Öppna huvudmenyn

Cecilia Nettelbrandt

svensk jurist, politiker (folkpartist) och diplomat

Aina Cecilia Nettelbrandt, född Bergens 27 juni 1922 i Östersund, död 24 februari 2009 i Bromma[4], var en svensk jurist, politiker (folkpartist) och diplomat.

Cecilia Nettelbrandt
Född27 juni 1922[1][2][3]
Östersund[1][2][3]
Död24 februari 2009[1]
Västerleds församling[1]
NationalitetSverige
Alma materHandelshögskolan i Stockholm Blue pencil.svg
SysselsättningPolitiker
BefattningLedamot av Sveriges riksdag
Politiskt partiLiberalerna
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

Nettelbrandt var dotter till Emanuel Bergens och Ester Johansson. Hon blev civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm 1945 och juris kandidat vid Stockholms högskola 1951. Hon var amanuens vid överstyrelsen för yrkesutbildning 1945-1948, extra adjunkt 1948-1950 och biträdande jurist 1951-1953. Hon arbetade sedan bland annat som förhandlingsombudsman vid Sverige folkskollärarförbund 1953-1960 och som förbundsjurist vid Sveriges lärarförbund 1961-1970.[5]

Nettelbrandt började sin politiska bana i Solna stad, där hon var ledamot av stadsfullmäktige 1951-1962 samt 1965-1966. Hon var styrelseledamot av Yrkeskvinnors Samarbetsförbund 1952-1962, ordförande i Yrkeskvinnors klubbars riksförbund 1962-1968, vice president i International Federation of Business and Professional Women 1965-1971 och ledamot av Tjänstemännens centralorganisations avtalsråd och statliga förhandlingsdelegation 1952-1962. Hon satt i Folkpartiets partistyrelse 1958-1976 (2:e vice ordförande 1967-1969 och 1:a vice ordförande 1969-1975) och var ordförande i Folkpartiet i Stockholms län 1963-1965.[5] Hon var riksdagsledamot för Stockholms läns valkrets 1961-1976, fram till 1970 i andra kammaren. I riksdagen var hon bland annat ledamot i bevillningsutskottet 1965-1970, vice ordförande i utrikesutskottet och andre vice talman 1971-1973 samt tredje vice talman 1974-1976. Hon var den första kvinnan i Sveriges riksdag som tilldelades en talmanspost. Som politiker engagerade hon sig bland annat i skolfrågor och sjukvårdspolitik.[6]

Hon var även ledamot i Statens högertrafikkommission 1963-1967, expert i familjeskatteberedningen 1965-1969, ledamot av servicekommittén, styrelseledamot i Föreningen Norden 1968-1976, Sveriges Radio 1969-1973, Trygg-Hansa 1970-1976, ledamot av företagsskatteberedningen 1970-1976, skatteutredningen 1972-1974, Nordiska rådet 1971-1973, Riksbanksfullmäktige 1970-1976, ledamot av Konung Gustaf V:s Jubileumsfond och Kungliga Patriotiska Sällskapet.[5]

Hon var generalkonsul i San Francisco 1976-1978 och Sveriges ambassadör i Kenya, Rwanda, Burundi, Uganda och Seychellerna 1978-1983,[5] samt ambassadör i Filippinerna 1983-1987.

Hon gifte sig 1946 med direktör Alfred Nettelbrandt.[5] De fick tvillingdöttrarna Guje, gift Reimer, och Cajsa (Carita), gift Forstenberg (födda 1947), båda läkare, samt sonen Dick (1954–2002),[7] som i unga år var trummis i Einar Heckschers och Johnny Mowinckels band Telefon Paisa och Sogmusobil.[8]

Cecilia Nettelbrandt avled 2009 i Bromma i Stockholm. En runa över henne författad av bland andra partikollegorna Jan Björklund, Birgit Friggebo, Lars Leijonborg och Ingemar Mundebo publicerades i Dagens Nyheter den 11 mars 2009.

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c d] Sveriges dödbok, omnämnd som: 19220627-0684 Nettelbrandt, Cecilia Aina, läst: 19 mars 2018
  2. ^ [a b] Östersunds kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ÖLA/11109/C/9 (1913-1923), bildid: F0012227_00383, Födelse- och dopbok, läs online, läst: 3 april 2018, ”129,Juni,27,,1,,,,Aina Cecilia, Fader: Erik Emanuel Eriksson ???? (18)89 7/4.... 1104(sida)
  3. ^ [a b] Östersunds kyrkoarkiv, Församlingsböcker, SE/ÖLA/11109/A II a/3da (1918-1938), bildid: F0012198_00118, Husförhörslängd, läs online, läst: 3 april 2018, ”(rad) 13 d(otter) Aina Cecilia....Icke döpt av Sv-kyrkan.... 1922 27/6 Östersund
  4. ^ Om Nettelbrandt på Gunnar Andréns blogg
  5. ^ [a b c d e] Uddling, Hans; Paabo, Katrin, red (1992). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1993. Stockholm: Norstedt. sid. 797-798. Libris 8261513. ISBN 91-1-914072-X. http://runeberg.org/vemardet/1985/0797.html 
  6. ^ Norberg, Anders; Asker, Björn; Tjerneld, Andreas (1988). Tvåkammarriksdagen 1867-1970: ledamöter och valkretsar. Bd 1, Stockholms stad, Stockholms län, Uppsala län, Södermanlands län, Västmanlands län. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. sid. 256-257. Libris 498953. ISBN 91-22-01286-9 
  7. ^ Nettelbrandt, A Cecilia i Vem är Vem?: Stor-Stockholm (andra upplagan, 1962)
  8. ^ Tobias Petterson: The Encyclopedia of Swedish Progressive Music, 1967–1979, Stockholm, Premium 2007, ISBN 978-91-89136-22-9, sid. 161.
Företrädare:
Första ämbetsinnehavaren
Riksdagens andre vice talman
1971–1974
Efterträdare:
Ivar Virgin
Företrädare:
Ivar Virgin
Riksdagens tredje vice talman
1974–1976
Efterträdare:
Karl Erik Eriksson