Kristian IX (danska: Christian 9.), född 8 april 1818 på Gottorps slott vid Schleswig, död 29 januari 1906 på Amalienborgs slott i Köpenhamn, var Danmarks kung från 1863 och fram till sin död 1906.
| Kristian IX | |
|---|---|
| |
| Kristian IX. Porträtt av Henrik Olrik, 1871 | |
| Regeringstid | 15 november 1863–29 januari 1906 (42 år och 75 dagar) |
| Företrädare | Fredrik VII |
| Efterträdare | Fredrik VIII |
| Valspråk | Med Gud för ära och rätt |
| Gemål | Louise av Hessen-Kassel |
| Barn | Fredrik VIII Alexandra Georg I Dagmar Thyra Waldemar |
| Ätt | Glücksburgska ätten |
| Far | Wilhelm av Beck-Glücksburg |
| Mor | Louise Karolina av Hessen-Kassel |
| Född | 8 april 1818 Gottorps slott, Schleswig |
| Död | 29 januari 1906 (87 år och 296 dagar) Amalienborgs slott i Köpenhamn |
| Begravd | 15 februari 1906 Roskilde domkyrka |
.svg)
| |
| |
Han var son till hertig Wilhelm av Beck-Glücksburg (som på svärdslinjen tillhörde huset Oldenburg och var sonsons sonsons sonsons son till Kristian III av Danmark) och Louise Karolina av Hessen-Kassel. 1853 blev Kristian genom sitt giftermål med Louise av Hessen-Kassel arvsberättigad till danska tronen och presumtiv tronföljare. Han besteg tronen vid Fredrik VII:s död 1863.
Biografi redigera
Födelse och bakgrund redigera
Prins Kristian föddes den 8 april 1818 i sina morföräldrars bostad på Gottorps slott vid staden Schleswig i dåvarande hertigdömet Slesvig (dagens nordtyska delstat Schleswig-Holstein).[1] Han var den fjärde sonen och sjätte barnet till dåvarande hertig Wilhelm av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Beck och Louise Karolina av Hessen-Kassel.[2] Han namngavs efter sin mors kusin, prins Kristian Fredrik av Danmark, den senare kungen Kristian VIII av Danmark, som också var hans gudfar.[3]
Prins Kristians far var överhuvud för hertigsläkten Schleswig-Holstein-Sonderburg-Beck, en avlägsen och obetydlig sidogren av det danska kungahuset Oldenburg. Släkten härstammade från kung Kristian III:s yngre son, hertig Hans den yngre av Sønderborg (1545-1622), vars sonson August Filip av Holstein-Beck (1612-1675) hade brutit banden med Danmark och rest till Tyskland, där han förvärvade herrgården Haus Beck i Westfalen varefter släktlinjen fick namnet Slesvig-Holstein-Sønderborg-Beck.[a][4] Hans söner och deras ättlingar gick i preussisk, polsk och rysk tjänst, tills hans sonsons sonson, prins Kristians far, åter gick i dansk militärtjänst, där han var stationerad i Holstein.[5] Det var där han träffade och gifte sig med prins Kristians mor, prinsessan Louise Karolina av Hessen-Kassel. Hon var dotter till lantgreve Karl av Hessen-Kassel, en ursprungligen tysk prins, som dock hade vuxit upp vid det danska hovet och hade gift sig med kung Fredrik V:s yngsta dotter, prinsessan Louise av Danmark. Han hade gjort karriär i Danmark, där han var dansk fältmarskalk och ståthållare i hertigdömen Slesvig och Holstein. Hans mor var dessutom syster till Maria Sofia Fredrika av Hessen-Kassel som var gift med kung Fredrik VI av Danmark.[6]
Genom sin far härstammade prins Kristian således i manlig linje från kung Kristian III av Danmark, medan han genom sin mor var barnbarns barn till kung Fredrik V av Danmark.
