Cocktailpartyeffekten (även cocktailpartyproblemet[1][2] eller cocktailpartyfenomenet[3]) avser den mänskliga förmågan att ur en röstkakofoni selektivt kunna särskilja vad en viss person säger.[1] Namnet syftar på att man vid cocktailpartyn, där människor samtalar i olika grupper, kan fokusera på vad som sägs i gruppen man tillhör – samtidigt som man kan uppfatta sitt namn från en annan grupp och då snabbt rikta uppmärksamheten dit.[4]

HistorikRedigera

Some Experiments on the Recognition of Speech, with One and with Two Ears (1953)Redigera

Termen cocktailpartyproblemet myntades av den brittiske kognitionsforskaren Colin Cherry i en studie genomförd 1953, där han lät testpersoner transkribera två bandade mänskliga röster (med hjälp av hörlurar) under två betingelser: (1) rösterna var ihopmixade; (2) den ena rösten hördes i ena örat och den andra rösten hördes i andra örat.[1] Ihopmixade röster kunde till stor del urskiljas, med viss möda och flera lyssningar, medan röster i vardera öra kunde separeras med enkelhet; vad rösten i det andra örat sade, eller ens vilket språk som där talades, befanns däremot vara oklart.

KällorRedigera

  1. ^ [a b c] Edward Colin Cherry (1953). ”Some Experiments on the Recognition of Speech, with One and with Two Ears” (på engelska). The Journal of the Acoustical Society of America 25 (5): sid. 975–979. doi:10.1121/1.1907229. http://www.ee.columbia.edu:80/~dpwe/papers/Cherry53-cpe.pdf. Läst 16 december 2019. ”The first set of experiments relates to this general problem of speech recognition: how do we recognize what one person is saying when others are speaking at the same time (the "cocktail party problem")?”. 
  2. ^ Adelbert W. Bronkhorst (2015). ”The cocktail-party problem revisited: early processing and selection of multi-talker speech” (på engelska). Attention, Perception & Psychophysics (Springer) 77 (5): sid. 1465–1487. doi:10.3758/s13414-015-0882-9. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4469089/. Läst 16 december 2019. 
  3. ^ ”cocktail party phenomenon” (på engelska). Oxford Reference. Arkiverad från originalet den 28 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160728175806/http://www.oxfordreference.com/view/10.1093/oi/authority.20110803095621172. Läst 16 december 2019. 
  4. ^ Henry Egidius. ”cocktail party-effekt”. Natur & Kulturs psykologilexikon. https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon?Lookup=cocktail%20party-effekt. Läst 16 december 2019.