Brunsprötad skymningssvärmare

fjärilsart (svärmare)

Brunsprötad skymningssvärmare,[1] Hyles gallii[2] är en fjärilsart som beskrevs av Siegmund Adrian von Rottemburg, 1775. Brunsprötad skymningssvärmare ingår i släktet Hyles och familjen svärmare.[2][3][1] Arten kan ses hovrande vid blommor i skymningen, eller vid varmt väder även på dagen, för att suga nektar. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[2]

Brunsprötad skymningssvärmare
Brunsprötad skymningssvärmare
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningFjärilar
Lepidoptera
FamiljSvärmare
Sphingidae
UnderfamiljMacroglossinae
SläkteHyles
ArtBrunsprötad skymningssvärmare
H. gallii
Vetenskapligt namn
§ Hyles gallii
AuktorRottemburg, 1775
Brunsprötad skymningssvärmare
Brunsprötad skymningssvärmare
Hitta fler artiklar om djur med

Kännetecken redigera

Den brunsprötade skymningssvärmaren har ett vingspann på mellan 60 och 81 millimeter, honan är något större än hanen men hanen har något kraftigare och lite längre antenner. Mellankroppen är olivgrön med vit kant och bakkroppen har vita och svarta ränder på sidorna och olivgrön mitten. Framvingarna har olivbruna kanter och ett gulaktigt band på mitten. Bakvingen har svarta kanter och ett gulaktigt band på mitten som längst in övergår i rött. Den mycket ovanligare vitsprötade skymningssvärmaren är snarlik men den har ljusare och mindre kontrastrik teckning. Larven är som fullvuxen 75 till 85 millimeter lång och kan vara antingen olivgrön eller, mindre vanligt, svart.

   
Larv och puppa

Utbredning redigera

Den brunsprötade skymningssvärmaren finns i en stor del av Norden utom på Island. I norr är den inte årsviss utan är beroende av migration. Populationen varierar mycket år från år och i Norden är den talrikast i Danmark. Den finns i en stor del av Europa och vidare österut till Stilla havet och Japan. Den finns även i Kanada och norra USA.

Levnadssätt redigera

Den brunsprötade skymningssvärmaren lever på öppna örtrika marker. Som namnet antyder så flyger den mest i skymningen, men vid varmt väder kan man även se den dagtid. Den kan ses svävande som en kolibri framför olika blommor som den suger nektar av, till exempel mjölkört, kaprifol, glimmar, syren, nejlikor, tjärblomster, klätt, maskrosor och rododendron. Flygtiden är från mitten av juni till mitten av september i södra Sverige. I norr något senare. Äggen läggs enstaka på värdväxten som främst är mjölkört, vitmåra och gulmåra. Larven är fullvuxen i augusti eller i början på september och vandrar då iväg för att hitta en lämplig förpuppningsplats. Den förpuppar sig i markskiktets förna, ibland långt ifrån uppväxtplatsen. Puppan övervintrar, ibland till och med två vintrar.

En brunsprötad skymningssvärmare på film. Titta på den i lägre upplösning, om den skulle hacka.

Etymologi redigera

Gallii betyder mårornaslatin efter släktet Galium som är larvens värdväxt.

Källor redigera

  1. ^ [a b] Dyntaxa Hyles gallii
  2. ^ [a b c] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Flann C., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., eds. (7 april 2016). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2016 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, the Netherlands. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2016/details/species/id/d2c54de8f3ff7569535a37b672d14441. Läst 4 augusti 2016. 
  3. ^ LepIndex: The Global Lepidoptera Names Index. Beccaloni G.W., Scoble M.J., Robinson G.S. & Pitkin B., 2005-06-15

Externa länkar redigera