Uppväxt redigera
Till en början växte den unge prinsen upp tillsammans med sina obemedlade föräldrar och många syskon på hertigens svärföräldrars bostad på Gottorps slott, vanligt residens för de kungliga ståthållarna i hertigdömen Slesvig och Holstein. År 1824 dog dock änkahertiginnan Anna Karoline av Glücksburg, änka efter den sista hertigen av den äldre linjen av huset Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg, Fredrik Henrik Vilhelm, som hade dött 1779. Glücksburgs slott, beläget lite söder om Flensburgfjorden, inte långt från staden Flensburg, stod nu tomt och genom ett kungligt patent av 6 juni 1825 skänkte kung Fredrik VI slottet till Hertig Fredrik Vilhelm och utsåg honom till hertig av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg. Således grundades den yngre linjen av Huset Glücksburg.[7]
Familjen flyttade sedan till Glücksborg slott, där prins Kristian växte upp med sina syskon under sin fars ledning. Hertigen skrev till en vän:
| ” | Jag uppfostrar mina söner med noggrannhet, för att dessa ska lära sig att lyda, utan att dock glömma bort att göra dem tillgängliga för nutidens krav och fordringar.[1] | „ |
När prins Kristian var tolv år gammal, dog hertig Fredrik Vilhelm den 17 februari 1831 till följd av en förkylning som hade utvecklats till lunginflammation och, som han själv trodde till scharlakansfeber, som tidigare drabbat två av hans barn. Prinsen mor blev plötsligt änka, med tio barn och utan pengar.
Utbildning redigera
Efter hertigens död blev kung Fredrik VI tillsammans med prins Wilhelm av Hessen-Philippstal-Barchfeld, en av hertigens nära vänner, vårdnadshavare för prins Kristian och hans nio syskon.[1] Samma år ville prins Kristian bli utbildad till sjöofficer, men kung Fredrik VI kom vid et besök på Gottorp 1831, strax efter hertig Wilhelms begravning. överens med hans mor om, att han skulle skickas till Danmark och bli utbildad till arméofficer. År 1832, året efter sin fars död, flyttade därför den 14-årige prins Kristian till Köpenhamn, för att få en officerutbildning vid Landkadettakademin. Han undervisades ensam och var bara sällan med de andra kadetterna.[1] I gengäld blev han då näst intill adopterad av det danska kungaparet, som inte hade några söner, och där drottning Maria Sofia Fredrika var hans moster och kung Frederik VI hans mors kusin. År 1838 gifte sig vidare prins Christians äldste bror, hertig Karl av Glücksburg, med kungaparets yngsta dotter, prinsessan Vilhelmina, vilket ytterligare förstärkte banden mellan prinsen och kungafamiljen.
1835 konfirmerades prins Kristian i Garnisonkyrkan i Köpenhamn. Året därpå, efter avslutad militärutbildning, utnämndes han till ryttmästare vid Livgardet till häst och fick sedan bostad i livgardets kasern vid Frederiksholms Kanal i centrala Köpenhamn. Där bodde han under enkla förhållanden, tills kung Fredrik VI 1839 beviljade honom en bostad i Gula palatset, en 1700-talsbyggnad, alldeles bredvid slottsanläggningen Amalienborg, danska kungafamiljens huvudresidens i stadsdelen Frederiksstaden i centrala Köpenhamn, dit han kom att bo fram till 1865.[1]
Från 1839 till 1841 studerade prins Kristian statsrätt och historia med sin halvkusin prins Fredrik av Hessen vid Bonns universitet i Tyskland. Här fick han i december 1839 beskedet om kung Fredrik VI:s död och hans mors kusin kung Christian VIII:s trontillträde. Under semestern åkte han på olika utflykter i Tyskland och reste också till Venedig. 1841 återvände han till Köpenhamn. På vägen hem gjorde han besök vid hovet i Berlin, där han avvisade ett annars smickrande erbjudande från kung Fredrik Vilhelm IV av Preussen att gå med i preussiska armén.[8]
Äktenskap redigera
År 1838 deltog prins Kristian, som representerade kung Frederik VI, vid drottning Viktoria av Storbritanniens kröning i Westminster Abbey i London.[9] Under sin vistelse i London uppvaktade han utan framgång den unga och ännu ogifta brittiska drottningen, som dock valde att följa familjens önskemål och föredrog att gifta sig med sin kusin, prins Albert av Sachsen-Coburg-Gotha. Ändå fick den unga drottningen ett gott intryck av sin jämnårige syssling, som 25 år senare skulle bli svärfar till drottningens äldste son, prinsen av Wales.[10]
