Burows lösning är en vattenlösning bestående av aluminiumacetat/acetotartrat[1]. Lösningen infördes av den tyske kirurgen Karl August Burow (1809–1874).

Aluminiumsalter har adstringerande egenskaper och tartratjonen kan genom komplexbildning hålla vissa katjoner (t.ex. Al3+, Sn2+, Sb3+), som annars gärna skulle hydratiseras, protolyseras och bilda svårlösliga basiska salter, i lösning. Burows lösning har förutom adstringerande även antibakteriella egenskaper[2], och används inom medicinen för att behandla olika hudåkommor såsom insektsbett. Burows lösning används också för att förebygga och behandla extern otit, inflammation i yttre hörselgången[3]. Burows lösning är kommersiellt tillgänglig under namnet Otinova.

Närstående produkter är alsollösning och alsolsprit som också innehåller aluminiumacetotartrat.

Källor redigera

  1. ^ British Pharmacopoeia 2010, sid 2353
  2. ^ Thorp et al, J Laryngol Otol 112, 925-928, 1998
  3. ^ Kashiwamura et al, Otology & Neurotology 25, 9-13, 2004