Canterbury stift (engelska: Diocese of Canterbury) är ett stift inom Engelska kyrkan, som omfattar östra delen av grevskapet Kent, från Maidstone till Thanet, från Isle of Sheppey till Romney Marsh. Stiftet är ärkestift för Canterbury kyrkoprovins. Domkyrka och biskopssäte är Kristi katedral och metropolitkyrka i Canterbury, vanligen kallad Katedralen i Canterbury.

Diocese of Canterbury
Dioecesis Cantuariensis
Canterburycathedralthrone.jpg
Biskopsstolen i Canterbury Cathedral. Ärkebiskopen av Canterbury är Engelska kyrkans och Anglikanska kyrkogemenskapens främsta biskop.
Inrättat597 e.Kr.
SamfundEngelska kyrkan
BiskopssäteStorbritannien Canterbury, Storbritannien
DomkyrkaKatedralen i Canterbury
BiskopJustin Welby
ärkebiskop av Canterbury
Rose Hudson-Wilkin
suffraganbiskop av Dover

Alternativ episkopal tillsyn
Norman Banks
suffraganbiskop av Richborough
Jonathan Goodall
suffraganbiskop av Ebbsfleet
Rod Thomas
suffraganbiskop av Maidstone
Antal ärkediakonat3, nämligen Canterbury, Ashford och Maidstone
Antal församlingar244[1]
Vapen
Archbishop of Canterbury arms.svg
Karta
Dioceses of Church of England.svg

Stiftets förste biskop var Augustinus av Canterbury. Hans missionsresa till England var visserligen inte den första, men genom den samlades kyrkan i Storbritannien och fick fäste på ön. Katedralen i Canterbury kom därför så småningom att bli moderkyrka för kyrkoprovinsen, Engelska kyrkan och hela den Anglikanska kyrkogemenskapen.

HistorikRedigera

Sankt Augustin, Grundandet av stiftetRedigera

Kristendomen kom till England under 300-talet, med Roms invasion av Storbritannien. Den organiserade kyrkan lämnar bland annat spår av sig genom att tre engelska biskopar deltog i konsiliet i Arles.[2] När Rom lämnade England 410 e.Kr. och anglosaxare övertog delar av landet övergick befolkningen där till hedendom igen. De skriftliga källorna om det kristna inflytande som fanns kvar i England är få, men tonvikten går från biskopar till kloster och ett inflytande från irländska munkar.[2]

När påve Gregorius den store år 595 e.Kr. beslutade att sända missionärer till England för att kristna kung Ethelbert och kungadömet Kent fanns det alltså redan kristna på ön. Kung Ethelbert var också gift med en frankisk kvinna, drottning Bertha, som själv var kristen. När benediktinermunken Augustinus och hans fyrtiotal missionärer anlände till Kent 597 e.Kr. togs de emot av kungaparet, och lät dem använda Berthas kapell som sin kyrka.[3]

Augustinus lämnade snart kapellet för att bygga en katedral. Gregorius den store hade utsett Augustinus till ärkebiskop och primas över det engelska prästerskapet, men vid flera möten vägrade de keltiska biskoparna att acceptera detta.[4] Trots det räknas grundandet av katedralen i Canterbury som grunden för kyrkan i England, och det har firats mässa vid katedralen allt sedan dess.[3]

Den första katedralen låg under långskeppet i dagens katedral, men dess utseende är i stort sett okänt. Anglosaxare utökade Augustinus katedral, men den förstördes i en brand 1067. Normander byggde den nya kyrkan under 1070-talet, och 1077 förklarade ärkebiskop Lanfranc att den nya kyrkan var nästan perfekt.[3]

Thomas BecketRedigera

Huvudartikel: Thomas Becket

Thomas Becket var ärkebiskop i Canterbury 1162 - 1170, då han mördades i katedralen. Becket hade en lång relation till kung Henrik II av England, och tjänade bland annat som hans lordkansler. Becket ansvarade bland annat för skatteindrivning församlingar, kloster och biskopar. När han vigdes till ärkebiskop avsade han sig kanslerposten, och började i stället arbeta för kyrkans självständighet. Schismen mellan Becket och kungen handlade i huvudsak om vem som stod överst, Kyrkan eller Kronan.

