Copa América 1975

1975 års upplaga av fotbollstävlingen Copa América

Copa América 1975 var en fotbollsturnering som spelades 17 juli–28 oktober 1975. För första gången spelades inte turneringen på en speciell plats, utan man spelade hemma och borta-möten. Turneringen hade 1975 officiellt bytt namn, från sydamerikanska mästerskapet till Copa América. 10 lag deltog, med nio lag i tre olika gruppspel, medan 1967 års regerande mästare Uruguay gick direkt till semifinal.

Copa América 1975
Copa AméricaXXX
Evenemangsfakta
Datum17 juli28 oktober 1975
ArrangörConmebol
SpelplatserHemma- och bortamatcher
SpelformGruppspel, utslagsspel
Deltagare
Nationer10 från Conmebol
Statistik
Matcher25
Mål79 (3,2 per match)
Publik1 078 000 (43 120 per match)
Flest målTvå spelare gjorde fyra mål
Bäste spelarePeru Teófilo Cubillas
0
Förstaplats Guld Peru (2)
Andraplats Silver Colombia
Tredjeplats Brons Brasilien
 Uruguay
 Föregående Följande 
Uruguay 1967 Hemma/borta 1979

Spelartrupper redigera

Gruppspel redigera

Lagen lottades i tre olika grupper med tre lag var. Varje lag i samma grupp möttes två gånger, hemma och borta, och seger gav två poäng, oavgjort en och förlust noll. Gruppvinnarna gick till semifinal.

Grupp A redigera

Nr
Lag
S V O F GM IM MS P
1   Brasilien 4 4 0 0 13 1 +12 8
2   Argentina 4 2 0 2 17 4 +13 4
3   Venezuela 4 0 0 4 1 26 −25 0
  Hemma \ Borta        
Argentina   0–1 11–0
Brasilien   2–1 6–0
Venezuela   1–5 0–4
31 juli Venezuela   0 – 4   Brasilien Estadio Olímpico
(0 – 1)
Romeu   2′
Danival   50′
Palhinha   82′88′
Caracas, Venezuela
Publik: 20 000
Domare: Carlos Rivero (Peru)

3 augusti Venezuela   1 – 5   Argentina Estadio Olímpico
Iriarte   14′
(1 – 3)
Luque   12′34′66′
Kempes   30′
Ardiles   86′
Caracas, Venezuela
Publik: 15 000
Domare: Rafael Hormazábal (Chile)

6 augusti Brasilien   2 – 1   Argentina Mineirão
Nelinho   31′55′ (str.)
(1 – 1)
Asad   11′
Belo Horizonte, Brasilien
Publik: 80 000
Domare: Ramón Barreto (Uruguay)

10 augusti Argentina   11 – 0   Venezuela Cor de León
Killer   8′41′62′
Gallego   14′
Ardiles   39′
Kempes   53′81′
Zanabria   56′64′
Bóveda   80′
Luque   85′
(4 – 0)
Rosario, Argentina
Publik: 50 000
Domare: Pedro Reyes (Peru)

13 augusti Brasilien   6 – 0   Venezuela Mineirão
Roberto Batata   6′79′
Nelinho   9′
Danival   37′
Campos   53′
Palhinha   65′
(3 – 0)
Belo Horizonte, Brasilien
Publik: 32 000
Domare: Carlos Rivero (Peru)

16 augusti Argentina   0 – 1   Brasilien Cor de León
(0 – 1)
Danival   45′
Rosario, Argentina
Publik: 50 000
Domare: Carlos Robles (Chile)

Grupp B redigera

Nr
Lag
S V O F GM IM MS P
1   Peru 4 3 1 0 8 3 +5 7
2   Chile 4 1 1 2 7 6 +1 3
3   Bolivia 4 1 0 3 3 9 −6 2
  Hemma \ Borta        
Bolivia   2–1 0–1
Chile   4–0 1–1
Peru   3–1 3–1
17 juli Chile   1 – 1   Peru Estadio Nacional
Crisosto   10′
(1 – 0)
Rojas   72′
Santiago, Chile
Publik: 50 000
Domare: Omar Delgado (Colombia)

20 juli Bolivia   2 – 1   Chile Estadio Jesús Bermúdez
Mezza   60′75′
(0 – 1)
Gamboa   41′
Oruro, Bolivia
Publik: 18 000
Domare: Héctor Ortiz (Paraguay)

27 juli Bolivia   0 – 1   Peru Estadio Jesús Bermúdez
(0 – 1)
Ramírez   17′
Oruro, Bolivia
Publik: 18 000
Domare: Alberto Ducatelli (Argentina)

7 augusti Peru   3 – 1   Bolivia Estadio Nacional, Peru
Ramírez   7′ (str.)
Cueto   26′
Oblitas   52′
(2 – 0)
Mezza   58′ (str.)
Lima
Publik: 40 000
Domare: Romualdo Arppi Filho (Brasilien)

13 augusti Chile   4 – 0   Bolivia Estadio Nacional
Araneda   40′87′
Ahumada   61′
Gamboa   71′
(1 – 0)
Santiago, Chile
Publik: 15 000
Domare: Arturo Ithurralde (Argentina)

20 augusti Peru   3 – 1   Chile Estadio Alianza Lima
Rojas   3′
Oblitas   32′
Cubillas   39′
(3 – 0)
Carlos Reinoso   76′
Lima, Peru
Publik: 35 000
Domare: Juan José Fortunatto (Uruguay)

