Conrad von Pyhy

en tysk-svensk ämbetsman

Conrad von Pyhy, född omkring 1500 i Tyskland, död 1553 i Västerås, var en ämbetsman av tysk börd som växte upp i Frankfurt am Main.

Conrad von Pyhy
Yrke Ämbetsman
Politik
Tillträdde 1538
Avgick 1543
Företrädare Ingen, ämbete skapat
Efterträdare Nils Göransson (Gyllenstierna)
Personfakta
Född ca 1500
Banner of the Holy Roman Emperor with haloes (1400-1806).svg Okänd ort, Tysk-romerska riket
Död Maj 1553 (ca 53 år)
Sverige Västerås, Västmanland, Sverige

BiografiRedigera

Conrad von Pyhys tidiga liv är endast delvis känt. 1527 trycktes en levnadsbeskrivning, enligt vilken han anges ha studerat i Leipzig, och i tjänst hos kejsaren deltagit i slaget vid Mohacs. Fram till i mars 1536 kallade han sig Conrad Peutinger. I augusti 1536 uppträdde han under namnet von Pyhy tillsammans med hustruns släkt von Kökeritz. I tillförlitliga källor kallas också von Pyhu Doctor der Rechte (juris doktor) och kejserligt råd. I Karl V:s tjänst deltog han i en expedition till Nordafrika i mitten av 1530-talet. 1542 hänvisar kanslern i braunschweig-lüneburg till en tid då de tillsammans varit i tjänst hos Ferdinand I, bland annat i Ungern.[1]

Enligt anklagelser om tvegifte 1544 skall von Pyhu ursprungligen ha hetat Conrad Petingen Augustanus och komma från Augsburg. Om uppgifterna stämmer skrevs han in vid Wittenbergs universitet 1518 och vid universitetet i Leipzig 1520. Det finns en fullmakt som kejserligt från 1527 som avser stadsskrivaren i Augsburg Conrad Peutinger, det är dock osäkert om det avser von Pyhy. Gustav Vasa avvisade 1541 de anklagelser som lades fram mot von Pyhy från Martin Luther 1541. I ett dokument från en tjänare hos von Pyhy som skrevs i samband utredningarna om hans tvegifte skall von Pyhy varit en adelsman, som efter sina studier genom en släktings försorg kom i kejsar Karl V:s tjänst som hovkansler i Spanien. Efter att ha stigit i förtroende slogs han till riddare och antogs kort därefter till hov- och krigsråd. Genom förtal och konflikter med en greve kom han dock i onåd hos kejsaren. [2]

I augusti 1538 kom han till Sverige, då han blev chef för Gustav Vasas kansli, vilket inledde den så kallade tyska perioden, augusti 1538 – september 1543, i kungens regering. Under denna tid omformade han den svenska centralförvaltningen, rättsskipningen och utrikespolitiken på ett genomgripande sätt. Hans arbete skedde i samförstånd med kungen och skapade förutsättningar för en effektiv förvaltning.

År 1543 föll von Pyhy i onåd, fängslades på Västerås slott, där han avled 1553. Omdömena om von Pyhy har varit hårda, vilket kungens ställningstagande bidragit till. Som representant för sekreterarregementet och mannen bakom eden 1540 och 1544 års arvförening fick han en stämpel som den som förde in främmande och utländska företeelser i riket och bröt aristokratins makt. Först i sen tid har de positiva inslagen alltmer fått komma till sin rätt.

KällorRedigera

Externa länkarRedigera

Företrädare:
Förste ämbetsinnehavaren
Sveriges rikskansler
1538–1543
Efterträdare:
Nils Göransson Gyllenstierna