Den 29 december 1170 mördades Becket av fyra riddare som uppfattat att kungen ville att det skulle ske. Mordet skedde inne i katedralen. Martyrkulten började omgående, och redan 1173 kanoniserades Becket av påve Alexander III. Helgongraven fanns i katedralen och blev vallfärdsmål för pilgrimer.

ReformationenRedigera

I samband med engelska reformationen förändrades stiftets situation. Munkklostret vid katedralen upplöstes 1540. I stället bildades ett kapitel vid katedralen, med ansvar för gudstjänsterna och själva byggnaden. Den styrformen kvarstår än i dag. Henrik VIII av England lät också hämta och förstöra kvarlevorna av Thomas Becket, då denne var en tydlig symbol för Roms överhöghet och helt motsade Henriks reformation.

OrganisationRedigera

Ärkebiskopen av CanterburyRedigera

 
Ärkebiskopen av Canterbury, Justin Welby, och ärkebiskopen av York, Stephen Cottrell.

Ärkebiskopen av Canterbury är stiftsbiskop i Canterbury stift, och utövar den pastorala tillsynen av stiftet. Till hjälp finns en suffraganbiskop, biskopen av Dover, som ansvarar för merparten av det dagliga arbetet i stiftet.[5]

Ärkebiskopen är också metropolit för Canterbury kyrkoprovins, som omfattar 2/3 av stiften i England.[5] Metropolit för Yorks kyrkoprovins är ärkebiskopen av York, och tillsammans leder de båda ärkebiskoparna Engelska kyrkans generalsynod. Av de två är Canterbury den främste, och tituleras primas för hela England. I den rollen är ärkebiskopen Engelska kyrkans främsta företrädare.

Ärkebiskopen är ex officio en av 26 Lords Spiritual i det brittiska parlamentets överhus, House of Lords.

Ärkebiskopen av Canterbury är också andlig ledare och den främste av biskoparna i Anglikanska kyrkogemenskapen. Ämbetet är utpekat som ett av de fyra instrument som håller samman kyrkogemenskapen, och spelar en central roll för de tre andra instrumenten. Ärkebiskopen leder nämligen primasmötet där de nationella kyrkornas ledare samlas, kallar alla kyrkornas biskopar till Lambethkonferensen, och ansvarar för Anglikanska Konsultativa Rådet (Anglican Consultative Council) där lekmän, diakoner, präster och biskopar samlas. [6][7]

Justin Welby är den nuvarande och 105:e ärkebiskopen av Canterbury. Han installerades den 21 mars 2013.

Biskopen av DoverRedigera

 
Rose Hudson-Wilkin, biskop av Dover, är ärkebiskopens ställföreträdare i stiftet.

Biskopen av Dover är suffraganbiskop i stiftet. Då ärkebiskopens roll i den nationella och internationella kyrkogemenskapen tar en stor del av hans tid i anspråk, har biskopen av Dover i allt väsentligt samma roll som en stiftsbiskop. Det görs ingen geografisk uppdelning mellan de båda.[5]

Den nuvarande biskopen av Dover Rose Hudson-Wilkin biskopsvigdes den 19 november i Sankt Paulskatedralen, och installerades som biskop av Dover den 30 november 2019. Hon är den första svarta kvinna som tjänstgör som biskop i Engelska kyrkan. [8][9]

Biskopen vid LambethRedigera

Som antyds av titeln är biskopen vid Lambeth inte knuten till något stift, utan till ärkebiskopens residens i London, Lambeth Palace. Vanligtvis utses en erfaren biskop till uppdraget, som innebär att vara den biskopsvigda stabschefen vid Lambeth Palace. Även om uppdraget inte är knutet till Canterbury stift ersätter biskopen vid Lambeth ärkebiskopen i vissa uppgifter.

