Carl Eldhs ateljémuseum

arbetslivsmuseum i Stockholms kommun
(Omdirigerad från Carl Eldhs Ateljémuseum)

Carl Eldhs ateljémuseum är ett konstnärsmuseum vid Lögebodavägen 10 i Bellevueparken i Vasastaden i Stockholm. Museet var skulptören Carl Eldhs ateljé. Ateljén är välbevarad såsom Carl Eldh en gång lämnade den. Anläggningen (hus med trädgård) är sedan år 2010 ett statligt byggnadsminne.[2]

Carl Eldhs ateljémuseum
Carl Eldhs ateljémuseum, Bellevueparken, exteriör från norr, studioateljén, 2014b.jpg
Ateljémuseet mot norr med de stora fönstren i studioateljén. Till höger skymtar tusculum.
Information
Typ av museumKonstnärsmuseum
PlatsStockholm
Koordinater59°21′10″N 18°03′05″Ö / 59.35278°N 18.05139°Ö / 59.35278; 18.05139
Etablerat1963
Besökare per år9 430 (2017)[1]
Webbplats
http://www.eldhsatelje.se/

HistorikRedigera

BakgrundRedigera

År 1904 flyttade Eldh tillbaka till Stockholm. 1905 träffade han sin blivande hustru, Syster Elise Persson (1881-1958) och 1907 föddes dottern Brita Linnea Eldh (1907-2000). 1914 gifte sig Eldh med Elise Persson och gjorde en studieresa till Italien. Åren 1921-1954 var hustrun och dottern bosatta i Alhambra i Kalifornien, nära Los Angeles, i USA, och Carl Eldh var bosatt med familjen i USA åren 1925-1926. Carl Eldhs tillvaro hade under de första 15 åren efter hemkomsten från Paris 1904 präglats av en ambulerande tillvaro. Eldh flyttade otaliga gånger mellan olika lokaler som fick tjänstgöra som tillfälliga ateljéer, ofta källarlokaler med takfönster eller gamla butiker med stora skyltfönster mot gatan.

Två skulpturateljéer och ett tusculumRedigera

 
Carl Eldh i sin ateljé 1929.
 
Studioateljén med sina höga ateljéfönster mot norr.
 
Verkstadsateljén med sina ateljéfönster mot öster.
 
Ateljébyggnaden vid Lögdebodavägen, det runda tusculum och den gamla eken, som fanns där redan då huset byggdes.

I stadens norra utkanter hittade Eldh vid slutet av 1910-talet en plats alldeles utanför tullen som föreföll lämplig som permanent lösning. Det var en högt belägen tomt i den idylliska 1700-talsparken Bellevue med utsikt över Brunnsviken alldeles utanför Roslagstull som förföll lämplig som permanent lösning. Carl Eldh planerade tillsammans med sin nära vän, arkitekten Ragnar Östberg, en byggnad som skulle vara både funktionell som skulptörateljé, med både studioateljé och verkstadsateljé, och smälta samman med den äldre bebyggelsen i Bellevue.

Ateljén uppfördes åren 1918–1919 i ett modernt formspråk med traditionella material. Fasaden hade tjärade träpanel och taket var klätt med gamla tegelpannor, som gav intryck av en byggnad som redan hade funnits på platsen i många år. De två stora ateljéerna, studioateljén och verkstadsateljén, dominerar byggnaden. Ragnar Östberg lät placera ett litet runt rum, ett tusculum (vilorum), med kopparklätt kupoltak och takfönster, som sticker ut från den rektangulära huskroppen. Invändigt är detta tusculum enkelt utformat med gråputsade väggar och rött tegelgolv. Det lilla mottagningsrummet var spartanskt inrett, vilket tidiga fotografier visar, men det blev alltmer belamrat under årens lopp. Rummet fylldes med konst av Eldhs många konstnärsvänner och andra minnen. Den egentliga bostadsdelen utgjorde ursprungligen bara ett litet övernattningsrum med entré från husets baksida. Denna del byggdes på 1960-talet ut med kök, badrum och ett rum med sovalkov och då bosatte sig Carl Eldhs dotter Brita Eldh i faderns gamla ateljé. Idag är Brita Eldhs forna lägenhet ombyggd till gallerilokal och kontor.

Husets funktionRedigera

Byggnaden var när den uppfördes avsedd att bara vara ateljé och inte lämpade sig som permanent bostad, även om den kom att användas som fast bostad. Fasaderna i söder och väster har bara ett par fönster, den är sluten och diskret. Mot Lögdebodavägen är portiken öppen, entréloggian leder besökaren in i en mindre vestibul. Hallen är mörk och leder till den stora studioateljén, som har en nästan helt fönstertäckt norrvägg och en hög takhöjd. För konstnärer och skulptörer är norrljuset viktigt och tack vare de stora fönstrens ljusinsläpp i ateljén blir det ljust och inga slagskuggor. Genom ljuset och rymden i studioateljén kunde Carl Eldh obehindrat arbeta med stora monument och skapa modeller till dessa i full skala. Golvet i ateljén är ett enkelt trägolv och väggarna har gråvita plankor. Det viktigaste för Eldh var husets funktion och användbarhet. Intill den stora studioateljén finns ett långsmalt rum med lägre takhöjd, det är verkstadsateljén. Det fanns möjlighet att även arbeta här genom att det även här fanns stora fönster på den långa husväggen och på delar av taket. Med tiden blev den motsatta långväggen täckt av hyllor som kunde rymma delar av Eldhs rika produktion.

