Conepatus humboldtii[2][3] är en däggdjursart som beskrevs av Gray 1837. Conepatus humboldtii ingår i släktet trynskunkar, och familjen skunkar.[4][5]

Conepatus humboldtii
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningRovdjur
Carnivora
FamiljSkunkar
Mephitidae
SläkteTrynskunkar
Conepatus
ArtConepatus humboldtii
Vetenskapligt namn
§ Conepatus humboldtii
AuktorGray, 1837
Utbredning
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Det svenska trivialnamnet Patagonienskunk förekommer för arten.[6]

Utseende redigera

Honor är med en kroppslängd (huvud och bål) av 20 till 30 cm och en svanslängd av 18 till 18,5 cm mindre än hannar. Exemplar av hankön blir 22 till 32 cm långa och har en 16,5 till 20,2 cm lång svans. Vikten för arten varierar mellan 0,5 och 2,5 kg och hannar är 4 till 6 procent tyngre än honor. Pälsen mörka delar är ofta svarta men de kan vara mörkbruna eller mörk rödbruna. Allmänt förekommer en mörk längsgående linje på ryggens topp med två angränsande vita strimmor men några exemplar har variationer. Typiskt är avsaknaden av vita mönster mellan ögonen. Övriga kännetecken är lika som hos andra släktmedlemmar.[7]

Utbredning redigera

Denna skunk förekommer i Patagonien. Utbredningsområdet sträcker sig över Argentinas södra del och över sydöstra Chile. Arten finns inte på Eldslandet. Habitatet utgörs av buskskogar och gräsmarker. Conepatus humboldtii vistas i låglandet och i låga bergstrakter upp till 700 meter över havet.[1]

Ekologi redigera

Individerna är främst aktiva på natten.[1] Under vintern kan arten vara mer dagaktiv. Conepatus humboldtii har flera lyor i reviret och den byter mellan lyorna efter några dagar. Lyan kan vara ett hålrum mellan rötter, en liten grotta, överhängande klippor eller övergivna bon som skapades av andra djur. Ibland används trähögar som skapades av människor eller hålrum under byggnader.[7] Conepatus humboldtii äter insekter och mindre ryggradsdjur som kompletteras med frukter och andra växtdelar.[1] För att hitta födan används främst lukten och sedan grävs bytet ut. Ofta äter denna skunk kadaver. I närheten av människans samhällen ingår även matrester och grönsaker från trädgårdar i födan.[7]

När honan inte är brunstig lever vuxna exemplar ensam men ungdjur kan dela samma lya över en längre tid. Reviren är 7 till 16 hektar stora och överlappar varandra. Dräktigheten varar enligt uppskattningar mellan 42 och 60 dagar och ungarna föds under våren. En kull består av två till fem ungar. Grupper av ungdjur iakttogs upp till 1,3 km från lyan utan moderns uppsyn.[7]

Status redigera

Varje år dödas flera exemplar för pälsens skull. Conepatus humboldtii faller ibland offer för puman. Gift som egentligen ska minska Magellanrävens bestånd dödar även flera individer av denna skunk.[7] Jakten på arten för pälsens skull minskade sedan 1980-talet på grund av lagliga inskränkningar. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

Underarter redigera

Arten delas in i följande underarter:[4]

  • C. h. humboldtii
  • C. h. castaneus
  • C. h. proteus

Bildgalleri redigera

Källor redigera

  1. ^ [a b c d e] 2008 Conepatus humboldtii Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vols. 1 & 2, Conepatus humboldtii
  3. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  4. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (4 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/conepatus+humboldtii/match/1. Läst 24 september 2012. 
  5. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  6. ^ Kommissionens förordning (EU) 2017/160 om skyddet av vilda djur (PDF), Europeiska unionen, sid.16, läst 2018-09-01.
  7. ^ [a b c d e] D. E. Wilson & R. A. Mittermeier, red (2004). ”Conepatus humboldtii”. Handbook of the Mammals of the World. Lynx Edicions. sid. 557-558. ISBN 978-84-96553-49-1 

Externa länkar redigera