Det är ärkebiskopen som har tillsyn över Engelska kyrkan inom Storbritanniens väpnade styrkor. Till sin hjälp utser ärkebiskopen biskopen vid Lambeth till biskop till de väpnade styrkorna (bishop to the Forces).[10] Vidare är ärkebiskopen ex officio biskop av Falklandsöarna, men utser biskopen vid Lambeth som sin kommissarie. Formellt tituleras ärkebiskopen biskop av Falklandsöarna medan kommissarien är biskop för Falklandsöarna.[11]

Biskopen vid Lambeth ansvarar också för ärkebiskopens förberedelser för generalsynoden och i biskoparnas hus av generalsynoden.[12]

Övriga suffraganbiskoparRedigera

Från 1992 respektive 2014 tillåter Engelska kyrkan prästvigning och biskopsvigning av kvinnor. Parallellt har kyrkan även erbjudit lösningar för församlingar som av teologiska skäl inte vill betjänas av en kvinnlig präst eller stå under en kvinnlig biskop. Systemet kallas alternativ episkopal tillsyn (engelska Alternative Espicopal Oversight, AEO), och är utformat så att församlingens kyrkoråd kan begära att ställas under en biskop som delar församlingens ämbetssyn.[13]

De biskopar som ansvarar för den alternativa tillsynen kallas Provincial Episcopal Visitors (PEV) och är verksamma i flera stift. Från början betjänade de främst anglo-katolska församlingar. Sedan kvinnor börjat biskopsvigas tillsattes även en biskop med inriktning mot konservativt evangelikalt troende församlingar. Formellt är tre av dessa biskopsvisitatorer suffraganbiskopar till biskopen av Canterbury, nämligen:

Det är dock uttalat att dessa tre biskopar inte förväntas delta i stiftets verksamhet, och de har inte säte i stiftssynoden.[16][17]

IndelningRedigera

Stiftet är indelat i tre ärkediakonat, som leds av en ärkediakon. Varje ärkediakonat är i sin tur indelat i fem dekanat.[18] Dekanaten leds av en präst som kallas Area Dean (dekan), och en synod bestående av dekanatets präster samt valda lekmän från alla församlingar i området.[1]

Stift
Diocese
Ärkediakonat
Archdeaconries
Dekanat
Deaneris, Rural Deaneries
Canterbury stift Archdeaconry of Canterbury Deanery of Canterbury
Deanery of East Bridge
Deanery of Reculver
Deanery of Thanet
Deanery of West Bridge
Archdeaconry of Ashford Deanery of Ashford
Deanery of Dover
Deanery of Elham
Deanery of Romney and Tenterden
Deanery of Sandwich
Archdeaconry of Maidstone Deanery of Maidstone
Deanery of North Downs
Deanery of Ospringe
Deanery of Sittingbourne
Deanery of Weald

StiftssynodRedigera

Huvudartikel: stiftssynod

I Engelska kyrkan är det biskopen som styr stiftet, med råd och samtycke av representanter för stiftets präster och lekmän, samlade i stiftssynoden (eng. Diocesan Synod). Synoden diskuterar de ärenden som rör stiftet eller som biskopen eller Generalsynoden lägger fram för beslut. Det är också stiftssynoden som beslutar om budget och godkänner redovisningen av stiftets ekonomiska förvaltning. Däremot kan stiftssynoden inte formulera kyrkans tro eller lära, det ansvaret vilar på Generalsynoden.[19]

I Canterbury stift består stiftssynoden av cirka 180 ledamöter, där merparten väljs av ärkediakonaten vart tredje år medan några ledamöter deltar ex officio eller väljs in av stiftssynoden själv eller av biskopen.[17] Synoden är indelad i biskoparnas, prästernas och lekmännens hus.[20] I huvudsak samlas alla ledamöter gemensamt och beslut fattas med enkel majoritet. Vissa frågor kräver dock majoritet i vart och ett av husen, och när frågor berör präster och lekmän på olika sätt kan husen också hålla separata samlingar och omröstningar. Biskopen har möjlighet att utöva veto i de flesta av synodens beslut.[21]

