Öppna huvudmenyn

Curt Philip Carl von Schwerin

svensk greve och officer

Curt Philip Carl von Schwerin, född 22 juli 1751 i Stockholm[a], död 21 september 1828 på Husby gård i Östergötland, var en svensk greve och officer (generalmajor).[1][2][3] Han var son till riksrådet greve Jacob Philip von Schwerin och Charlotta Sofia Margareta von Bohlen, som var syster till en av rikets herrar Carl Julius Bernhard von Bohlen. Han var bror till Fredrik Bogislaus von Schwerin.

Curt Philip Carl von Schwerin
Curt Philip Carl von Schwerin i civil dräkt med Svärdsordens stora riddarkors runt halsen. Målad 1803 av Carl Fredrik von Breda.
Titlar
Tidsperiod 1751-1828
Yrke Militär
Militärtjänst
I tjänst för Sverige
Preussen
Försvarsgren Armén
Land Sverige
Tjänstetid 1766 - ca 1801
Grad Generalmajor
Enhet Drottningens livregemente till fot
Blixenska regementet
Kalmar regemente
Slag/krig Bayerska tronföljdskriget

Gustav III:s ryska krig

Finska kriget

Utmärkelser Riddare med stora korset av Kungl. Svärdsorden (RmstkSO)
Personfakta
Född 22 juli 1751
Stockholm
Död 21 september 1828 (77 år)
Husby gård, Östergötland
Frälse/adelsätt von Schwerin
Far Jacob Philip von Schwerin
Mor Fredrik Bogislaus von Schwerin
Familj
Gift 2 november, 1780
Make/maka Ulrika Vilhelmina Putbus

Innehåll

BiografiRedigera

von Schwerin blev 1766 hovjunkare, för att senare samma år bli volontär vid Drottningens livregemente till fot i Stralsund. 1769 överfördes han till Blixenska regementet i samma stad och blev befordrad den 9 augusti 1769 till fänrik och därefter löjtnant 1773 och kapten 1774. 1774 bytte han regemente till Kalmar regemente och befordrades till major 1777. Efter att han deltagit i preussiska arméns operationer i bayerska tronföljdskriget, befordrades han 1784 till överstelöjtnant vid Jönköpings regemente och utnämndes året efter till överste och chef för detta förband. I denna befattning deltog han i 1788 års krig och genom sitt agerade räddade han svenska armén i slaget vid Högfors den 1 september 1789. För denna insats fick han ur Gustav III:s hand ta emot Svärdsordens stora kors.

Efter freden 1790 begärde han avsked från regementet, men befordrades 1792 till generalmajor samt förordnades samma år till tjänstgörande förste generaladjutant i Stockholm. Från denna befattning avgick han 1793, eftersom han inte kunde acceptera förhållandena "Reuterholmska regimen" i samband med hertig Karls förmyndarskap över Gustav IV Adolf från 1792. Från armén begärde han avsked 1801. Han var ledamot av Krigsvetenskapsakademien.

Han har karaktäriserats som en i många hänsenden utmärkt personlighet men något egensinnig samt häftig och ojämn till humöret.[1] Under finska kriget 1808-1809 hade han på egen bekostnad satt upp och övat en liten kår av frivilliga. När dessa vid fiendens första angrepp alla tog till flykten blev von Schwerin utom sig av vrede, och skyndade till kungen (Gustav IV Adolf) med en begäran att få skjuta ner hela styrkan. Då detta föga förvånande inte tilläts, anhöll han att om åtminstone få utlotta var tionde man och låta arkebusera dessa. När kungen inte heller gav sitt tillstånd till detta, förklarade von Schwerin sin ära kränkt och begärde efter freden sitt avsked, vilket han fick.

Vid 1800 års riksdag tillhörde von Schwerin den moderata oppositionen, och hade en plats i Sekreta utskottet.

Den 6 april 1808 invaldes han som ledamot nummer 213 i Kungliga Musikaliska Akademien.[4]

Sedan hans far avlidit 1779 blev han fideikommissarie över vad som återstod av Burensköldska fideikommissen, nämligen Husby, Fyllingarum, Sverkersholm och Borkhult med Gobo, detta efter hans farmor friherrinnan Mariana Johanna Burensköld. Han var från 1780 gift med Ulrika Vilhelmina Putbus, men paret fick inga barn.

UtmärkelserRedigera

  • Riddare av Svärdsorden - 24 januari 1779
  • Riddare med stora korset av Svärdsorden - 1 september 1789

KällorRedigera

  1. ^ [a b] Schwerin, 3. Curt Philip Carl von i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
  2. ^ Schwerin, 3. Kurt Filip von i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
  3. ^ Adelsvapen
  4. ^ Nyström, Pia, Kyhlberg-Boström, Anna, Elmquist, Anne-Marie, Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995.

AnmärkningarRedigera

  1. ^ Enligt vissa uppgifter född i Löbenitz, Pommern. Svenskt biografiskt handlexikon och Nordisk familjebok anger dock Stockholm.