I stället ingick prins Kristian ett äktenskap som skulle få stor betydelse för hans framtid. Hösten 1841 förlovade han sig med prinsessan Louise av Hessen-Kassel, dotter till prins Vilhelm av Hessen, som var general i danska armén och guvernör i Köpenhamn.[9] Prins Vilhelm var gift med kung Kristian VIII av Danmarks syster prinsessan Louise Charlotta av Danmark, och prinsessan Louise var därmed den nya kungens systerdotter. Som prins Kristian själv var hon barnbarns barn till båda kung Frederik V och lantgreve Fredrik II av Hessen-Kassel och därmed hans dubla halvkusin. Bröllopet firades den 26 mai 1842 i hennes föräldrars residens Frederik VIII:s palats på Amalienborg. Bruden och brudgummen gjorde sin smekmånad till Kiel i hertigdömet Holstein, där de besökte prins Kristians äldre bror, hertig Karl av Glücksburg, och hans hustru, kung Fredrik VI:s dotter hertiginna Vilhelmina, som inte hade kunnat närvara vid bröllopet.[11]
Efter bröllopet bodde paret i Gula palatset, där deras första fem barn föddes mellan 1843 och 1853: prins Fredrik 1843, prinsessan Alexandra 1844, prins Wilhelm 1845, prinsessan Dagmar 1847 och prinsessan Thyra 1853. Prinsessan Louise var en klok och energisk kvinna som utövade starkt inflytande på sin man. Familjen var dock fortfarande ganska okänd och levde ett relativt borgerligt liv enligt kungliga mått.
Tronföljare redigera
Under 1840-talet blev det alltmer uppenbart att danska monarkin stod inför en tronföljdkris. När kung Kristian VIII besteg tronen 1839 hade varken tronarvingen kronprins Fredrik eller kungens yngre bror arvprins Ferdinand några barn, och det verkade osannolikt att en legitim arvinge var att vänta. Det var alltså klart, att den danska kungaätten, den äldsta manliga linjen i Huset Oldenburg, var på väg att dö ut.[12] Tronföljdkrisen utgjorde ett komplext bekymmer, eftersom successionsordningerna i de olika delarna av den danska monarkin, kungariket Danmark och de tre hertigdömen Schleswig, Holstein och Sachsen-Lauenburg, inte var identiska. Möjligheten att den danska kronan separerades från sina hertigdömen blev alltså en sannolikhet.[13]
År 1846 godkände prins Kristian det "öppna brev" från kung Kristian VIII om arvsföljden i den danska monarkin och deltog på dansk sida i fälttåget 1848.
Efter Londontraktaten 8 maj 1852 och tronföljdslagen 31 juli 1853 blev Kristian genom sitt giftermål arvsberättigad till danska tronen och presumtiv tronföljare, och blev 1863 kronprins.[14]
Som tronföljare hade Kristian föga inflytande på grund av grevinnan Danners misstro och Kristians anslutning till helstatens (det vill säga att Danmark, Schleswig och Holstein skulle vara likaberättigade delar inom en "helstat") politiska system. Först Carl Georg Andræ, till vilken han alltid kände sig nära knuten, gav honom 1856 säte i statsrådet.[15]
Kung redigera
Vid Fredrik VII:s död besteg han tronen 15 november 1863.[14] Andræ vägrade (liksom senare 1870) bilda regering, och Carl Christian Hall med en bred folkopinion bakom sig drev Kristian att mot sin vilja 18 november 1863 stadfästa den så kallade novemberförfattningen, som innebar att Schleswig införlivades med Danmark medan däremot Holstein utskildes. Detta väckte ilska i de tyska staterna, och ledde 1864 till dansk-tyska kriget.[14]
Under kriget visade Kristian ett stort personligt mod, men hans önskan om en lösning genom personalunion med Schleswig-Holstein ökade den ovilliga stämningen mot honom. 1870 inlade han personliga förtjänster vid Danmarks fasthållande av neutraliteten under fransk-tyska kriget. Under författningsstriden stod Kristian helt klart på Jacob Brønnum Scavenius Estrup och landtingshögerns sida, och de långa politiska konflikterna kring frågan tärde hårt på honom. 1901 accepterade han slutligen folketingsparlamentarismen genom att godkänna den liberala regeringen under Johan Henrik Deuntzer.[14][16]
Utmärkelser redigera
Riddare med kedja av Serafimerorden, 8 juni 1848.[17]- General à la suite i Svenska armén, 1872.[18]
Familj redigera
Kristian gifte sig 1842 på Amalienborgs slott i Köpenhamn med sin dubbla syssling Louise av Hessen-Kassel.
