Huset de Croy (franskt uttal << de croui >>: [de krwi]), även von Croÿ och de Croÿ,[1][2] är en uradlig ätt av franskt ursprung. Familjen har sina rötter i Château de Crouy-Saint-Pierre i Picardie där prins Marc av Ungern (barnbarnsbarn till Géza II av Ungern) år 1147 gifte sig med arvtagerskan till baroniet de Croy.[3][4] I dag finns grenar av släkten i Frankrike, Belgien, Österrike och Tyskland,[4]. Enskilda personer lever i Storbritannien och Sverige. Beroende på släktgren skrivs namnet med eller utan trema och med antingen den franska nobiliseringspartikeln de eller den tyska motsvarigheten von.
Den 4 juni 1561 upphöjde kung Karl IX av Frankrike familjens grevskap Château-Porcien till ett franskt furstendöme. Sedan dess bär ättens huvudman furstlig värdighet med titeln hertig av Croy medan alla övriga släktingar bär adelstiteln prins/prinsessa med tilltalsformen höghet.[5][6][7]. År 1594 upphöjdes familjen genom markis Charles Philippe de Croy även till prinsar av det Tysk-Romerska riket.[8] Bland familjens övriga titlar räknas markis av Croy,[8] markis av Renty, greve av Porcéan och greve av Fontenoy.[6][9][10]. Familjens motto "À jamais Croy" - för evigt Croy, har tonsatts av renässanskompositören Johannes Lupi och nytolkats av den franska musikern Noël Akchoté.
Personer med efternamnet de Croy redigera
- Antoine I De Croy (1385–1475), prins och minister vid Filip den godes hov i Bourgogne
- Philippe de Croy I. (1435–1511), 2:e greve av Chimay (finns avporträtterad i en diptyk av konstnären Rogier van der Weyden)
- Guillaume II de Croy (1458–1521), greve av Porcéan och hovmarskalk vid kejsaren Karl V:s hov
- Robert de Croy (1491–1556), ärkebiskop av Cambrai
- Antoine de Croy, prins av Porcien, första make till den franska furstinnan Catherine de Cleves, hovdam åt Maria av Medici.
- Kardinal Gustav Maximilian von Croy, ärkebiskop av Rouen (1773–1844)
- Isabella av Croÿ, ärkehertiginna av Österrike-Teschen (1856–1931)
- Charles Eugène de Croy (1651–1702), prins, fältmarskalk för ryska armén. Besegrad av Karl XII under slaget vid Narva.[11]
- Emmanuel de Croy (1718-1784), hertig och Marskalk av Frankrike
- Louise-Elisabeth de Tourzel, född de Croy (1749–1832), hertiginna och Guvernant till Frankrikes barn (hos drottning Marie-Antoinette).
- Felix de Croy (död omkring 1795), fransk prins som tog emot hedersvärja från kung Gustav III, efter slagen om Skåne.[12][13]
- Ernestine-Frederique de Croy (1748-1803), prinsessa som hänger porträtt på svenska Nationalmuseum.[14]
Källor redigera
- Svensk uppslagsbok. Malmö 1931.
Noter redigera
- ^ Nichols, John (1827) (på engelska). The Gentleman's magazine. E. Cave. sid. 478. https://books.google.se/books?id=_hZEAQAAMAAJ&pg=PA478&lpg=PA478&dq=de+Croij&source=bl&ots=OiA9dA6jIT&sig=ACfU3U3lruio_et8PCtznigeocUa6Uf3aA&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwix_pfIrdLpAhWmyqYKHQJNAkUQ6AEwBXoECAkQAQ#v=onepage&q=de%20Croij&f=false. Läst 26 maj 2020
- ^ ”House of Croy”. www.almanachdegotha.org. http://www.almanachdegotha.org/id70.html. Läst 26 maj 2020.
- ^ "Croy-Leishman match a romance" (PDF). The New York Times. 1913-04-20. Hämtad 26 maj 2020.
- ^ [a b] "Duchess of Croy snubbed officially" (PDF). The New York Times. 1913-12-11. Hämtad 26 maj 2020.
- ^ ”PRINCIPALITY OF CHÂTEAU-PORCIEN - PHILIPPE III DE CROY Jeton v17_2173 Feudal coins” (på engelska). www.cgbfr.com. https://www.cgbfr.com/principaute-de-chateau-porcien-philippe-iii-de-croy-jeton-tb,v17_2173,a.html. Läst 26 maj 2020.