Museets historiaRedigera

År 1963 invigdes Carl Eldhs Ateljémuseum. Det blev museum nio år efter konstnärens död då det öppnade för allmänheten. Ateljén är renoverad, men dess ursprungliga skick är intakt med inventarier, verktyg och personliga tillhörigheter. De två ateljérummen är från golv till tak fyllda med skisser, skulpturer och andra föremål från ett långt konstnärsliv. Det står skisser i gips och lera intill flera meter höga gjutförlagor och ett fåtal verk i sten och brons. Allt står orört kvar från Eldhs tid. På museet finns nästan hela Eldhs rika och varierade produktion med statyetter, porträttbyster, skulpturgrupper och utkast till konstnärens många monument. Carl Eldh var en anspråkslös person, vilket återspeglas i hans museum.

Carl Eldhs hustru, Elise Eldh, hade gått bort redan 1958 och därefter lät dottern Brita Eldh uppföra en mindre lägenhet i anslutning till ateljén. Därmed började hon både att bo och arbeta i sin fars gamla ateljé och hon drev under flera decennier museet helt i egen regi. Men i början av 1990-talet fick Brita dock avsluta museiverksamheten på grund av sin höga ålder och sviktande hälsa. Under ett par år höll museet stängt och visningarna upphörde. Men 1995 återinvigdes museet under ledning av en nybildad styrelse och en nyanställd intendent. Då hade byggnaden renoverats och moderniserats varsamt för att bättre kunna anpassas till mer kontinuerlig visningsverksamhet. Därefter var Eldhs ateljé öppen för allmänheten varje år. Med ordinarie öppethållande på sommarhalvåret och bokade gruppvisningar under övrig tid.

Museets trädgårdRedigera

Brita Eldh (1907-2000), Carl Eldhs dotter, satte senare sin prägel på trädgården under åren hon var bosatt i ateljén och drev museet. Byggnaden och trädgården är sedan 2010 byggnadsminne. Under 2017 genomfördes en restaurering av trädgården med ekonomiskt stöd från Länsstyrelsen. Resultatet av arbetet kommer att bli tydligt under årets säsong.

På våren prunkar lökväxter som snödroppe, krokus, tulpan och narciss. Tidigt på säsongen kan man även se ormöga med sina klart blommande blå blommor. Syren och ståtlig rhododendron finns i trädgården. De doftande gula dagliljor som Elise Eldh (1881-1958), Carl Eldhs hustru, planterade har en självklar plats. Nyttoväxter som rabarber och gräslök samsas med prästkrage, stjärnflocka och mycket annat. Traditionella växter som rosor och pion samt doftande lavendel är andra inslag. Vid den lilla dammen, fåglarnas favorittillhåll, växer iris och blomsterfunkia.[3]

VerksamhetRedigera

Ett besök i museet ger inblick i en skulptörs skapande verksamhet i början av 1900-talet, samt öppnar möjlighet att studera Carl Eldhs samtid. Museet drivs av den privata tiftelsen Carl och Elise Eldhs Ateljé, vilken instiftades av parets dotter Brita Eldh. I samband med Carl Eldhs död 1954 arbetade dottern Brita Eldh målmedvetet med att omvandla faderns ateljé till museum efter återkomsten till Sverige. Hon hade tillsammans med sin mor Elise Eldh levt i USA sedan mitten av 1920-talet. Museets nuvarande chef är Åsa Cavalli-Björkman (augusti 2012) och intendent är Elle-Kari Gustafsson..

Carl Eldhs ateljémuseum, Kråkvilan 24, med tillhörande trädgård förklarades som byggnadsminne i januari 2010.[4]

BilderRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Riksförbundet Sveriges museer (11 januari 2018). ”Svenska museibesök i topp”. Pressmeddelande. Läst 28 januari 2018.
  2. ^ VASASTADEN 1:64 - husnr 5, CARL ELDHS ATELJÉ.
  3. ^ Carl Eldhs ateljémuseum och trädgård, Stockholm. Trädgårdsriket, Lögdebodavägen 10, 113 47 Stockholm. Webbplats: www.eldhsatelje.se
  4. ^ ”Länsstyrelsen: Carl Eldhs ateljé byggnadsminnesförklarad på Länsstyrelsens i Stockholms län webbplats”. Arkiverad från originalet den 11 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160311204855/http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/nyheter/2010/CEAtelje_Beslut_Byggnadsminnesforklaring_20100118.pdf#. Läst 3 februari 2012. 

Allmänna källorRedigera

Vidare läsningRedigera

  • Åsa Cavalli-Björkman, Petra Gröminger m.fl. Carl Eldhs Ateljémuseum, ISBN 91-631-7296-8
  • Karl Asplund Carl Eldh, Stockholm 1943
  • Konstnärsförbundets årshäfte 1904

Externa länkarRedigera