Biskopens rådRedigera

Biskopens råd är ett rådgivande organ för stiftsbiskopen och en permanent kommitté för stiftssynoden.[22] Rådet bereder ärenden och planerar stiftssynodens möten, verkställer synodens beslut, och fattar beslut i dess ställe när synoden inte sammanträder. Ärkebiskopen diskuterar frågor om stiftets ledning med rådet. Rådet kan också utse ledamöter och representanter i andra kommittéer och grupper, och formulerar policy för stiftets inre liv och verksamhet.[23]

Biskopens råd ska inte blandas samman med Ärkebiskoparnas råd (Archbishops' Council), som är gemensamt för ärkebiskoparna av Counterbury och York och fungerar som en permanent kommitté till generalsynoden.

EkonomiRedigera

Canterbury stifts ekonomi hanteras genom en separat juridisk person, The Canterbury Diocesan Board of Finance. Ärkebiskopens råd utgör styrelse medan stiftssynoden utgör medlemmar i organisationen. Den dagliga ledningen utövas av biskopen av Dover, tillsammans med chefstjänstemän och i samråd med Ärkebiskopens råd.[24]

Canterbury Diocesan Board of Finance omsätter ca 10,9 miljoner pund årligen. Av kostnaderna utgörs cirka 36 % av löner och ytterligare 13 % av bostäder för anställda.[25] Stiftets tillgångar uppgick till närmare 83 miljoner pund, och består framför allt av prästbostäder och övriga fastigheter.[26] Av eget kapital utgörs cirka 83 % av stiftelsekapital (Endowment). Därutöver finns bundna och reserverade medel. Ungefär 15 % utgörs av fritt eget kapital, men även här är merparten avsatt för särskilda ändamål.[27]

Kyrkor och byggnaderRedigera

 
Katedralen i Canterbury sedd från sydväst.
 
Ingången till Lambeth Palace.

Katedralen i Canterbury, stiftets domkyrkaRedigera

Katedralen i Canterbury, formellt Kristi katedral och metropolitkyrka i Canterbury, (engelska: Canterbury Cathedral, Cathedral and Metropolitical Church of Christ at Canterbury) är stiftets domkyrka. Som biskopssäte för ärkebiskopen av Canterbury är katedralen "moderkyrka" för Canterbury stift, Canterbury kyrkoprovins, Engelska kyrkan och Anglikanska kyrkogemenskapen. Samtidigt är katedralen även församlingskyrka för Canterbury församling.

Lambeth PalaceRedigera

Lambeth Palace är ärkebiskopens av Canterbury officiella residens i London, på Themsens södra strand, snett mitt emot Westminsterpalatset där Storbritanniens parlament. Egendomen köptes av ärkebiskopen av Canterbury runt år 1200 e.Kr. Palatset, som består av ett antal sammanbyggda byggnader, har högt arkitektoniskt värde och innehåller delar i gotik och tudorstil.

Lambeth Palace är utgångspunkten för ärkebiskopens av Canterbury tjänst, gudstjänstliv och representation. Palatsets bibliotek är öppet för allmänheten, och innehåller den största samlingen religiös litteratur utanför Vatikanbiblioteket.[28]

Saint Martin's Church, Englands äldsta församlingskyrkaRedigera

Huvudartikel: Saint Martin's Church

Saint Martin's Church i Canterbury är det kapell som Sankt Augustinus fick använda vid sin ankomst till England 597 e.Kr. och som egentligen var privatkapell för drottning Bertha av Kent. Kyrkan är idag den äldsta i England som fortfarande är i bruk som församlingskyrka. I kyrkan finns så väl romerskt tegel som återanvänt stenmaterial (så kallat spolia) från romerska byggnader.