Släktskap mellan Kristian IX och hustrun redigera
Via Fredrik V av Danmark redigera
Fredrik V av Danmark | +------------------+------------------+ | | Louise av Danmark Arvprins Fredrik av Danmark | | Louise Karolina av Hessen-Kassel Louise Charlotta av Danmark | | Kristian IX Louise
Via Fredrik II av Hessen-Kassel redigera
Fredrik II av Hessen-Kassel | +------------------+------------------+ | | Karl av Hessen-Kassel Fredrik III av Hessen-Kassel | | Louise Karolina av Hessen-Kassel Wilhelm av Hessen-Kassel | | Kristian IX Louise
Barn redigera
.jpg)
Tack vare att hans barn gifte in sig i de europeiska furstehusen brukade kung Kristian IX av sin samtid ofta kallas för "Europas svärfar".[19] De många släktförbindelserna saknade dock politisk betydelse.[19]
Antavla redigera
| 16. Peter August, hertig av Holstein-Beck (1696-1775) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 8. Karl Anton August, hertig av Holstein-Beck (1727-1759) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 17. Prinsessan Sophie av Hessen-Philippsthal (1695-1728) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 4. Fredrik Karl Ludvig, hertig av Holstein-Beck (1757-1816) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 18. Albrecht Christoph, greve von Dohna-Schlodien in Leistenau (1698-1752) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 9. Friedrike Charlotte, grevinna av Dohna-Schlodien in Leistenau (1738-1785) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 19. Prinsessan Sophie Henriette av Holstein-Beck (1698-1768) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2. Wilhelm, hertig av Beck-Glücksburg (1785-1831) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 20. Georg Adam, greve von Schlieben (1688-1737) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 10. Karl Leopold, greve von Schlieben (1723-1788) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 21. Katharina Dorothea, grevinna Finck von Finckenstein (1700-1728) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 5. Friederike, grevinna von Schlieben (1757-1827) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 22. Ahasverus Ernst, greve von Lehndorff (1688-1757) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 11. Marie Eleanore, grevinna von Lehndorff (1723-1800) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 23. Maria Luise, baronessa von Wallenrodt (1682-1773) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1. Kung Kristian IX (1818-1906) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 24. Lantgreve Vilhelm VIII av Hessen-Kassel (1682-1760) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 12. Lantgreve Fredrik II av Hessen-Kassel (1720-1785) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 25. Prinsessan Dorothea Wilhelmine av Sachsen-Zeitz (1691-1743) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 6. Prins Karl av Hessen-Kassel (1744-1836) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 26. (även 30.) Kung Georg II av Storbritannien (1683-1760) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 13. Maria av Storbritannien (1723-1772) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 27. (även 31.) Caroline av Ansbach (1683-1737) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 3. Prinsessan Louise Karolina av Hessen-Kassel (1789-1867) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 28. Kung Kristian VI av Danmark (1699-1746) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 14. Kung Fredrik V av Danmark (1723-1766) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 29. Sofia Magdalena av Brandenburg-Kulmbach (1700-1770) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 7. Prinsessan Louise av Danmark (1750-1831) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 30. Samma som 26. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 15. Louise av Storbritannien (1724-1751) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 31. Samma som 27. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Se även redigera
Kommentarer redigera
- ^ Ett antal olika stavningar och varianter är möjliga beroende på om de fyra namnleden skrivs på danska, tyska eller svenska: Slesvig/Schleswig-Holsten/Holstein-Sønderborg/Sönderborg/Sonderburg-Beck. Samma sak gäller även de enskilda personernas namn, där såväl förnamn som landskaps/hertigdömenamn förekommer i flera olika varianter. Oftast används bara termen Holstein-Beck.
