Öppna huvudmenyn
Carl Otto Borg.

Carl Otto Borg, född i Lund 9 juli 1812,[1][2] död på samma ort 14 februari 1896,[1][3] var en svensk industriidkare.

Innehåll

Utbildning och familjRedigera

Borg kom från en lång rad av färgare i Lund; fadern, Jöns Petter Borg, drev familjeföretaget Borgs färgerier, som ursprungligen grundats av Carl Ottos farfars far Hans Persson Borg år 1735.[4] Carl Ottos mor hette Benedikta Othilda, född Winkler.[5] Carl Otto gick i familjens fotspår och utbildade sig till färgare; han blev gesäll 1834, mästare 1838, och kompletterade sina hantverksstudier med att läsa kemi och tyska i Stockholm.[1]

Han gjorde sin praktik i Tyskland, där han träffade sin blivande hustru Mathilde Hahn (1822–1898).[1] De gifte sig i augusti 1840 i hennes hemstad Hameln, varefter det nygifta paret i september 1840 begav sig tillbaka till Sverige.[1] Carl Otto och Mathilde kom att få 15 barn, varav 4 dog innan de uppnått vuxen ålder.[1] Deras dotter Christina Beata Othilda gifte sig med professorn Hjalmar Lindgren.[6] Genom sin bror Anders var Carl Otto dessutom farbror till konstnärerna Axel och Arvid Borg.[5][7][8][9]

Industriidkare och mecenatRedigera

 
Carl Otto Borgs grav på Östra kyrkogården.

Carl Otto återvände som ovan nämnts till Lund i september 1840, där han från och med 1841 tog över familjeföretaget.[1] Under Carl Ottos ledning kom det att bli ett av Lunds största företag (om än endast med 18 anställda).[4] Han utvidgade 1867 den ursprungliga färgerirörelsen med ett ångdrivet spinneri och väveri, och blev samtidigt en förmögen man.[4][10]

Som besutten man kom Carl Otto att engagera sig i flera rörelser utöver sin egen; han blev en av direktörerna i Skånska brandförsäkringsinrättningen (en post även hans far haft innan honom), och han satt i styrelserna för Lunds filialbank och Skånes Enskilda Bank, för vilken han även var kontorschef i Lund.[1] Hans bankintresse slutade dock inte där, utan han var även ledamot av Skånska hypoteksföreningens direktion och en av stiftarna av Sparbanken för Lunds stad och kringliggande land.[1] Utöver allt detta var han också ordförande för Lunds fabriks- och hantverksförening.[1]

Utöver engagemanget för Lunds bank- och industriväsende intresserade sig Borg även för Lunds universitet och dess studenter.[1] Hans kanske synligaste avtryck på akademien är fontänen på universitetsplatsen, som möjliggjordes genom en donation från honom, men även "mindre" verk, såsom Smålands nations gravsten, finansierades av Borgs donationer.[1][11] Det hände även att han idkade välgörenhet mot enskilda studenter.[12] Hans uppskattning inom studentkretsarna röjes av att han var hedersledamot både av Smålands nation och Akademiska föreningen.[13]

Råbyholm och företagets vidare ödenRedigera

Carl Otto Borg drog sig tillbaka från det aktiva arbetet med sitt företag 1871.[1] Han hade redan 1869 gett arkitekten Helgo Zetterwall i uppdrag att uppföra ett lantställe på ett antal jordar - ursprungligen inköpta 1820 av fadern, men sedermera kompletterade av Carl Otto - på Råbylund strax söder om Lund.[14] Resultatet, Råbyholm - en "ståndsmässig bostad" med "en park i engelsk stil med slingrande gångar och 300 prydnadssnäckor kring rabatterna", som Lunds bevaringsprogram uttrycker det - stod färdigt 1871, då Borg lämnade både färgeriet och sin bostad på Stora Södergatan.[1][14] Carl Otto Borg bodde på Råbyholm till sin död 14 februari 1896,[1] varefter lantstället togs över av sonen Peter Wilhelm, som i sin tur sålde det 1915.[14] Under åren 1933–1946 var det ett barnhem "för vård under observationstiden av s k problembarn", varefter det åter blev privatbostad.[14] Lantställets ägor har under åren fått ge plats för både motorväg och industribebyggelse; exempelvis ligger Tetra Pak på området.[14][15]

