Carl Lönnberg
Carl Johan Leonard Lönnberg (i riksdagen kallad Lönnberg i Ringstad), född 24 juli 1828 i Linköping, död 12 september 1905 i Skeda församling, Östergötlands län, var en svensk lantbrukare och politiker. Han var son till färgerifabrikören Johan Lönnberg (1769–1838) och Maria Christina Andersdotter (1794–1878) i Linköping samt halvbror till riksdagsmannen Lars Johan Lönnberg och vidare svärson till kontraktsprosten och riksdagsmannen Matthias Stenhammar. Han var från 1855 gift med författaren Mathilda Lönnberg.
| Carl Lönnberg | |
 Carl Lönnberg i Ringstad fotograferad av Sophie Ahlbom & Fr Kassell. | |
| Född | 24 juli 1828[1][2][3] Linköpings församling[1][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 12 september 1905[1][2] (77 år) Skeda församling[1][2], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[4][2]  |
| Sysselsättning | Politiker[2][3], lantbrukare[2], lantbruksförvaltare[2] |
| Befattning | |
| Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1862–1866)[2][3][3] Andrakammarledamot, Björkekinds, Östkinds, Lösings, Bråbo och Memmings domsagas valkrets (1867–1869)[2][3] | |
| Politiskt parti | |
| ministeriella partiet (–)[2] Nyliberala partiet (–)[2] | |
| Maka | Mathilda Lönnberg (g. 1855–)[2] |
| Barn | Einar Lönnberg (f. 1865)[2] Gustaf Kristian Ingolf Lönnberg (f. 1867)[2] |
| Föräldrar | Johan Lönnberg[2][3] Maria Christina Andersdotter[2] |
| Släktingar | Lars Johan Lönnberg (syskon)[2][3] |
| Redigera Wikidata | |
Carl Lönnberg blev magister vid Uppsala universitet 1854 och var från 1856 lantbrukare med egendomar i Östra Eneby socken, Kvillinge socken och Risinge socken. År 1890 blev han lantbruksförvaltare på Munkebo. Han var kommunalt verksam i Skeda landskommun och var även lekmannaombud vid kyrkomötet 1868.
Han företrädde bondeståndet i Bråbo, Memmings, Lösings, Björkekinds och Östkinds härader vid ståndsriksdagarna 1862/1863 och 1865/1866, och var efter tvåkammarriksdagens införande ledamot i andra kammaren för Björkekinds, Östkinds, Lösings, Bråbo och Memmings domsagas valkrets 1867–1869. År 1867–1868 tillhörde han Ministeriella partiet och var även under 1868 dess ordförande i andra kammaren, men han övergick till Nyliberala partiet 1869. I riksdagen var han ledamot i bankoutskottet 1867–1868 samt i konstitutionsutskottet 1869. I riksdagen skrev ha tre egna motioner, om kreditlagstiftningen, om beskattning av betsockertillverkningen[5] och om överlämnande till universitetens myntkabinett vid myntverket präglade mynt och medaljer[6].
Källor redigera
Litteratur redigera
- Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1985), band 2, s. 91
- Bo Lindwall/Henrik Mosén: Östgötska bonderiksdagsmän. Bondeståndets ledamöter från Östergötland 1600-1866 (Lund 2008), s. 372f.
Noter redigera
- ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1860–2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018, Lönnberg, Karl Johan Leonard, läst: 2 december 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 2, 1985, s. 91, Lönnberg i Ringstad, Carl J L, läst: 10 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g] Lönnberg, släkt, Carl Johan Leonard L (1828–1905), läst: 30 april 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Klas Odén, Östgötars minne : biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595-1900, 1902, s. 510, läst: 2 december 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Riksdagsdokument C22O269 /
- Motion 1869:269 Andra kammaren , 27 Januari 1869 - Af Herr C. J. L. Lönnberg: Om underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t rörande beskattning å hvitbetsockertillverkningen.
- ^ Riksdagsdokument C22O270 / - Motion 1869:270 Andra kammaren , 27 Januari 1869 - Af Herr C. J. L. Lönnberg: Om öfverlemnande till universiteten i Upsala och Lund af hvartdera sitt exemplar utaf de vid Kongl. Myntverket präglade mynt och medaljer.
