Fynbossångare[2] (Cryptillas victorini) är en fågel i familjen afrikanska sångare inom ordningen tättingar.[3] Den är endemisk för Sydafrika.

Fynbossångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljAfrikanska sångare
Macrosphenidae
SläkteCryptillas
Oberholser, 1899
ArtFynbossångare
C. victorini
Vetenskapligt namn
§ Cryptillas victorini
Auktor(Sundevall, 1860)
Synonymer
  • Bradypterus victorini
  • Victorins smygsångare
  • Victorinsångare

Utseende och läten redigera

Fynbossångaren är en 15-17 cm, kortvingad fågel med lång, kilformad stjärt, ljusa ögon samt rätt liten och tunn näbb. Den är relativt färgglad, med kanelorange undersida och blågrått ansikte. Ungfågeln är blekare under och något mer rostfärgad ovan. Sången beskrivs i engelsk litteratur som ett klart och upprepat "weet-weet-weeeo" och "whit-itty-weeo whit-itty-weeo".[4][5]

Utbredning och systematik redigera

Fynbossångaren återfinns enbart i sydvästra Sydafrika, i Västra Kapprovinsen och södra Östra Kapprovinsen.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

 
Fynbossångarens utbredningsområde, längst ner i sydligaste Sydafrika.

Familjetillhörighet redigera

Fynbossångaren placerades tidigare i den stora familjen sångare (Sylviidae), i släktet Bradypterus tillsammans med ett antal andra afrikanska arter. Sylviidae har dock delats upp i ett antal mindre familjer, där Bradypterus numera förs till gräsfåglarna (Locustellidae). DNA-studier[6][7] visar dock att fynbossångaren inte alls är nära släkt med övriga arter i släktet. Istället står den nära ett antal udda afrikanska sångare samt krombekar (Sylvietta) och långnäbbar (Macrosphenus). Dessa har lyfts ut till den nybildade familjen afrikanska sångare (Macrosphenidae). Fynbossångarens närmaste släktingar tros vara krombekarna i Sylvietta.

Levnadssätt redigera

Fynbossångaren hittas i fuktiga, bergsbelägna fynbos, framför allt i täta snår invid vattendrag och i raviner. Den födosöker efter insekter på marken bland gräs och buskar. Fågeln lägger ägg mellan september och november.[5]

Status och hot redigera

Artens populationstrend är okänd, men utbredningsområdet är relativt stort. Internationella naturvårdsunionen IUCN anser inte att den är hotad och placerar den därför i kategorin livskraftig.[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som lokalt vanlig.[8]

Namn redigera

Fågelns vetenskapliga namn hedrar svenske Johan Fredrick Victorin (1831-1855), samlare i Sydafrika.[9] Fram tills nyligen kallades den även victorinsångare på svenska, men justerades 2022 till ett enklare och mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[10]

Noter redigera

  1. ^ [a b] Birdlife International 2016 Cryptillas victorini Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – september 2022”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 29 september 2022. 
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  4. ^ Sinclair, Ian & Ryan, Peter (2003) Birds of Africa south of the Sahara, Struik, Cape Town.
  5. ^ [a b] Pearson, D. (2019). Victorin's Warbler (Cryptillas victorini). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58760 1 april 2019).
  6. ^ Nguembock, B., J. Fjeldså, A. Tillier, and E. Pasquet (2007), A phylogeny for the Cisticolidae (Aves: Passeriformes) based on nuclear and mitochondrial DNA sequence data, and a re-interpretation of a unique nest-building specialization, Mol. Phylogenet. Evol. 42, 272-286.
  7. ^ Beresford, P., F.K. Barker, P.G. Ryan, and T.M. Crowe (2005), African endemics span the tree of songbirds (Passeri): Molecular systematics of several evolutionary 'enigmas', Proc. Royal Soc. B 272, 849-858.
  8. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2006. Handbook of the Birds of the World, vol. 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  9. ^ Jobling, J. A. (2015). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2015). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
  10. ^ ”Förändringar i listan”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/forandringar-i-listan/. Läst 29 september 2022. 

Externa länkar redigera