- ^ [a b] Bietenholz, Peter G. (2003-01-01) (på engelska). Contemporaries of Erasmus: A Biographical Register of the Renaissance and Reformation. University of Toronto Press. sid. 364. ISBN 978-0-8020-8577-1. https://books.google.se/books?id=hruQ386SfFcC&pg=PA364&lpg=PA364&dq=Ch%C3%A2teau-Porcien+de+Croy&source=bl&ots=o7ucBo0D0R&sig=ACfU3U1HfLuKPjNxWpLCnghZQgpgCFyPFA&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiKi-jqsNLpAhWQjosKHXd1CMQQ6AEwDXoECAoQAQ#v=onepage&q=Ch%C3%A2teau-Porcien%20de%20Croy&f=false. Läst 26 maj 2020
- ^ LONG, Nicolas LE (1783) (på franska). Histoire Ecclésiastique et civile du Diocèse de Laon, et de tout le pays contenu entre l Oise et la Meuse, l'Aisne et la Sambre, etc. (Pièces justificatives, etc.).. sid. 472. https://books.google.se/books?id=QqJfAAAAcAAJ&pg=PA472&lpg=PA472&dq=Ch%C3%A2teau-Porcien+de+Croy&source=bl&ots=EP0uKDTeZn&sig=ACfU3U3rdX5zDbLAp2mhaBruW5OH7pFg1A&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiKi-jqsNLpAhWQjosKHXd1CMQQ6AEwD3oECAcQAQ#v=onepage&q=Ch%C3%A2teau-Porcien%20de%20Croy&f=false. Läst 26 maj 2020
- ^ [a b] Spangler, Jonathan (2009) (på engelska). The Society of Princes: The Lorraine-Guise and the Conservation of Power and Wealth in Seventeenth-century France. Ashgate Publishing, Ltd. sid. 259. ISBN 978-0-7546-5860-3. https://books.google.se/books?id=BykKA4KXdtoC&pg=PA259&lpg=PA259&dq=%22de+Croy%22+++princes+++1594&source=bl&ots=iyCui2ShmF&sig=ACfU3U3DKAYyBQAe6WEJj1VL_8o-eOXSSQ&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiVnZnasdLpAhXEs4sKHZFHBE4Q6AEwD3oECAYQAQ#v=onepage&q=%22de%20Croy%22%20+%20princes%20+%201594&f=false. Läst 26 maj 2020
- ^ Remy), Philippe (de (1999) (på engelska). Le Roman de la Manekine. Rodopi. ISBN 978-90-420-0614-0. https://books.google.se/books?id=f2vyJ-41U5wC&pg=PA63&lpg=PA63&dq=croy+marquise+de+renty&source=bl&ots=jdp025KpvW&sig=ACfU3U24H4WBwEjCXMdDetaa-cx5xwRKxw&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjXj__ettLpAhVL-yoKHZ1sBn0Q6AEwCnoECAkQAQ#v=onepage&q=croy%20marquise%20de%20renty&f=false. Läst 26 maj 2020
- ^ Vinchant, François (1648) (på franska). Annales de la prouince et comte' d'Haynau. Ou l'on voit la suitte des comtes depuis leur commencement. Les antiquitez de la religion, et de l'estat depuis l'entrée de Iules Cesar dans le pays. ... Recueillies par feu François Vinchant, prestre. Augmentées & acheuées. Par le R.P. Antoine Ruteau, de l'ordre de pp. Minimes. de l'imprimerie de Iean Hauart, ruë de Nimy, au Mont de Parnasse. sid. 261. https://books.google.se/books?id=llMz6RyhwfIC&pg=PA261&lpg=PA261&dq=croy+marquise+fontenoy&source=bl&ots=0XhWny14sa&sig=ACfU3U0WME4FQzRQslu4ldd8tnJ-eMpRPQ&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwid9oyAt9LpAhUCkMMKHTTWAiwQ6AEwAXoECAsQAQ#v=onepage&q=croy%20marquise%20fontenoy&f=false. Läst 26 maj 2020
- ^ Kronberg, Klas (2018-07-04). Minnet av Narva: Om troféer, propaganda och historiebruk. Nordic Academic Press. ISBN 978-91-88661-58-6. https://books.google.se/books?id=QS1iDwAAQBAJ&pg=PT18&lpg=PT18&dq=charles+eugene+de+croy+%C3%B6verbef%C3%A4lhavare&source=bl&ots=YP9anbyljM&sig=ACfU3U2GrbTxyIZvqD0d5yrCV0OUKy6IXw&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjkxs32tNLpAhXHxIsKHTeXDEgQ6AEwDHoECAkQAQ#v=onepage&q=charles%20eugene%20de%20croy%20%C3%B6verbef%C3%A4lhavare&f=false. Läst 26 maj 2020
- ^ ”LSH | Felix de Croy Felix de Croy”. emuseumplus.lsh.se. http://emuseumplus.lsh.se/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=artist&objectId=7136&viewType=detailView. Läst 26 maj 2020.
- ^ ”Hedersvärja.”. www.europeana.eu. https://www.europeana.eu/sv/item/2064105/Museu_ProvidedCHO_Livrustkammaren_50221. Läst 26 maj 2020.
- ^ ”Prinsessan Ernestine-Frédérique de Croy (1743-1803)”. digitaltmuseum.se. https://digitaltmuseum.se/021046502215/prinsessan-ernestine-frederique-de-croy-1743-1803. Läst 26 maj 2020.