Cirkadiskt ljus är en term för ljusets effekter på den cirkadiska rytmen. Mer specifikt används termen för ljus som anpassar sig efter dygnsrytmen.[1]

Cirkadiska rytmen, även kallat dygnsrytm, är en biologisk klocka som återfinns i hjärnan hos ett stort antal djur och organismer. Den biologiska klockan reglerar det dagliga beteendet och styr ett antal processer/kroppsfunktioner som ämnesomsättning, hormonnivå, födointag, kroppstemperatur och växling mellan vila och aktivitet[2]. Den mänskliga cirkadiska rytmen förhåller sig naturligt till naturens 24-timmars dag-/nattcykel[3]. Den genomsnittliga dygnsrytmen har en periodlängd på 24.18 timmar[4], men varierar beroende på individ och anpassas bland annat efter intryck från omgivningen, även kallat zeitgebers.

Ljus är kanske den zeitgeber som har störst effekt på den cirkadiska rytmen[5]. Människan är en dagsaktiv art och ljus hjälper till att synkronisera den naturliga dygnsrytmen i kroppen. Ljus stimulerar ljuskänsliga nervceller i näthinnan som skickar signaler/information genom tractus retino hypothalamicus till dygnsrytmskärnan[6]. Dygnsrytmkärnan, nucleus suprachiasmaticus (SCN), påverkar talgkörtelns utsöndring av melatonin, vilket styr kroppens vakenhetsnivå och gör att människan känner sig sömnig[7].

Cirkadiskt ljus påverkan på sömnRedigera

Sömnmönster är direkt kopplade till människans cirkadiska rytm. Flera studier visar att ljus kan korrigera en störd dygnsrytm.[5] Exponering av ljus på kväll/tidig natt förskjuter melatoninutsöndringen en timme nästkommande natt, vilket gör att människan upplever trötthet en timme senare. Exponering av ljus tidig morgon flyttar fram melatoninutsöndringen en timme tidigare kommande natt, vilket gör att människan upplever trötthet tidigare. Styrkan av synkroniseringen beror på distributionen och tiden av ljusexponeringen[8]. Senare forskning har visar hur en förbättrad cirkadisk rytm är kopplad till förbättrad sömn och reducerar depressiva symptom[9].

Cirkadiskt ljus och psykiskt välmåendeRedigera

Flera studier visar att exponeringen av ljus har indirekta effekter på människan[10]. Forskning har konstaterat att dagsljus innehåller naturliga antidepressiva beståndsdelar som hjälper oss människor att synkronisera med den naturliga livsrytmen. Det finns forskningsunderlag som stödjer att man genom att exponera sig för direkt dagsljus kan minska risken för Årtidsburen depression (SAD)[11], som uppkommer med minskat dagsljus.

Ny teknik korrigerar dygnsrytmenRedigera

Idag tillbringar den genomsnittliga befolkningen 90% av sin tid inomhus[12]. Detta har lett till att dagsljus fått en större roll och mer påverkan på våra inomhusmiljöer[13]. Inomhusljus har vanligtvis inte samma intensitet och variation i färgspektra som dagsljus och ger därför inte samma effekt. Med ett större fokus på dagsljusets betydelse för välmående har många parter börjat arbeta för ny teknik som stärker den naturliga dygnsrytmen genom belysning som återskapar och imiterar naturligt dagsljus. Exempel på företag som idag utvecklar teknik för att stärka den naturliga cirkadiska rytmen med ljus är Fagerhult[14] och BrainLit[15].

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Light effects on circadian rhythm, 2 december 2020

  1. ^ Wulff, Katharina; Stormly Hansen, Joachim (27 november 2019). ”Cirkadiskt ljus – vad är det och vad behöver vi veta för att göra kompetenta val?”. Ljuskultur nr 6 2019. https://ljuskultur.se/artiklar/cirkadiskt-ljus-vad-ar-det-och-vad-behover-vi-veta-for-att-gora-kompetenta-val/. Läst 8 oktober 2021. 
  2. ^ Stacey L. Harmer et al, Orchestrated Transcription of Key Pathways in Arabidopsis by the Circadian Clock, SCIENCE VOL 290 15 DECEMBER 2000
  3. ^ Czeisler CA, Duffy JF, Shanahan TL, Brown EN, Mitchell JF, Rimmer DW, Ronda JM, Silva EJ, Allan JS, Emens JS, Dijk DJ, Kronauer RE. Science. 1999 Jun 25;284(5423):2177-81
  4. ^ Czeisler CA, Duffy JF, Shanahan TL, Brown EN, Mitchell JF, Rimmer DW, et al. (June 1999). "Stability, precision, and near-24-hour period of the human circadian pacemaker". primary. Science. 284 (5423): 2177–81. doi:10.1126/science.284.5423.2177. PMID 10381883.
  5. ^ [a b] Duffy JF, Czeisler CA. Sleep Med Clin. 2009 Jun;4(2):165-177
  6. ^ Berson DM, Dunn FA, Takao M. Science. 2002 Feb 8;295(5557):1070-3
  7. ^ Nervsystemet - Dygnsrytm-Kärnan”. Sahlgrenska Sjukhuset - Göteborgs Universitet.
  8. ^ Warman VL, Dijk DJ, Warman GR, Arendt J, Skene DJ (May 2003). "Phase advancing human circadian rhythms with short wavelength light". primary. Neuroscience Letters. 342 (1–2): 37–40. doi:10.1016/S0304-3940(03)00223-4. PMID 12727312.
  9. ^ Duffy JF, Kronauer RE, Czeisler CA (August 1996). "Phase-shifting human circadian rhythms: influence of sleep timing, social contact and light exposure". primary. The Journal of Physiology. 495 (Pt 1): 289–97. doi:10.1113/jphysiol.1996.sp021593. PMC 1160744. PMID 8866371.
  10. ^ LeGates TA, Fernandez DC, Hattar S (July 2014). "Light as a central modulator of circadian rhythms, sleep and affect". review. Nature Reviews. Neuroscience. 15 (7): 443–54. doi:10.1038/nrn3743. PMC 4254760. PMID 24917305.
  11. ^ VELUX Knowledge Center for Daylight, Energy and Indoor Climate (DEIC) (2014). Daylight, Energy and Inddor Climate Basic Book. "3rd edition December 2014". VELUX. sid. 6.
  12. ^ Schweizer, C., Edwards, R.D., Bayer-Oglesby, L., Gauderman, W.J., Ilacqua, V., Jantunen, M.J., Lai, H.K., Nieuwenhuijsen, M., Künzil, M. (2007). ”Indoor time-microenvironment-activity patterns in seven regions of Europe.”. Journal of Exposure Science and Environmental Epidemiology 17(2): sid. 170-181.
  13. ^ Arbetsmiljöverket. Dagsljuskrav och utblick på arbetsplatsen. 2019
  14. ^ https://www.fagerhult.com/sv/kunskapscenter/human-centric-lighting/
  15. ^ https://www.brainlit.com/biocentric-lighting/