Carl Johan Erik Frängsmyr, född den 14 januari 1971, är en svensk idéhistoriker.[1][2] Han är son till Tore Frängsmyr.

Carl Frängsmyr
Carl Frängsmyr
Carl Frängsmyr
Född14 januari 1971 (53 år)
NationalitetSvensk
Alma materUppsala universitet
DoktorsavhandlingKlimat och karaktär: Naturen och människan i sent svenskt 1700-tal (2000)
Nämnvärda priserLetterstedtska författarpriset 2011

Biografi redigera

Efter att 1990 ha gått ut Katedralskolan i Uppsala avlade han filosofie kandidat- och magisterexamen vid Uppsala universitet. Han disputerade där år 2000 i idé- och lärdomshistoriaavhandlingen Klimat och karaktär – Naturen och människan i sent svenskt 1700-tal. Frängsmyr utnämndes 2010 till docent i detta ämne.

Frängsmyr var tidigare knuten till Avdelningen för vetenskapshistoria som forskare och knuten till Enheten för alumnkontakter, donatorsrelationer och akademiintendentur som redaktör. Vid sidan av detta har han även varit Upsala Nya Tidnings essäredaktör 2004–2009.

Han hittills mest omfattade arbete är de två band om Uppsala universitets historia under perioden 1852–1916, vilka utkom 2010, och som utgjorde de första moderna tillskotten till den äldre universitetshistorik som kring sekelskiftet 1900 utgavs av Claes Annerstedt.[3][4] Han belönades för detta verk 2011 av Kungliga Vetenskapsakademien med Letterstedtska författarpriset.[5]

Idag är Frängsmyr universitetshistoriker vid Uppsala universitetsbibliotek. Frängsmyr är ledamot av Michaelisgillet och Collegium Curiosorum Novum.[2] Han är ordförande i Svenska Linnésällskapet sedan 2020, dessförinnan vice ordförande.[6]

Utmärkelser och ledamotskap redigera

Bibliografi i urval redigera

  • Klimat och karaktär – Naturen och människan i sent svenskt 1700-tal (Stockholm 2000)
  • "Kanslern och den akademiska friheten – Striderna vid den juridiska fakulteten i Uppsala under 1850-talet" i Lychnos (2005)
  • Bamsingarna från Söder – 85 år med Hammarby hockey (med Jim Sharp; Västerås 2006)
  • Språkämnena vid Uppsala universitet 1852-1916 (Uppsala 2007)
  • "Linné som festföremål, symbol och monument" (med Hanna Östholm i Låt inte råttor eller mal fördärfva – Linnésamlingar i Uppsala; Uppsala 2007)
  • Jubelfesternas tidevarv – Minnen och monument kring Uppsala universitet (Uppsala 2007)
  • Uppsala universitet 1852-1916 (2 band; Uppsala 2010)
  • "Once again, a celebration i Uppsala – The European dimension of the anniversary of the death of Carl Linnaeus in 1878" i Pieter Dhondt (redaktör): National, Nordic or European? : nineteenth-century university jubilees and Nordic cooperation (Leiden 2011)
  • SHT:s Stormästare (redaktör med Tom Lundin; Uppsala 2011)
  • Dag Hammarskjöld och Uppsala universitet (Uppsala 2011)
  • Universitetet som arena (Uppsala 2013)
  • Akademiska interiörer (Uppsala 2021)

Källor redigera

Noter redigera