Carl Vogt
August Christoph Carl Vogt, född 5 juli 1817 i Giessen, död 5 maj 1895 i Genève, var en tysk zoolog, paleontolog och politiker. Han var systerson till Adolf Ludwig och Karl Follen.
| Carl Vogt | |
.jpg) | |
| Född | 5 juli 1817[1][2][3] Giessen[4] |
|---|---|
| Död | 5 maj 1895[2][3][5] (77 år) Genève[6] |
| Begravd | Cimetière de Saint-Georges[7] |
| Medborgare i | Storhertigdömet Hessen och Schweiz[8] |
| Sysselsättning | Filosof, politiker[9], paleontolog, naturvetare, författare[10], fysiolog, universitetslärare, geolog, zoolog, läkare[11] |
| Befattning | |
| Ledamot av parlamentet i Frankfurt Ledamot av Ständerrådet (1856–1861) Ledamot av Ständerrådet (1870–1871) Ledamot av Nationalrådet i Schweiz (1878–1881) | |
| Arbetsgivare | Justus-Liebig-Universität Gießen Genèves universitet |
| Barn | William Vogt (f. 1859) |
| Föräldrar | Philipp Friedrich Wilhelm Vogt |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Vogt blev 1847 professor vid Giessens universitet. Sedan han 1849 blivit avsatt från denna befattning, befordrades han 1852 till professor i geologi, sedermera även i zoologi vid universitetet i Genève. Han utgav ett stort antal såväl rent vetenskapliga som populära arbeten. Bland de förra förtjänar särskilt att nämnas Histoire naturelle des poissons d'eau douce de l'Europe centrale (1839–1845; tillsammans med Louis Agassiz), Untersuchungen über die Entwìckelung der Geburtshelferkröte (1842), Lehrbuch der praktischen vergleichenden Anatomie (två band, 1885–1894). Mycket använda var även hans Lehrbuch der Geologie und Petrefaktenkunde (två band, 1846; fjärde upplagan 1879) och Die Säugethiere in Wort und Bild (1883). Han var en bland de första naturforskarna, som stödde evolutionsteorin, och genom på skilda orter hållna föredrag och många, ofta starkt polemiskt färgade skrifter bidrog han mycket till denna teoris spridning.
Även på det politiska området spelade Vogt en på sin tid mycket bemärkt roll. Redan 1835, medan han studerade på Justus von Liebigs laboratorium, tvingades han, emedan han räddat en politiskt misstänkt vän från att bli arresterad, fly för att ej råka ut för "Mainz-undersökningskommissionen". Han valdes till ledamot av Frankfurtparlamentet, där han tillhörde den i "Deutscher Hof" sammanträdande fraktionen av vänstern och var omväxlande med Robert Blum denna fraktions ledare. Efter parlamentets överflyttning till Stuttgart invaldes Vogt i "Reichsregentschaft". Efter Rumpparlamentets sprängning (1849) flydde han under många äventyr och mödor till Bern. I Genève var han till några år före sin död medlem i Stora rådet.
Se även redigera
Källor redigera
- Vogt, Karl i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
Noter redigera
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, Karl Vogt, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Frankfurter Personenlexikon, Carl Vogt, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Carl Vogt, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Фохт Карл”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Histoire et Guide des cimetières genevois, Éditions Slatkine, 30 oktober 2009, s. 502, ISBN 978-2-8321-0372-2.[källa från Wikidata]
- ^ Historische Lexikon der Schweiz, 1998.[källa från Wikidata]
- ^ Förbundsförsamlingens ledamotsdatabas, läst: 3 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 6 juni 2023.[källa från Wikidata]
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Carl Vogt.