Se ävenRedigera

KällhänvisningarRedigera

  1. ^ [a b] ”Deaneris and parishes” (på engelska). Diocese of Canterbury. https://www.canterburydiocese.org/our-life/deaneries-parishes. Läst 20 februari 2021. 
  2. ^ [a b] ”Anglicanism - Christianity in England” (på engelska). Encyclopædia Britannica, Inc. 26 juli 1999. https://www.britannica.com/topic/Anglicanism#ref40115. Läst 24 februari 2021. 
  3. ^ [a b c] ”1 400 Years of History” (på engelska). Canterbury Cathedral. https://www.canterbury-cathedral.org/heritage/history/cathedral-history-in-a-nutshell/. Läst 24 februari 2021. 
  4. ^ ”Saint Augustine of Canterbury” (på engelska). Encyclopædia Britannica, Inc. 28 maj 2010. https://www.britannica.com/biography/Saint-Augustine-of-Canterbury. Läst 24 februari 2021. 
  5. ^ [a b c] ”Our Life” (på engelska). Diocese of Canterbury. https://www.canterburydiocese.org/our-life/. Läst 20 februari 2021. 
  6. ^ ”Archbishop of Canterbury” (på engelska). Anglican Consultative Council / Anglican Communion Office. https://www.anglicancommunion.org/structures/instruments-of-communion/archbishop-of-canterbury.aspx. Läst 21 februari 2021. 
  7. ^ ”Instruments of Communion” (på engelska). Anglican Consultative Council / Anglican Communion Office. https://www.anglicancommunion.org/structures/instruments-of-communion.aspx. Läst 21 februari 2021. 
  8. ^ ”Rose Hudson-Wilkin: First black female bishop consecrated” (på engelska). BBC. 19 november 2019. https://www.bbc.com/news/uk-england-kent-50478481. Läst 20 februari 2021. 
  9. ^ ”Suffragan Bishop of Dover: 28 June 2019” (på engelska). GOV.UK. 28 juni 2019. https://www.gov.uk/government/news/suffragan-bishop-of-dover-28-june-2019. Läst 20 februari 2021. 
  10. ^ ”The Archbishop's role in public life” (på engelska). Archbishop of Canterbury. https://www.archbishopofcanterbury.org/about/archbishops-role-public-life. Läst 22 februari 2021. 
  11. ^ ”The Archbishop's staff team” (på engelska). Archbishop of Canterbury. https://www.archbishopofcanterbury.org/about/lambeth-palace/archbishops-staff-team. Läst 22 februari 2021. 
  12. ^ ”Lambeth Palace Announces new Bishop at Lambeth” (på engelska). Anglican Communion News Service. 4 april 2017. https://www.anglicannews.org/news/2017/04/lambeth-palace-announces-new-bishop-at-lambeth.aspx. Läst 22 februari 2021. 
  13. ^ ”House of Bishops’ Declaration on the Ministry of Bishops and Priests, GS Misc 1076” (på engelska) (pdf). Church of England, General Synod, House of Bishops. 19 maj 2014. https://www.churchofengland.org/sites/default/files/2017-11/GS%20Misc%201076%20Women%20in%20the%20Episcopate.pdf. Läst 20 februari 2021. 
  14. ^ ”Directory of Ebbsfleet Parishes” (på engelska). The Bishop of Ebbsfleet. https://www.ebbsfleet.org.uk/directory.php. Läst 20 februari 2021. 
  15. ^ ”The See of Richborough” (på engelska). The Bishop of Richborough. https://richborough.org.uk/. Läst 20 februari 2021. 
  16. ^ [a b] ”Suffragan See of Maidstone” (på engelska). Church of England. 4 december 2014. https://www.churchofengland.org/news-and-media/news-and-statements/suffragan-see-maidstone. Läst 20 februari 2021. 
  17. ^ [a b] ”Canterbury Diocesan Synod Guide” (på engelska) (pdf). Diocese of Canterbury. 1 augusti 2018. https://d3hgrlq6yacptf.cloudfront.net/5f209069c4808/content/pages/documents/1584315037.pdf. Läst 20 februari 2021. 
  18. ^ ”Archdeaconries” (på engelska). Diocese of Canterbury. https://www.canterburydiocese.org/our-life/archdeacons/. Läst 20 februari 2021. 
  19. ^ ”Synodical Government Measure 1969 No. 2” (på engelska). legislation.gov.uk. National Archives. 25 juli 1969, uppdaterad t.o.m. 1 september 2020. https://www.legislation.gov.uk/ukcm/1969/2/2020-09-01. Läst 20 februari 2021. 
