra den 31 juli 1985. Godstrafiken mellan Billingsfors och Bengtsfors upphörde den 27 augusti 1986 och på den norra delen mellan Jössefors Östra och Gilserud den 1 oktober 1989.

Persontrafiken mellan Bengtsfors och Arvika upphörde 9 juni 1985, innan raset vid Vännacka, och på sträckan mellan Mellerud och Bengtsfors den 31 augusti 1986.

BananRedigera

Banan byggdes normalspårig 1 435 mm och den största hastigheten vid öppnandet var mellan 45 och 65 kilometer i timmen beroende på rälstyp. När Statens Järnvägar tog över driften bytes rälerna och hastigheten för motorvagnar blev 80 kilometer i timmen medan loktågen var begränsade till 55 kilometer i timmen. Det byggdes lokstall med vändskivor vid Bengtsfors Östra, Årjäng, Beted och Arvika och enbart lokstall i Mellerud. Det fanns 11 broar över vattendrag varav 4 gick över Dalslands kanal och 5 planskilda vägkorsningar.

Spåren på sträckan norr om Årjäng till Jössefors Östra revs 1989 men större delen av banvallen finns kvar som mindre vägar. Sträckan från Jössefors Östra till Gilserud låg kvar som industrispår till 1993. Banan mellan Bengtsfors och Årjäng används för dressincykling och Mellerud - Bengtsfors finns kvar som trafikerad järnväg.

Stiftelsen Dal-västra Värmlands Järnväg tog över underhållet norr om Billingsfors till Årjäng 1987 och staten via Trafikverket, efterföljare till Banverket, har fortfarande ansvar för underhållet i Billingsfors och söderut till Mellerud.

Efter en urspåring av ett godståg vid Åsensbruk 2011 utförde Trafikverket 2012 underhåll på sträckan där underhållet är eftersatt[8] eftersom banan är klassad som lågtrafikerade järnväg med tveksamt samhällsekonomiskt motiverad trafik.[9]

SkillingmarksbananRedigera

Bibanan till Skillingsfors, Skillingmarksbanan, öppnades för allmän trafik den 1 mars 1928 samtidigt som huvudbanan. Stationen i Skillingsfors hade lokstall och vändskiva. Högsta hastigheten var 40 kilometer i timmen. Det sista persontåget gick den 27 maj 1961 och tidtabellslagd godstrafik hade upphört 1958. Banan revs, men broläget över Kölaälven med delar av sträckningen runt bron användes för länsväg S 622.[10] Resten av banvallen öster om Vadjungen är en mindre väg.

Stiftelsen Dal-Västra Värmlands JärnvägsRedigera

När persontrafiken upphörde 1986 bildade Bengtsfors och Melleruds kommuner Stiftelsen Dal-Västra Värmlands Järnväg för att driva linjetrafik under sommaren, chartertrafik och dressincykling mot Värmlandsgränsen. Turisttrafiken med rälsbussar som fortfarande pågår startade 1987 mellan Mellerud och Bengtsfors och i Bengtsfors/Håverud finns anslutning till kanalbåtarna på Dalslands kanal. Årjäng kommun ingår i stiftelsen sedan 1990 när dressincykling förlängdes till Årjäng. Stiftelsen svarar för banunderhållet norr om Billingsfors. Utöver tågtrafik och dressinuthyrning utför stiftelsen entreprenad och uthyrningsverksamhet vilket utgjorde ungefär hälften av omsättningen 2010.[11] Normalt körs trafiken med Y1 motorvagnar men på lördagar kan man få man åka med klassiska Y7 rälsbussar.

NutidRedigera

Godstrafik finns mellan Billingsfors och Mellerud.[8] Det är Billingsfors pappersbruk som tar emot träråvara via järnväg. Det är samma sträcka som omfattades av den första koncessionsansökningen år 1906.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] ”Trafikera järnväg”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121031015509/http://www.trafikverket.se/Foretag/Trafikera-och-transportera/Trafikera-jarnvag/. Läst 21 december 2012. 
  2. ^ ”Mellerud-Bengtsfors-Årjäng”. http://www.jarnvag.net/banguide/mellerud-arjang. Läst 21 december 2012. 
  3. ^ ”Årjäng–Bengtsfors–Billingsfors–Mellerud Bandel 397, SJ-distrikt II”. BANVAKT.se. http://banvakt.se/arjang-bengtsfors-billingsfors-mellerud. Läst 15 juli 2015. 
  4. ^ ”397 Årjäng - Mellerud”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/bandata/bandelsdata/Baslista/Alla/bd397.htm. Läst 21 december 2012. 
  5. ^ ”Dal-Västra Värmlands Järnväg (Värmland)”. Lantmäteriet Historiska kartor. http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?showmap=true&archive=REG&nbOfImages=364&sd_base=lm17&sd_ktun=0004d29x. Läst 26 december 2012. 
  6. ^ ”Dal-Västra Värmlands Järnväg (Dalsland)”. Lantmäteriet Historiska kartor. http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?archive=REG&showmap=true&searchType=d&nbOfImages=185&sd_base=lm15&sd_ktun=0003zzzi. Läst 26 december 2012. 
  7. ^ Historiskt.nu: DVVJ, läst 11 november 2018
  8. ^ [a b] Patrik Otter (3 juni 2012). ”1,5 miljon satsas på järnvägen”. ttelia.se. http://ttela.se/start/mellerud/1.1648835-1-5-miljon-satsas-pa-jarnvagen. Läst 27 december 2012. 
  9. ^ ”Översyn av det lågtrafikerade järnvägsnätets framtid”. Banverket. 30 maj 2008. Arkiverad från originalet den 15 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131015233119/http://www.trafikverket.se/PageFiles/31878/Rapport%20lagtrafikerade%20banor.pdf. Läst 28 december 2012. 
  10. ^ ”Vännacka, Koppom och Jössefors.”. Järnvägshistoriskt Forum. 24 november 2010. http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=66805. Läst 26 december 2012. 
  11. ^ ”Årsredovisning för DVVJ Stiftelse 2010”. DVVJ, Stiftelsen. 20 juni 2011. http://www.mellerud.se/media/110508/bilaga1110809.pdf. Läst 28 december 2012. 

Vidare läsningRedigera

  • Dal-Västra Värmlands järnvägar : illustrerad beskrivning (2. uppl). Göteborg: [Dal-Västra Värmlands järnvägs a.-b.]. 1932. Libris 1352983 
  • Forsæus, Svante; Johannesson, Gösta (1990). Dal-Västra Värmlands järnväg. Malmö: Stenvall. Libris 7630210. ISBN 91-7266-118-6 
  • Malmqvist, Filip; Olofsson, Johan (2016). Utveckling av DVVJ (Dal-Västra Värmlands Järnväg) med inriktning på godstrafik. Examensarbete (LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg), 1651-2197 ; THID-16/5482. Helsingborg: LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg, Lunds universitet. Libris 19649848 

Externa länkarRedigera