Öppna huvudmenyn

Campbellskarv[2] (Phalacrocorax campbelli) är en fågel i familjen skarvar inom ordningen sulfåglar, enbart förekommande på Campbellöarna utanför Nya Zeeland.[3]

Campbellskarv
Status i världen: Sårbar[1]
Phalacrocorax campbelli.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSulfåglar
Suliformes
FamiljSkarvar
Phalacrocoracidae
SläktePhalacrocorax
ArtCampbellskarv
P. campbelli
Vetenskapligt namn
§ Phalacrocorax campbelli
Auktor(Filhol, 1878)
Synonymer
Leucocarbo campbelli
Hitta fler artiklar om fåglar med

Utseende och läteRedigera

Campbellskarven är en svartvit, medelstor skarv med en kroppslängd på 63 centimeter. Hals, huvud, nedre delen av ryggen, övergump och övre stjärttäckare är svarta med metallisk blå glans, medan hakan och undersidan är vita. De vita vingfläckarna syns som vingband på sittande fågel. Fötterna är rosa. Till skillnad från flera av sina släktingar saknar den vårtliknande flikar i ansiktet. Fågeln är i stort sett tyst, men under parningen yttrar hanen ett skällande läte.[1]

Utbredning och levnadssättRedigera

Campbellskarven förekommer i Campbellöarna utanför Nya Zeeland[3] och ses födosöka inom 10 km från ögruppen.[4] Den häckar i otillgängliga kolonier med upp till 150 bon på klipphyllor eller i havsgrottor. Högsta noterade åldern för arten är 13 år.[5]

SystematikRedigera

Tongivande International Ornithological Congress placerar arten och dess närmaste släktingar i det egna släktet Leucocarbo,[6] och numera gör även Birdlife International detta efter genetiska studier.[1][7] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Skarvarnas släktskapRedigera

Skarvarnas taxonomi har varit omdiskuterad. Traditionellt har de placerats gruppen i ordningen pelikanfåglar (Pelecaniformes) men de har även placerats i ordningen storkfåglar (Ciconiiformes). Molekulära och morfologiska studier har dock visat att ordningen pelikanfåglar är parafyletisk.[8] Därför har skarvarna flyttats till den nya ordningen sulfåglar (Suliformes) tillsammans med fregattfåglar, sulor och ormhalsfåglar.[3]

Status och hotRedigera

Arten har ett mycket begränsat utbredningsområde och en världspopulation på endast 8000 individer,[9][5] men populationen verkar stabil och det föreligger inga större hot mot arten i nuläget. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som sårbar.[1] Varken råtta eller katt tros ha påverkat artens fortplantning, den senare troligen dessutom ej längre förekommande på Campbell Island.[4][10][1] Antarktislabben har dock setts ta dess ägg.[1]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c d e f] Birdlife International 2018 Leucocarbo campbelli (på engelska). Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018-2. Läst 1 februari 2019.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ [a b] Taylor, G. A. 2000. Action plan for seabird conservation in New Zealand. Department of Conservation, Wellington.
  5. ^ [a b] Heather, B. D. and Robertson, H. A. 1997. The field guide to the birds of New Zealand. Oxford University Press, Oxford, UK.
  6. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi : 10.14344/IOC.ML.7.3.
  7. ^ Kennedy, M. & Spencer, H.G. (2014) Classification of the cormorants of the world. Mol. Phylogenet. Evol. 79: 249–257.
  8. ^ Mayr, Gerald (2003): The phylogenetic affinities of the Shoebill (Balaeniceps rex). Journal für Ornithologie 144(2): 157–175. HTML sammanfattning
  9. ^ Marchant, S.; Higgins, P. J. 1990. Handbook of Australian, New Zealand and Antarctic birds, 1: ratites to ducks. Oxford University Press, Melbourne.
  10. ^ BBC. 2003. NZ routs island rats. BBC News: http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/asia-pacific/2938612.stm.

Externa länkarRedigera