Bahamakolibri[2] (Nesophlox evelynae) är en fågel i familjen kolibrier.[3] Den förekommer i Bahamas, men har tillfälligt påträffats även i Florida. Beståndet anses vara livskraftigt.

Bahamakolibri
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Hona
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSeglar- och kolibrifåglar
Apodiformes
FamiljKolibrier
Trochilidae
SläkteNesophlox
ArtBahamakolibri
N. evelynae
Vetenskapligt namn
§ Nesophlox evelynae
Auktor(Bourcier, 1847)
Utbredning

Utseende och läte redigera

Bahamakolibrin är en liten (7,8–8,2 cm) men långstjärtad kolibri. Hanen är grön ovan med glittrande purpurfärgad strupe, vitt bröstband, grönfläckat rostfärgat bröst och lång, kluven stjärt. Honan liknar hanen förutom helvit strupe och tvärt avskuren stjärt med orangefärgade kanter. Bland lätena hörs vassa och metalliska "tit" eller "tit-it", ofta i serier. Hanen låter också höra ett metalliskt ljud alstrad av stjärten under spelflykten.[4]

 
Hane bahamakolibri.

Kubasmaragden, som också förekommer i delar av Bahamas, är större, har helgrön dräkt hos hanen och gråvit undersida hos honan. Hane rubinkolibri har röd, ej purpurfärgad, strupe och saknar kluven stjärt, medan honan saknar orange på undersidan och i stjärten. Närbesläktade inaguakolibrin, tidigare behandlad som underart till bahamakolibrin, är hos hanen purpurfärgad även på pannan och har ännu mer kluven stjärt med lyrformade yttre stjärtpennor.[4]

Utbredning och systematik redigera

Bahamakolibrin förekommer som namnet avslöjar i Bahamas,[3] inklusive, Caicosöarna, dock ej på öarna Great Inagua och Little Inagua. Där förekommer istället inaguakolibrin, som nyligen urskiljts som egen art efter studier som visar på skillnader i utseende, läten och genetik.[5] Båda arterna placerades tidigare i släktet Calliphlox, men genetiska studier visar att de endast är avlägset släkt med ametistskogsjuvelen (Calliphlox amethystina) som är typart för släktet. Istället utgör de en klad tillsammans med Mellisuga och Archilochus. Bahamakolibrin behandlas idag som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Tillfälligt har bahamakolibrin eller nästan identiska inaguakolibrin påträffats en handfull gånger i södra Florida, varav åtminstone första fyndet med säkerhet utgjordes av en bahamakolibri, vilket också geografiskt anses mer sannolikt.[6] Ett fynd finns även från en ö utanför Kubas norra kust i april 2001.[7]

Levnadssätt redigera

Bahamakolibrin hittas i en rad olika sorters miljöer, från kustnära områden till tallskogar, trädgårdar och parker. Den ses oftast födosöka vid blommor eller kolibrimatare. Födan består av nektar från växter som Leonotis, Ipomea, Euphorbia fulgens, Russelia, Duranta, Lantana, Stachytarpheta, Pedilanthus, Ernodes, Dicliptera, Cordia och Bauhinia. Den fångar även insekter i luften.

 

Häckning redigera

Arten häckar året runt, men möjligen huvudsakligen januari–april. Den bygger ett mycket litet skålformad bo av tunna växtfibrer och spindelväv som placeras i en grenklyka eller längst ut på en gren,[8] en till sju meter ovan mark.[9] Däri lägger den två vita ägg som ruvas i 15–16 dagar enbart av honan. Ungarna är flygga efter 20–24 dagar, men stannar med föräldrarna i ytterligare 20–30 dagar.[4]

Status redigera

Arten har ett rätt stort utbredningsområde och beståndet anses stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1]

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Birdlife International 2018 Nesophlox evelynae . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018-2. Läst 11 december 2018.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
  4. ^ [a b c] Schuchmann, K.L., G. M. Kirwan, and E. de Juana (2020). Bahama Woodstar (Nesophlox evelynae), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.bahwoo.01
  5. ^ Feo, T.J., Musser, J.M., Berv, J. and Clark, C.J. (2015). Divergence in morphology, calls, song, mechanical sounds, and genetics supports species status for the Inaguan hummingbird (Trochilidae: Calliphlox ‘‘evelynae’’ lyrura). Auk. 132(1): 248–264.
  6. ^ Howell, S. N. G., I. Lewington, and W. Russell (2014). Rare Birds of North America. Princeton University Press, Princeton, NJ, USA & Oxford, UK.
  7. ^ Kirkconnell, A. and Kirwan, G.M. (2008). Aves de Cayo Paredón Grande, Archipiélago de Sabana-Camagüey, Cuba. J. Carib. Orn.. 21(1): 26–36.
  8. ^ Buden, D.W. and Sprunt, A. (1993). Additional observations on the birds of the Exumas, Bahama Islands. Wilson Bulletin 105(3):514–518.
  9. ^ Buden, D. W. (1992). The birds of Long Island, Bahamas. Wilson Bulletin 104(2): 220–243.

Externa länkar redigera