Charles Stanhope, 3:e earl Stanhope

brittisk politiker och vetenskapsman

Charles Stanhope, 3:e earl Stanhope, född den 3 augusti 1753 i London, död den 15 december 1816 på släktgodset Chevening i Kent, var en brittisk politiker och vetenskapsman, son till Philip Stanhope, 2:e earl Stanhope, far till lady Hester Stanhope och Philip Stanhope, 4:e earl Stanhope.

Charles Stanhope, 3:e earl Stanhope
Född3 augusti 1753[1][2][3]
London[4]
Död15 december 1816[1][2][5] (63 år)
Chevening[6][7][4], Storbritannien
Medborgare iKungariket Storbritannien[8][7]
Utbildad vidEton College[9]
SysselsättningPolitiker, matematiker[8], mekaniker[8], uppfinnare[10], fysiker, naturvetare[11]
Befattning
Ambassadör
Ledamot av Storbritanniens 15:e parlament
Ledamot av Brittiska överhuset
Ledamot av Storbritanniens 16:e parlament
MakaHester Stanhope, Viscountess Mahon
(g. 1774–)[12][13]
Louisa Stanhope, grevinna Stanhope
(g. 1781–)[12][13]
BarnHester Stanhope (f. 1776)[14][12]
Griselda Stanhope (f. 1778)[14]
Lady Lucy Rachel Stanhope (f. 1780)[14]
Philip Henry Stanhope, 4:e earl Stanhope (f. 1781)[12]
Charles Banks Stanhope (f. 1785)[12]
James Hamilton Stanhope (f. 1788)
FöräldrarPhilip Stanhope, 2:e earl Stanhope[12]
Grizel Hamilton[14][12]
Utmärkelser
Fellow of the Royal Society
Redigera Wikidata

Stanhope, som 1767-86 bar titeln viscount Mahon, drev som yngling i Genève ivrigt matematiska studier, fick 1771 en avhandling om pendeln prisbelönt av svenska Vetenskapsakademien, samt tog under sin vistelse i Schweiz djupt intryck för livet av där rådande demokratiska frihetsidéer. Han var 1780-86 ledamot av underhuset och understödde där sin svåger William Pitt den yngre, men bröt sedermera med denne under intrycket av Pitts motstånd mot franska revolutionen.

Stanhope var ordförande i en till minne av 1688 års revolution stiftad Revolution Society, vars medlemmar 1790 öppet gav uttryck åt sin sympati för republikanerna i Frankrike, och samma år publicerade han ett svar på Burkes kritik av franska revolutionen. I överhuset, där han 1786 fått säte vid faderns död, stod han till sist ensam, "i en minoritet av en", i sitt motstånd mot varje engelsk inblandning i Frankrikes inre politik, och han ivrade lika fruktlöst för den radikala engelska oppositionens krav på tryckfrihet, parlamentsreform, slaveriets upphävande och så vidare.

Stanhope utgav 1779 ett naturvetenskapligt arbete, Principles of Electricity, och sysslade träget med mekaniska experiment. Bland annat konstruerade han en förbättrad tryckpress ("Stanhopes press"), räknemaskiner med mera samt ägnade mycken möda åt ångmaskinsproblemet.

Källor redigera

 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Stanhope, 3. Charles S., 3:e earl S., 1904–1926.

Noter redigera

  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Charles Stanhope, 3rd Earl Stanhope, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, Charles Stanhope, 3rd Earl Stanhope, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Find a Grave, Charles Stanhope, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Большая российская энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, no value, läs online och läs online, licens: verk skyddade av upphovsrätt.[källa från Wikidata]
  5. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, Charles Stanhope, 3rd Earl Stanhope, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ Stanhope, Earls, vol. 25, Encyclopædia Britannica 1911.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] William Prideaux Courtney, Stanhope, Charles, vol. 54, Dictionary of National Biography, 1885–1900, 1898.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c] Стенгоп, Entsiklopeditjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
  9. ^ STANHOPE, Charles, Visct. Mahon (1753-1816), The History of Parliament (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ Стенгоп, Malyj entsiklopeditjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
  11. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 17 december 2022.[källa från Wikidata]
  12. ^ [a b c d e f g] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  13. ^ [a b] läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  14. ^ [a b c d] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]