Carl Martin Heurlin

svensk skräddare

Carl Martin Heurlin, född 6 februari 1860 i Särestads socken (nuvarande Grästorps kommun), Västergötland, död 16 oktober 1936 i Örgryte församling, Göteborg,[5] var en svensk socialdemokratisk pionjär, skräddarmästare till yrket.

Carl Martin Heurlin
Född6 februari 1860
Särestads sockenSverige[1]
Död16 oktober 1936 (76 år)
Örgryte församlingSverige
BegravdÖstra kyrkogården, Göteborg[2]
MedborgarskapSvenskt
SysselsättningSkräddare[1][3][4]
Politiskt partiSocialdemokraterna
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

Heurlin var son till lantbrukaren Johannes Andersson och sattes vid 10 års ålder i skräddarlära, först i hemsocknen och senare i Lidköping. Våren 1877 kom han som utlärd skräddargesäll till Göteborg. Han blev skräddarmästare 1882 och startade egen rörelse, då han på grund av sin politiska agitation inte kunde finna anställning. Denna rörelse drev han till 1924, då han måste sluta på grund av ohälsa. Han var gift med Selma Josefina Heurlin född Claesdotter (död 1922), och bodde som pensionär på Örgrytehemmet i Göteborg.[6]

De socialdemokratiska idéerna presenterades första gången offentligt av skräddarmästaren August Palm med ett föredrag i Malmö 6 november 1881. På nyåret 1882 talade Palm första gången i Göteborg och hade då Heurlin som kontaktperson och stöttepelare. Som en följd av Palms agitation bildade skräddarna i Göteborg den 10 augusti 1882 en fackförening, den första i Göteborg. Heurlin var då den tongivande initiativtagaren.[7]

Två år senare tog Heurlin och Henrik Menander, som vid denna tid arbetade som korkskärare i Göteborg, initiativet till Sveriges första socialdemokratiska organisation Arbetareklubben i Göteborg (bytte namn senare samma år till Socialdemokratiska föreningen). Den bildades 14 april 1884 i Heurlins verkstad vid Kyrkogatan 33 i Göteborg. Av de 14 stiftande medlemmarna var 12 godtemplare. Heurlin valdes här till ordförande.[8]

Under pseudonymen Martin författade Heurlin ett antal politiska pamfletter.[9] Den mest spridda, Socialismens katekes, skall ha gått ut i 10 upplagor.[7]

Carl Martin Heurlin är jämte sin hustru gravsatt på Östra kyrkogården i Göteborg.

Heurlins plats i Göteborg är uppkallad efter honom.

BibliografiRedigera

Uppgifterna är från Libris-katalogen och är att döma av upplagenumreringen inte kompletta.[9]

  • Socialismens lilla katekes. 4:e upplagan, Göteborg 1886.
  • Socialismens katekes : en kortfattad framställing af hvad socialdemokraterna vilja. 6:e upplagan, Göteborg 1886.
  • Socialistisk "Biblisk historia". Malmö 1889, 2:a upplagan, Göteborg 1889.
  • Folkets katekes. Göteborg, 1890.

Vidare läsningRedigera

  • "Akta er för socialdemokraterna!" Den tidiga arbetarrörelsens agitationsbroschyrer sammanställda av Olle Josephson och Marie Hedström. Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, 1995. Innehåller Heurlins skrift Socialismens lilla katekes.
  • Kuno Beckholmen: Socialdemokratin i Göteborg 1882–1892. Stockholm: Tiden 1950.
  • Kuno Bekholmen: Mäster Palm och mäster Heurlin : arbetarrörelsens tidiga historia i Göteborg. I För hundra år sedan : skildringar från Göteborgs 1880-tal.- Göteborgs historiska museums årsbok 1984, sidan 159–192.

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, omnämnd som: Heurlin, Carl Martin, f. 1860 i Särestad Sk. L., Skräddare, läs online, läst: 31 mars 2018, (Källa från Wikidata)
  2. ^ SvenskaGravar.se, omnämnd som: Heurlin, Carl Martin, läs online, läst: 31 mars 2018, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, omnämnd som: Heurlin, Carl Martin, f. 1860 i Särestad Skaraborgs län, Skräddare, läs online, läst: 31 mars 2018, (Källa från Wikidata)
  4. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, omnämnd som: Heurlin, Carl Martin, f. 1860 i Särestad Skaraborgs län, Skräddarmästare, läs online, läst: 31 mars 2018, (Källa från Wikidata)
  5. ^ Sveriges dödbok 1901 2013,
  6. ^ Dödsfall, Dagens Nyheter 18 oktober 1936.
  7. ^ [a b] Gösta Carlsson: Haga : en resa i tid och rum. Göteborg: Tukan, 2014.
  8. ^ Göteborgs hjärta : En bok om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan, [del II : Kungsgatan, dess kvarter och omgivning från Domkyrkan till Östra Larmgatan], Sven Gulin, Olga Dahl, Maja Kjellin, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Göteborg 1978 s. 280
  9. ^ [a b] Sök i Libris-katalogen,

Externa länkarRedigera