Carl Martin
Carl Roland Martin, född den 17 oktober 1843 i Stockholm, död den 19 november 1925 i Uppsala, var en svensk teolog och präst.
Martin blev student i Uppsala 1862, filosofie doktor 1869, prästvigd 1871 och komminister i Helga Trefaldighets församling i Uppsala 1872, utnämndes 1878 till kyrkoherde i Össeby-Garn, vilket pastorat han tillträdde först 1882, blev 1883 assistent vid teologiska fakulteten i Uppsala samt var 1901-09 professor i pastoralteologi där och kyrkoherde i Gamla Uppsala församling.
Det för Martins av stark självständighet präglade åskådning mest utmärkande var den stora betydelse han för klargörandet av den andliga verkligheten tillmätte användandet av bilder, genom vilka den djupa motsvarigheten mellan naturens och andens värld kommer till synes ("typologisk metod"). Genom detta förfaringssätt avsåg han också att vid predikan och kristendomsundervisning vinna ökad åskådlighet.[1]
Denna självständiga åskådning har fått senare forskning att beteckna Martin som en ”apart företrädare” för pastoralteologin. Genom hans funktion som assistent vid teologiska fakultetens praktiska avdelning i Uppsala kunde han under nästan tre decennier från 1882 sätta sin prägel på den praktiska prästutbildningen. Mot bakgrund av Martins inflytande fick den en helt annan inriktning än den praktiska prästutbildningen i Lund som med avseende på praktisk teologi och pastoralteologi sköttes av professorn Olof Holmström, som representerade den normalteologi för Svenska kyrkan som hade sin grund i lundahögkyrkligheten.[2] Martins avsaknad av en ecklesiologi i modern mening kan ha bidragit till att ett antal präster som var engagerade i den kyrkosyftande församlingsrörelsen, bland andra Josef Källander och Axel Lutteman, från 1905 knöt studenter i Uppsala till det kyrkliga arbetet i Uppsala domkyrkoförsamling. Denna verksamhet låg sedan till grund för studentkorstågen och det som senare kommit att kallas ungkyrkorörelsen.[3]
Bibliografi (i urval) redigera
- Om Concordieformelns evangelii-begrepp (1887; 2:a uppl. 1905)
- Hvarföre genom parabler? (1892)
- Luthers lilla katekes, etiskt belyst (1896)
- Om öfvertygande element vid kyrklig undervisning (1899)
- Om tro, troslif och trosmöjlighet från praktisk-teologisk synpunkt (s. å.)
- Praktisk ordning i praktisk teologi (samma år; 2:a upplagan 1905)
- Efter typologisk metod. 1. Sextio elementära predikningar öfver Jesu liknelsetal (1900)
- Efter typologisk metod. 2. Sextioen elementära predikningar öfver valda evangeliiperikoper (1901)
- Sveriges första svenska mässa (samma år)
- Verbalinspiration eller religiös intuition? (1905)
- Efter typologisk metod. 3. Naturens sanning och nådens (1913)
- Efter typologisk metod. 4. Katekeselement till framkallande af kristlig lifsåskådning (samma år)
- Efter typologisk metod. 5. Predikoelement till framkallande af kristlig lifsåskådning (samma år)
- Det kristologiska problemet inför nutida vetenskap och inför tron (1917)
- Typologiska studier öfver stycken af Nya Testamentet (1918)
- Kristlig troslära (1919)
Källor redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Martin, 3. Karl Roland, 1904–1926.
Noter redigera
- ^ Bexell, Oloph (2011). Joh. Lindblom. Från Askeby till Uppsala. Minnen av ett liv. Utgivna med inledning och kommentar av Oloph Bexell. sid. 194-195
- ^ Santell, Fredrik (2016). Svenska kyrkans diakonistyrelse. Tillflöden och tillkomst, organisation och verksamhet intill 1938. sid. 44-46
- ^ Santell, Fredrik (2016). Svenska kyrkans diakonistyrelse. Tillflöden och tillkomst, organisation och verksamhet intill 1938. sid. 85-100