Savannblåkråka[2] (Coracias abyssinicus) är en huvudsakligen afrikansk fågel i familjen blåkråkor inom ordningen praktfåglar.[3]

Savannblåkråka
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningPraktfåglar
Coraciiformes
FamiljBlåkråkor
Coraciidae
SläkteCoracias
ArtSavannblåkråka
C. abyssinicus
Vetenskapligt namn
§ Coracias abyssinicus
AuktorHermann, 1783
Synonymer
Coracias abyssinica

Utseende och läten redigera

Savannblåkråkan är en nästan kajstor fågel med en kroppslängd på 28-30 centimeter. Ryggen är varmt brun och resten av kroppen blåaktig. Adulta fåglar har 12 centimeter lång förlängda stjärtfjädrar. Könen är lika medan ungfågeln är en blekare version av den adulta. Lätena är kraxande och skränande.[4][5]

 
Savannblåkråka i Senegal.

Utbredning redigera

Savannblåkråkan förekommer från Senegal och Gambia till Etiopien, Somalia och Kenya samt på Arabiska halvön i Jemen och Saudiarabien.[3][6] Den är delvis en flyttfågel men dess flyttningsrörelser är dåligt kända.[6] Tillfälligt har den setts i Egypten, Libyen och Mauretanien.[7]

Systematik redigera

Arten har tidigare delats upp i flera underarter, men behandlas nu allmänt som monotypisk. Den enda studien i geografiska skillnader visar på gradvis ökande längd på de förlängda stjärtfjädrarna, från väster till öster.[8] Arten är troligen nära släkt med lilabröstad blåkråka (C. caudatus) och blåkråka (C. garrulus), förmodligen närmast den förra.[4]

Levnadssätt redigera

Fågeln är ett vanligt inslag i varmt öppet landskap, även i jordbruksområden och nära människan. Den ses ofta sitta synligt i träd, på stolpar eller ledningar som en jättestor törnskata, spanande efter stora insekter och smågnagare. Den har också setts flyga in i skogsbränder på jakt efter uppskrämda ryggradslösa djur. Fågeln häckar i ett sparsamt fodrat trädhål eller i en byggnad. Där lägger den tre till sex ägg.[4]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanligt förekommande.[9]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Coracias abyssinicus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ [a b c] Fry, H. (2016). ”Abyssinian Roller (Coracias abyssinicus)”. Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. http://www.hbw.com/node/55858. Läst 19 oktober 2016. 
  5. ^ Fry, C. Hilary; Fry, Kathie (2010). Kingfishers, Bee-eaters and Rollers. Bloomsbury Publishing. ISBN 978-1-4081-3525-9. https://books.google.com/books?id=U_XUBAAAQBAJ&pg=PA279 
  6. ^ [a b] Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  7. ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 137. ISBN 978-84-941892-9-6 
  8. ^ Fry, C.H., Fry, K. & Harris, A. (1992) Kingfishers, Bee-eaters and Rollers. Christopher Helm, London.
  9. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. 2001. Handbook of the Birds of the World, vol. 6: Mousebirds to Hornbills. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar redigera