Öppna huvudmenyn

Carl Arvid Gunnar Hessler, född 10 februari 1907 i Falköping, död 25 juli 1991 i Stocksund (Danderyds församling),[1] var skytteansk professor i vältalighet och statskunskap vid Uppsala universitet från 1947 till 1972.

Carl Arvid Hessler
Carl Arvid Hessler
FöddCarl Arvid Gunnar Hessler
10 februari 1907
Falköping
Död25 juli 1991 (84 år)
Stocksund, Danderyds församling
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragProfessor, författare
SläktingarOle Hessler (son)

Sina tidigare akademiska studier hade han bedrivit vid Göteborgs högskola, där Gustaf Steffen, Curt Weibull och Georg Andrén varit hans lärare. Under sina femtio år som verksam forskare, från 1930-talet till 1980-talet, bidrog han på ett allmänt plan starkt till att skärpa problemställningarna i studiet av svensk författningshistoria, demokrati och parlamentarism. Av särskild betydelse för den fortsatta utvecklingen av ämnet blev hans strävan att vidga ämnesområdet från att inte bara gälla politikens form utan också dess innehåll. Specialiserat behandlade han i huvudsak tre teman. Det första var Erik Gustaf Geijer och dennes brottning med frågan om aristokratfördömande, konservatism och liberalism. Hans andra särskilda tema var frågan om religionsfrihet och statskyrka i Sverige från frihetstiden fram till 1960-talet. Den tredje frågan, åt vilken han ägnade sina båda sista böcker 1979 och 1988, gällde Kinas politiska idéhistoria med avseende på olika former av väktarstyre i ett mångtusenårigt perspektiv.[2]

Högt ställda krav på tankereda och uttrycksskärpa präglade inte bara hans eget författarskap utan också hans insatser som lärare, handledare och bedömare. En händelse, som under åren kring 1950 blev mycket uppmärksammad, avsåg ett befordringsärende vid Lunds universitet, som till sist fick avgöras av regeringen. Det gällde en ansökan av den tysk-judiske flyktingen Erich Wittenberg om att få bli utsedd till oavlönad docent i politisk idéhistoria. Denne hade i sitt författarskap behandlat den omstridda frågan om tysk konservatism som vägröjare för nazismen. Som särskilt utsedd sakkunnig ansåg Hessler, att sökanden inte uppfyllde rimligt högt ställda krav på klar problemformulering och övertygande argumentering.[3]

Hessler var gift med Greta Clemensson (1901−1990). De är begravda på Östra kyrkogården i Göteborg.[4] Litteraturkritikern, författaren och översättaren Ole Hessler (1945−2002) var deras son.

BibliografiRedigera

  • Gustaf II Adolfs konungaförsäkran (1932)
  • Liberalismens frihetsdoktrin (1932)
  • Den svenska ståndsriksdagen (1935)
  • Geijer såsom politiker, doktorsavhandling (1937)
    • Geijer som politiker I-II (1937-1947)
  • När "avföll" Erik Gustaf Geijer? (1938)
  • Engelskt statsliv (1940)
  • Staten och konsten i Sverige (1942)
  • Förbundsstaten, med B Skottsberg, (1943)
  • "Aristokratfördömandet" : en riktning i svensk historieskrivning (1943)
  • Demokrati i västeuropeisk mening och rysk, installationsföreläsning, tryckt 1948
  • Docenturen i politisk idéhistoria vid Lunds universitet : Professor Hesslers utlåtande jämte Erinringar till Kungl. Maj:t av Erich Wittenberg (1950)
  • Stat och religion i upplysningstidens Sverige (1956)
  • Dagens socialdemokrati och morgondagens kyrka (1961)
  • Statskyrkodebatten (1964)
  • Sakkunnigutlåtanden rörande tillsättningen av den Skytteanska professuren i vältalighet och statskunskap vid universitetet i Uppsala (1972)
  • De sanna riddersmännens stat : politiska tankar i det gamla Kina (1979)
  • De förtrycktas talan : ett kinesiskt perspektiv (1988)

ReferenserRedigera

  • Vem är det 1961, libris

NoterRedigera

  1. ^ Sv. Bef. 1990
  2. ^ Minnesteckningar av Erik Lönnroth i Kungl. Vitterhetsakademiens årsbok 1992, s. 36-39 och Leif Lewin i Statsvetenskaplig tidskrift, 1993, 96 (1): 1-5. För en fullständig bibliografi se Sven Eliaeson, "Carl Arvid Hesslers tryckta skrifter", s. 327-337 i Leif Lewin, red., Festskrift till Carl Arvid Hessler. Skrifter utgivna av Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala, 103, 1987.
  3. ^ Johan Östling, Nazismens sensmoral – svenska erfarenheter i andra världskrigets efterdyning (2008), s. 127-134. Hesslers yttrande finns tryckt i den av Wittenberg ombesörjda dokumentsamlingen Ett akademiskt justitiemord? (1951), s. 183-187.
  4. ^ SvenskaGravar


Företrädare:
Axel Brusewitz
Skytteanska professuren
1947–1972
Efterträdare:
Leif Lewin