Claes Johan Carlsten, född 15 juli 1918 i Malmö Sankt Johannes församling i Malmöhus län,[1] död 4 juli 1989[2] i Malmö Sankt Pauli församling i Malmöhus län,[1] var en svensk militär.

Claes Carlsten
Överste Claes Carlsten år 1970 MILIF.005785.jpg
Carlsten år 1970.
Information
Född15 juli 1918
Malmö Sankt Johannes församling i Malmöhus län, Sverige
Död4 juli 1989 (70 år)
Malmö Sankt Pauli församling i Malmöhus län, Sverige
I tjänst förSverige Sverige
FörsvarsgrenArmén
Tjänstetid1940–1978
GradÖverste av första graden
BefälSmålands artilleriregemente, Södra skånska regementet, Malmö försvarsområde

BiografiRedigera

Carlsten avlade studentexamen 1937. Han avlade officersexamen vid Kungliga Krigsskolan 1940 och utnämndes samma år till fänrik vid Wendes artilleriregemente,[3] där han befordrades till löjtnant 1942.[4] Han gick Artilleriofficersskolan vid Artilleri- och ingenjörhögskolan 1942–1943,[5] studerade vid Kungliga Krigshögskolan 1945–1947[3] och befordrades till kapten vid Wendes artilleriregemente 1948. År 1950 inträdde han i Generalstabskåren, varefter han 1950–1956 tjänstgjorde vid Försvarsstaben och 1956–1958 vid Bergslagens artilleriregemente,[6] Han studerade 1958 vid Försvarshögskolan, befordrades samma år till major i Generalstabskåren och var från 1958 chef för Kommunikationsavdelningen vid Försvarsstaben, befordrad till överstelöjtnant 1962,[3] varpå han 1963–1965 var lärare vid Artilleriskjutskolan. Han befordrades 1965 till överste och var 1965–1970 chef för Artilleriskjutskolan, varpå han var chef för Smålands artilleriregemente 1970–1973 och befälhavare för Malmö försvarsområde 1973–1975. År 1976 befordrades han till överste av första graden, varefter han 1976–1978 var chef för Södra skånska regementet tillika befälhavare för Malmö försvarsområde.[6]

UtmärkelserRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, version 5.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2010).
  2. ^ Areskoug, Sigvard. ”Släktboken över kyrkoherden Oligerus Arreskowius ättlingar”. Arreskows Släktförening. sid. 13. http://www.arreskow.se/Slaktregistret%20pdf/Slaktboken.pdf. Läst 25 augusti 2018. 
  3. ^ [a b c] Harnesk, Paul, red (1962). Vem är vem. Stor-Stockholm (2). Stockholm: Bokförlaget Vem är vem AB. sid. 242 .
  4. ^ Sveriges statskalender för året 1945. Uppsala. 1945. sid. 348 .
  5. ^ Uller, Lennart B:son, red (1992). AIHS 1818–1992. Minnesskrift med anledning av Högre artilleriläroverkets, Krigshögskolans å Marieberg, Artilleri- och ingenjörhögskolans, Artilleri- och ingenjörofficersskolans, Artilleri- och ingenjörregementsofficersskolans samt (ånyo) Artilleri- och ingenjörhögskolans etthundrasjuttiofyraåriga tillvaro. Stockholm: Probus. sid. 113. ISBN 91-8718-418-4 .
  6. ^ [a b] Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700–2000. Chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag. sid. 48. ISBN 91-87184-74-5 .
  7. ^ Bihang till Sveriges statskalender 1968. Kungl. Svenska riddareordnarna 1968. Uppsala. 1968. sid. 109 .
  8. ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 14 (1970–1979), p. 44, digital avbildning.