Öppna huvudmenyn

Captain America: The First Avenger

amerikansk film från 2011 producerad av Marvel Studios

Captain America: The First Avenger är en amerikansk superhjältefilm om superhjälten med samma namn. Joe Johnston regisserar filmen, medan Marvel Studios står för produktionen och den distribueras av Paramount Pictures. Det är den femte filmen i serien Marvel Cinematic Universe. Filmen hade premiär den 22 juli 2011 i USA och i Sverige den 12 augusti.[1]

Captain America: The First Avenger
GenreAction
Science fiction
RegissörJoe Johnston
ProducentKevin Feige
ManusChristopher Markus
Stephen McFeely
Baserad påCaptain America av
Joe Simon
Jack Kirby
SkådespelareChris Evans
Tommy Lee Jones
Hugo Weaving
Hayley Atwell
Sebastian Stan
Dominic Cooper
Neal McDonough
Derek Luke
Stanley Tucci
OriginalmusikAlan Silvestri
FotografShelly Johnson
KlippningRobert Dalva
Jeffrey Ford
ProduktionsbolagMarvel Studios
DistributionParamount Pictures
Premiär
Speltid124 minuter
LandUSA USA
SpråkEngelska
Budget$140 miljoner
Intäkter$370 569 774
FöregångareThor
UppföljareThe Avengers
IMDb SFDb

Innehåll

HandlingRedigera

En arkisk expedition har hittat ett mystiskt plan och när amerikanska militärer går in i planet upptäcker de en sköld med en stjärna på som orsakar stort intresse.

I Norge 1942 försöker några norrmän dölja en skatt för nazisterna. Men en nazist (Hugo Weaving) lyckas pressa dem och får tag på vad han kallar för tesserakten, som ska ha tillhört Oden.

Under tiden försöker den sjuklige och kortväxte Steven Rogers (Chris Evans) ta värvning i USA:s armé och göra sin plikt. Han blir dock underkänd gång på gång, något som inte förbättras av att hans bäste vän, "Bucky" Barnes (Sebastian Stan), fått rycka in. En tysk-amerikansk forskare, dr Erskine, ser Rogers positiva sidor och ger honom chansen att bli uttagen till ett supersoldat-program, något som general Philips (Tommy Lee Jones) till en början ställer sig tveksam till. Den brittiskfödda agenten Peggy Carter är försiktigt positiv. Rogers mod gör dock honom till den bästa kandidaten, varpå dr Erskine berättar att han blev tvingad att använda sitt supersoldatserum i Tyskland på ledaren för Hitlers forskningsavdelning Hydra, Johan Schmidt, vilket förvandlat honom ett monster, Red Skull.

När Rogers fått serumet förvandlas han till en atlet, men innan militären hinner bygga upp ett projekt för att skapa fler supersoldater mördas dr Erskine av en annan Hydra-agent. Rogers, som fortfarande vill tjäna sitt land, får fortfarande inte strida, utan används som PR-figur för att sälja krigsobligationer under namnet Captain America.

Under en turné till Italien upptäcker Rogers att de verkliga soldaterna inte är imponerade. Snart får han dessutom veta att "Bucky" Barnes kompani blivit tillfångatagna, varpå han med hjälp av Peggy Carter och Howard Stark (far till Tony Stark, Iron Man) lyckas ta sig in i Hydras befästning och befria 400 soldater. Samtidigt upptäcker han att Hydra har sex andra experimentverkstäder, där Schmidt utvecklar ett fruktansvärt vapen som kan betyda att Hydra kommer att vinna andra världskriget.

Tillsammans med en utvald grupp soldater intar Captain America Hydras sex laboratorier, men tvingas bevittna hur "Bucky" faller till sin död. Å andra sidan får amerikanerna tag på Schmidts ledande forskare, dr Zola. Detta tvingar Schmidt att skicka iväg ett bombplan mot New York. Rogers lyckas ta sig ombord och stoppa Schmidt, men måste störtlanda planet för att undvika att bombplanet skadar oskyldiga.

Tillbaka i nutid vaknar Rogers och får veta av Nick Fury att han legat i dvala i 70 år, något som betyder att hans blommande romans med Peggy Carter aldrig kom till skott.

Rollista (i urval)Redigera

Om filmenRedigera

Uppföljaren Captain America: The Return of the First Avenger hade premiär i mars 2014. En tredje film, Captain America: Civil War hade premiär i april 2016.

Den efterföljande filmen i Marvel Cinematic Universe var The Avengers (2012).

MottagandeRedigera

Filmen mottogs av blandade recensioner av filmkritiker i Sverige. Den fick ett genomsnittsbetyg på 2,9 på Kritiker.se.[2] Så här tyckte några tidningar om filmen:

ReferenserRedigera

Externa länkarRedigera