Långstjärtad smaragd

fågelart i familjen kolibrier
(Omdirigerad från Chlorostilbon auriceps)

Långstjärtad smaragd[2] (Cynanthus auriceps) är en fågel i familjen kolibrier.[3] Den är endemisk för västra Mexiko.

Långstjärtad smaragd
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSeglar- och kolibrifåglar
Apodiformes
FamiljKolibrier
Trochilidae
SläkteCynanthus
ArtLångstjärtad smaragd
C. auriceps
Vetenskapligt namn
§ Cynanthus auriceps
Auktor(Gould, 1852)
Utbredning

Utseende redigera

Långstjärtad smaragd är en mycket liten (cirka 8 cm) kolibri med kluven stjärt. Hanen är distinkt med helt smaragdgrön fjäderdräkt, på pannan mer guldgrönt. Den svartaktiga stjärnen är mycket lång och djupt kluven. Näbben är rödaktig med svart spets. Honan har strimmigt ansikte, lik hona brednäbbad kolibri men mycket mindre och med kortare och rakare näbb.[4]

Utbredning och systematik redigera

Fågeln förekommer enbart i västra Mexiko (södra Sinaloa till Durango, Guerrero och Oaxaca).[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet redigera

Arten placeras traditionellt i släktet Chlorostilbon, men genetiska studier[6] visar att den är nära släkt med arterna i Cynanthus och har därför flyttats dit.[3]

Levnadssätt redigera

Långstjärtad smaragd föredrag buskiga skogar och skogsbryn, vanligen i torrare områden. Den födosöker på alla nivåer då den tydligt vippar på stjärten. Hanen ses ibland sitta exponerat på en kvist.[4]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde med okänd utveckling. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC). Beståndet uppskattas till i storleksordningen 50 000 till en halv miljon vuxna individer.[1]

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Birdlife International 2020 Cynanthus auriceps . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 11 december 2022.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi :  10.14344/IOC.ML.10.2.
  4. ^ [a b] Arizmendi, M. d. C. (2021). Golden-crowned Emerald (Cynanthus auriceps), version 1.1. In Birds of the World (T. S. Schulenberg, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.goceme1.01.1
  5. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  6. ^ McGuire, J.A., C.C. Witt, J.V. Remsen, Jr., A. Corl, D.L. Rabosky, D.L. Altshuler, and R. Dudley (2014), Molecular Phylogenetics and the Diversification of Hummingbirds, Current Biology 24, 910-916.

Externa länkar redigera