Källor redigera
- Bramsen, Bo (1992) (på danska). Huset Glücksborg. Europas svigerfader og hans efterslægt. (2). Köpenhamn: Bokförlaget Forum. ISBN 87-553-1843-6.
- Fabricius Møller, Jes (2013) (på danska). Dynastiet Glücksborg, en Danmarkshistorie. Köpenhamn: Gad. ISBN 978-87-12-04841-1.
- Glenthøj, Rasmus (2014) (på danska). 1864 : Sønner af de Slagne. Köpenhamn: Gads Forlag. ISBN 978-8712-04919-7.
- Lerche, Anna; Mandal, Marcus (2003) (på danska). En Kongelig Familie : historien om Christian 9. og hans europæiske efterslægt. Köpenhamn: Aschehoug. ISBN 8715106845.
- Scocozza, Benito (1997) (på danska). Politikens bog om danske monarker. Köpenhamn: Politikens Forlag. ISBN 87-567-5772-7.
- Thorsøe, Alexander (1889). ”Christian 9.” (på danska). Dansk biografisk Lexikon, tillige omfattende Norge for tidsrummet 1537-1814 (Köpenhamn: Gyldendals forlag) 3: sid. 523-526. https://runeberg.org/dbl/3/0525.html.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från danskspråkiga Wikipedia, Christian 9., tidigare version.
Noter redigera
- ^ [a b c d e] Thorsøe 1889, sid. 523.
- ^ Montgomery-Massingberd, Hugh, red (1977). Burke's Royal Families of the World. "1: Europe & Latin America". London: Burke's Peerage Ltd. sid. 280. ISBN 0-85011-023-8
- ^ Bramsen 1992, sid. 103.
- ^ Bramsen 1992, sid. 50.
- ^ Bramsen 1992, sid. 63.
- ^ Bramsen 1992, sid. 48.
- ^ Bramsen 1992, sid. 78-82.
- ^ Thorsøe, sid. 523-524.
- ^ [a b] Thorsøe 1889, sid. 524.
- ^ Bramsen 1992, sid. 117-188.
- ^ Bramsen 1992, sid. 120.
- ^ Scocozza 1997, sid. 182.
- ^ Glenthøj 2014, sid. 136-37.
- ^ [a b c d] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 50
- ^ Scocozza 1997, sid. 183.
- ^ Scocozza 1997, sid. 185-88.
- ^ ”440 (Sveriges statskalender / 1905)”. runeberg.org. https://runeberg.org/statskal/1905/0464.html. Läst 6 januari 2018.
- ^ ”123 (Sveriges statskalender / 1905)”. runeberg.org. https://runeberg.org/statskal/1905/0147.html. Läst 6 januari 2018.
- ^ [a b] ”Christian 9.” (på danska). denstoredanske.lex.dk. Den Store Danske. https://denstoredanske.lex.dk/Christian_9.. Läst 16 januari 2024.
Vidare läsning redigera
- ”Kristian IX av Danmark”. Albert Edelfelts brev. Elektronisk brev- och konstutgåva. Maria Vainio-Kurtakko & Henrika Tandefelt & Elisabeth Stubb, Svenska litteratursällskapet i Finland. 2014−2020. http://edelfelt.sls.fi/personer/737/kristian-ix/.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Kristian IX av Danmark.
Kristian IX av Danmark Född: 8 april 1818 Död: 29 januari 1906
| ||
| Regenttitlar | ||
|---|---|---|
| Företräddes av Fredrik VII |
 Kung av Danmark 1863–1906 |
Efterträddes av Fredrik VIII |