Carl Otto Borgs företag togs över av sönerna Peter Wilhelm och Berndt August.[16] Det omvandlades år 1897 till AB C.O. Borgs söners fabriker och hade 230 anställda 1950.[4] Företaget köptes slutligen upp av Salanders fabriksaktiebolag år 1970.[4]

UtmärkelserRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] adrian-borg.nl, "Carl Otto Borg".
  2. ^ Landsarkivet i Lund, Födelse- och dopbok för Lunds domkyrkoförsamling 1800-1815, C I:5, s. 510.
  3. ^ Landsarkivet i Lund, Död- och begravningsbok för Lunds landsförsamling 1895-1943, F:2, uppsl. 3.
  4. ^ [a b c d e] Göran Larsson, "Spinna, väva, färga". K. Arne Blom (red.), Företagsamhetens Lund. Lund: Stiftelsen Lundaguide, 2000.
  5. ^ [a b] adrian-borg.nl, "Jöns Petter Borg".
  6. ^ Christine Lindulf, "Vem var Löjtnant Nils Otto Lindgren?", T4 kamratförening.
  7. ^ adrian-borg.nl, "Anders Borg".
  8. ^ adrian-borg.nl, "Axel Leonard Borg".
  9. ^ adrian-borg.nl, "Arvid Otto Borg".
  10. ^ Carl Fredrik Lindahl, Svenska millionärer. Minnen och anteckningar. Nionde samlingen. Stockholm, 1904, s. 73.
  11. ^ Carl Sjöström, Smålands nation i Lund 1668-1921: biografiska och genealogiska anteckningar. Lund: Smålands nation, 1922, ss. 19, 381.
  12. ^ Carl Fredrik Lindahl, Svenska millionärer. Minnen och anteckningar. Nionde samlingen. Stockholm, 1904, ss. 75f.
  13. ^ Carl Fredrik Lindahl, Svenska millionärer. Minnen och anteckningar. Nionde samlingen. Stockholm, 1904, s. 75.
  14. ^ [a b c d e] Lunds Bevaringsprogram, "Råbyholm".
  15. ^ Lunds Bevaringsprogram, "Råbyholm - Norraknästorpsvägen - Industrimiljöer i Lunds kommun".
  16. ^ adrian-borg.nl, "Peter Wilhelm Borg".
  17. ^ Alvin, "Carl Otto Borg".

Tryckta källorRedigera

InternetkällorRedigera

  • adrian-borg.nl, "Anders Borg" (Länk)
  • adrian-borg.nl, "Arvid Otto Borg" (Länk)
  • adrian-borg.nl, "Axel Leonard Borg" (Länk)
  • adrian-borg.nl, "Carl Otto Borg" (Länk)
  • adrian-borg.nl, "Jöns Petter Borg" (Länk)
  • adrian-borg.nl, "Peter Wilhelm Borg" (Länk)
  • Alvin, "Carl Otto Borg" (Länk)
  • Christine Lindulf, "Vem var Löjtnant Nils Otto Lindgren?", T4 kamratförening (Länk)
  • Lunds bevaringsprogram, "Råbyholm" (Länk)
  • Lunds bevaringsprogram, "Råbyholm - Norraknästorpsvägen - Industrimiljöer i Lunds kommun" (Länk)

Otryckta källorRedigera

  • Landsarkivet i Lund, Död- och begravningsbok för Lunds landsförsamling 1895-1943, F:2 (uppsl. 3)
  • Landsarkivet i Lund, Födelse- och dopbok för Lunds domkyrkoförsamling 1800-1815, C I:5 (s. 510)