  20. ^ ”Synodical Government Measure 1969 No. 2” (på engelska). legislation.gov.uk. National Archives. 25 juli 1969, uppdaterad t.o.m. 1 september 2020. https://www.legislation.gov.uk/ukcm/1969/2/2020-09-01. Läst 20 februari 2021. ”A diocesan synod consists of (a) a house of bishops, (b) a house of clergy, and (c) a house of laity.” 
  21. ^ ”Synodical Government Measure 1969 No. 2” (på engelska). legislation.gov.uk. National Archives. 25 juli 1969, uppdaterad t.o.m. 1 september 2020. https://www.legislation.gov.uk/ukcm/1969/2/2020-09-01. Läst 20 februari 2021. ”The standing orders must also include provision (a) that, subject as follows, the assent of the synod is given only if each of the three houses gives its assent; (b) that if the bishop of the diocese so directs on a question other than one on an Article 8 matter referred to the synod, the assent of the house of bishops is given only if the majority of the members who give assent includes the bishop; […]” 
  22. ^ ”Synodical Government Measure 1969 No. 2” (på engelska). legislation.gov.uk. National Archives. 25 juli 1969, uppdaterad t.o.m. 1 september 2020. https://www.legislation.gov.uk/ukcm/1969/2/2020-09-01. Läst 20 februari 2021. ”The standing orders must include provision [...](h) for there to be a bishop's council and standing committee of the synod which has such membership as the standing orders may provide and (i) the functions exercisable by it under section 4(4) of this Measure, and (ii) such other functions as may be conferred by the standing orders or by or under this or any other Measure or by or under Canon.” 
  23. ^ ”Our Governance” (på engelska). Diocese of Canterbury. https://www.canterburydiocese.org/our-life/our-governance/. Läst 20 februari 2021. 
  24. ^ ”Canterbury Diocesan Board of Finance: Trustees’ Report and Financial Statements 31 December 2018” (på engelska) (pdf). Canterbury Diocesan Board of Fiance. 13 juni 2019. sid. 3-4 Structure, Governance and Management. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201025134604/https://d3hgrlq6yacptf.cloudfront.net/5f209069c4808/content/pages/documents/1584313091.pdf. Läst 20 februari 2021. 
  25. ^ ”Canterbury Diocesan Board of Finance: Trustees’ Report and Financial Statements 31 December 2018” (på engelska) (pdf). Canterbury Diocesan Board of Fiance. 13 juni 2019. sid. 30 Expenditure on Charitable Activities. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201025134604/https://d3hgrlq6yacptf.cloudfront.net/5f209069c4808/content/pages/documents/1584313091.pdf. Läst 20 februari 2021. 
  26. ^ ”Canterbury Diocesan Board of Finance: Trustees’ Report and Financial Statements 31 December 2018” (på engelska) (pdf). Canterbury Diocesan Board of Fiance. 13 juni 2019. sid. 33-34 Tangible Fixed Assets. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201025134604/https://d3hgrlq6yacptf.cloudfront.net/5f209069c4808/content/pages/documents/1584313091.pdf. Läst 20 februari 2021. 
  27. ^ ”Canterbury Diocesan Board of Finance: Trustees’ Report and Financial Statements 31 December 2018” (på engelska) (pdf). Canterbury Diocesan Board of Fiance. 13 juni 2019. sid. 20 Balance Sheets. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201025134604/https://d3hgrlq6yacptf.cloudfront.net/5f209069c4808/content/pages/documents/1584313091.pdf. Läst 20 februari 2021. 
  28. ^ ”About Lambeth Palace” (på engelska). Archbishop of Canterbury. https://www.archbishopofcanterbury.org/about-lambeth-palace. Läst 24 februari 2021. 

Externa länkarRedigera