Kaprolaktam är en laktam, en cyklisk amid, av hexansyra. Den har formeln C6H10ONH.
| Kaprolaktam[1] | |
  | |
| Systematiskt namn | 1-Azin-2-cykloheptanon |
|---|---|
| Övriga namn | Nylonsalt |
| Kemisk formel | C6H10ONH |
| Molmassa | 113,1576 g/mol |
| Utseende | Vita kristaller |
| CAS-nummer | 105-60-2 |
| SMILES | C1CCC(=O)NCC1 |
| Egenskaper | |
| Densitet | 1,02 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 4560[2] g/l |
| Smältpunkt | 69 °C |
| Kokpunkt | 267 °C |
| Faror | |
| Huvudfara |  Hälsovådlig |
| LD50 | 1210 mg/kg |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Ämnet är en mellanprodukt vid tillverkning av nylon, med trivialnamnet nylonsalt.
Framställning
redigeraKaprolaktam framställs industriellt av cyklohexanon.
Den svavelsyra som används vid tillverkningen reagerar med kaprolaktam och bildar ett sulfatsalt som neutraliseras med ammoniak för att ge ren kaprolaktam. Detta salt har gett ämnet namnet Nylonsalt.
Användning
redigeraKaprolaktam är en mellanprodukt vid tillverkning av nylon.
Hälsofarlighet
redigeraKaprolaktam var år 2018 det enda ämne som av IARC klassades som sannolikt inte cancerframkallande för människor (grupp 4).[3] Kaprolaktam kan i någon mån vara hälsovådligt enligt bedömning efter försök med råttor.[4] Samma dokument anger att inandning av ångor kan ge luftvägsirritation och är svagt nervskadande, men att inandning av små mängder pulver inte är så farligt.[4]
Det nedbryts i naturen till 80–100 % inom en månad.[4]
Referenser
redigera- ^ ”Material Safety Data Sheet”. Arkiverad från originalet den 11 september 2010. https://web.archive.org/web/20100911215911/http://msds.chem.ox.ac.uk/CA/caprolactam.html. Läst 14 december 2009.
- ^ CAS 105-60-2 (Caprolactam)
- ^ ”List of classifications, Volumes 1–123” (på engelska). IARC. Arkiverad från originalet den 31 december 2018. https://web.archive.org/web/20181231002313/https://monographs.iarc.fr/list-of-classifications-volumes/. Läst 30 december 2018.
- ^ [a b c] Arbetsrapport nr 2, 2003 från Miljøstyrelsen inom Miljødepartementet i Danmark