Cerro Rico, även Cerro de Potosí, (quechua: Sumaq Urqu)[4] är ett berg i sydvästra Bolivia, känt för sina stora silverfyndigheter, som berikade det Spanska imperiet från 1500-talet och framåt.
| Cerro Rico | |
Cerro de Potosí Cerro Rico de Potosí Sumaq Urqu | |
| Berg | |
 Cerro Rico, 2002
| |
| Land |  Bolivia
|
|---|---|
| Departement | Potosí |
| Provins | Tomás Frías |
| Bergskedja | Anderna |
| Höjdläge | 4 800 m ö.h. cirka[1] |
| Koordinater | 19°37′06″S 65°45′00″V / 19.6183°S 65.7500°V |
| Geologi | Magmatiska bergarter |
| Period | Neogen[2][3] |
| Tidszon | BOT (UTC-4) |
| Geonames | 3907581 |
  Cerro Ricos läge i Bolivia
| |
Berget är en tidigare vulkan och ligger i Andernas östra kordiljära, öster om den andiska högplatån.[2] Toppen på Cerro Rico når cirka 4 800 meter över havet.[1]
Intill berget, på omkring 4 070 m ö.h.,[5] ligger staden Potosí, som är huvudort i departementet Potosí.
Historia redigera
Cerro rico betyder "rikt berg"; och det sades i folkmun vara ”gjort av silver”.
Francisco Tito Yupanqui, 1584–1588.
Gruvorna lär genom åren ha gett mer än 60 000 ton silver och 100 000 ton tenn.[1][3]
Härifrån kom huvuddelen av det silver som berikade det Spanska imperiet från 1500-talet och framåt; hela 85 procent av allt silver från den tiden beräknas ha haft sitt ursprung i det här berget.[6]
Gruvbrytningen och anrikningen av silvret vid Cerro Rico beräknas ha tagit 8 miljoner människors liv under den spanska kolonialtiden,[7][4][8] varav många slavar från ursprungsbefolkningen och från Afrika.[2][9]
Nutid redigera
Cerro Ricos gruvor sysselsätter fortfarande (2018) omkring 15 000 gruvarbetare.[8][10]
.jpg)
Arbetsförhållandena är dock svåra och gruvarbetarnas medellivslängd är inte mer än 40 år.[8][9]
År 2011 kollapsade en del av toppen och bildade en krater. Den riskerar störta in ytterligare, framför allt på grund av fortgånde gruvarbete på höga nivåer i berget.[11][12]
Källor redigera
- ^ [a b c] Herbert Pöllmann (2017). Cerro Rico – a unique mineral and metal ore mountain BOMGEAM, Grupo de Mineralogia e Geoquímica Aplicada (GMGA). Läst 27 februari 2021.
- ^ [a b c] W.H.J. Strosnider et al. Acid mine drainage at Cerro Rico de Potosí I: Unabated high-strength discharges reflect a five century legacy of mining Environmental Earth Sciences, 2011, 64, 899–910. Läst 27 februari 2021.
- ^ [a b] Charles G. Cunningham et al. (2005) Geology and Nonfuel Mineral Deposits of Latin America and Canada, U.S. Geological Survey Open-File Report 2005-1294B. Läst 27 februari 2021.
- ^ [a b] Teresa A. Meade (2016). A History of Modern Latin America: 1800 to the Present, John Wiley & Sons. Läst 25 februari 2021.
- ^ ”Página oficial de la ciudad de Potosí”. Arkiverad från originalet den 29 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120629222755/http://www.potosi.com.bo/potositurismo/spanol/infutil.htm. Läst 27 februari 2021.
- ^ Weatherford, Jack (2010) [1st pub 1988]. Indian givers: how Native Americans transformed the world (2nd ed.). New York: Three Rivers Press. p. 6. ISBN 9780307717153. OCLC 656265477
- ^ Eduardo Galeano. Open Veins of Latin America: Five Centuries of the Pillage of a Continent, översatt från spanska av Cedric Belfrage. Monthly Review Press, 1997. ISBN 0-85345-991-6.
- ^ [a b c] Catharina Moh (2 oktober 2014). Cerro Rico: Devil worship on the man-eating mountain BBC News, Bolivia. Läst 27 februari 2021.
- ^ [a b] Review of Cerro Rico – The Silver Mountain London Mining Network, 28 augusti 2016. Läst 27 februari 2021.
- ^ Sofia Bonilla (12 januari 2018). Child Labor and the Mountain that Eats Men, The Bernard and Audre Rapoport Center for Human Rights and Justice, University of Texas School of Law. Läst 27 februari 2021.
- ^ Sara Shahriari (8 maj 2014). Bolivia: Struggling to save the mountain that eats men Al Jazeera America. Läst 27 februari 2021.
- ^ Dan Collyns (24 juni 2014). 'Bolivia's Cerro Rico mines killed my husband. Now they want my son', The Guardian. Läst 27 februari 2021.