Grupp C redigera

Nr
Lag
S V O F GM IM MS P
1   Colombia 4 4 0 0 7 1 +6 8
2   Paraguay 4 1 1 2 5 5 0 3
3   Ecuador 4 0 1 3 4 10 −6 1
  Hemma \ Borta        
Colombia   2–0 1–0
Ecuador   1–3 2–2
Paraguay   0–1 3–1
20 juli Colombia   1 – 0   Paraguay Estadio El Campín
Díaz   83′
(0 – 0)
Bogotá, Colombia
Publik: 60 000
Domare: Romualdo Arppi Filho (Brasilien)

24 juli Ecuador   2 – 2   Paraguay Estadio Modelo
Lasso   38′
Castañeda   47′
(1 – 1)
Kiese   16′87′
Guayaquil, Ecuador
Publik: 50 000
Domare: Mario Fiorenza (Venezuela)

27 juli Ecuador   1 – 3   Colombia Estadio Olímpico Atahualpa
Carrera   40′
(1 – 1)
Ortiz   15′
Retat   75′
Castro   83′
Quito, Ecuador
Publik: 45 000
Domare: Miguel Angel Comesaña (Argentina)

30 juli Paraguay   0 – 1   Colombia Defensores del Chaco
(0 – 1)
Díaz   40′
Asunción, Paraguay
Publik: 50 000
Domare: Arnaldo Cézar Coelho (Brasilien)
Matchen avbröts efter 43 minuter in i första halvleken.

7 augusti Colombia   2 – 0   Ecuador Estadio El Campín
Díaz   15′
Calero   42′
(2 – 0)
Bogotá, Colombia
Publik: 50 000
Domare: Carlos Robles (Chile)
  Rött kort: Arboleda, COL och Cabezas, ECU

10 augusti Paraguay   3 – 1   Ecuador Defensores del Chaco
Báez   21′
Rolón   39′58′
(2 – 1)
Castañeda   31′
Asunción, Paraguay
Publik: 10 000
Domare: Armando Marques (Brasilien)

Utslagsspel redigera

Uruguay var regerande mästare från 1967, och kvalificerade sig direkt till utslagsspelet. Man mötte segraren av grupp 3, Colombia.

  Semifinaler Finaler
                         
   Colombia 3 0 (3)  
   Uruguay 0 1 (1)  
       Colombia 1 0 0 (1)
     Peru 0 2 1 (3)
   Brasilien 1 2 (3)
   Peru 3 0 (3)  

Semifinaler redigera

Colombia mot Uruguay
19 21 september Colombia   3 – 0   Uruguay Estadio El Campín
Angulo   53′
Ortiz   70′
Díaz   90′
(0 – 0)
Bogotá, Colombia
Publik: 55 000
Domare: César Orozco (Peru)
  Rött kort: de los Santos, URU (17')

21 1 oktober Uruguay   1 – 0   Colombia Estadio Centenario
Morena   17′ (str.)
(1 – 0)
Montevideo, Uruguay
Publik: 70 000
Domare: Rafael Hormazábal (Chile)
  Rött kort: Morena, URU (80')

Brasilien mot Peru
20 30 september Brasilien   1 – 3   Peru Estádio Mineirão
Roberto Batata   54′
(0 – 1)
Casaretto   19′88′
Cubillas   82′
Belo Horizonte, Brasilien
Publik: 75 000
Domare: Miguel Angel Comesaña (Argentina)

22 4 oktober Peru   0 – 2   Brasilien Estadio Alianza Lima
(0 – 1)
Meléndez   10′ (sjm.)
Campos   61′
Lima, Peru
Publik: 35 000
Domare: Arturo Ithurralde (Argentina)
Peru avancerade till finalen genom lottning.

Finaler redigera

23 16 oktober Colombia   1 – 0   Peru Estadio El Campín
Castro   38′
(1 – 0)
Bogotá, Colombia
Publik: 50 000
Domare: Miguel Comesaña (Argentina)

24 22 oktober Peru   2 – 0   Colombia Estadio Nacional
Oblitas   18′
Ramírez   44′
(2 – 0)
Lima, Peru
Publik: 50 000
Domare: Juan Silvagno (Chile)

Playoff
25 28 oktober Peru   1 – 0   Colombia Estadio Olimpico
Sotil   25′
(1 – 0)
Caracas, Venezuela
Publik: 30 000
Domare: Ramón Barreto (Uruguay)

Statistik redigera

Målskyttar redigera

Totalt 79 mål gjordes under turneringens 25 matcher, vilket gav ett målsnitt på 3,2 mål per match. 42 spelare gjorde mål, varav ett självmål av peruanen Julio Meléndez, för Brasilien. Leopoldo Luque från Argentina och Ernesto Díaz från Colombia vann skytteligan med 4 gjorda mål vardera.

4 mål

3 mål

2 mål

1 mål

Självmål

Disciplin redigera

  Röda kort

4 röda kort delades ut under turneringens 25 matcher:

Sluttabell redigera

Notera att Brasilien och Uruguay delade på bronsmedaljen då man ej spelade match om tredjepris.
Nr S V O F GM IM MS P
1   Peru 9 6 1 2 14 7 +7 13
2   Colombia 9 6 0 3 11 5 +6 12
3   Brasilien 6 5 0 1 16 4 +12 10
3   Uruguay 2 1 0 1 1 3 −2 2
5   Argentina 4 2 0 2 17 4 +13 4
6   Chile 4 1 1 2 7 6 +1 3
7   Paraguay 4 1 1 2 5 5 0 3
8   Bolivia 4 1 0 3 3 9 −6 2
9   Ecuador 4 0 1 3 4 10 −6 1
10   Venezuela 4 0 0 4 1 26 −25 0

Referenser redigera

Fotnoter redigera


Källor redigera