Brunskogs kyrka är församlingskyrka för Brunskogs församling i Karlstads stift,Värmlands län.

Brunskogs kyrka
Kyrka
Brunskogs kyrka från nordost
Brunskogs kyrka från nordost
Land Sverige Sverige
Län Värmlands län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Karlstads stift
Församling Brunskogs församling
Koordinater 59°39′14.28″N 12°53′31.26″Ö / 59.6539667°N 12.8920167°Ö / 59.6539667; 12.8920167
Material Gråsten
Invigd 1975
Bebyggelse-
registret
21300000004097
Kyrkorum från orgelläktare
Kyrkorum från orgelläktare
Brunskogs_kyrka från sydost
Brunskogs kyrka från väst

FöregångareRedigera

Den första kyrkan i Brunskog var troligen ett litet kapell byggt på 1300-talet och var en så kallad redkyrka. Det är troligen den som åsyftas då kyrka första gången omnämns i bevarade handlingar år 1540. Någon gång på 1500-talet ersattes den av en större, timrad kyrka. Kyrkplatsen med dess kyrkogård har sedan dess varit densamma.

Efterhand som socknens befolkning växte, behövdes en större kyrka. År 1704 - 1707 uppfördes därför en ny kyrka, en stenkyrka med intressanta takmålningar. När Brunskogsborna talar om gamla kyrkan handlar det om denna 1700-talskyrka.

KyrkobyggnadenRedigera

Den förstaRedigera

År 1864 hade befolkningen i Brunskog ökat till cirka 5100 personer och med rådande ökningstakt skulle befolkningen inom 50 år vara fördubblad. Den gamla kyrkan rymde cirka 200 och ansågs för liten. En skevhet som ofta påtalades på sockenstämmorna: "Det gör detsamma hur stor kyrka vi bygger, om 50 år är den för liten i alla fall".

År 1873 lyckades dåvarande kyrkoherden Willhem Svartengren (1805-1901) genomdriva ett beslut att bygga en ny kyrka. Bygget kommer igång 1875 efter ett antaget anbud med förslag om kostnader på 98029 kronor från byggmästare Johannes Larsson från Västergötland.

Kyrkan är byggd av stora gråstensblock som bars på bårar uppför ställningarna av 20 till 30 man. Svårigheterna växte i takt med bygget och allt eftersom murarna steg mot höjden, blev arbetet påfrestande. Till sist vägrade arbetsfolket att bära stenblocken. Byggmästare Johannes Larsson kunde inte övertala dem att fortsätta. Han försökte med en trumslagare som skulle slå takten när de bar stenarna. Han försökte även med dragspelare, men ingenting hjälpte.

Församlingens präst föreslog att man skulle skicka efter socknens bäste spelman, Ola i Kenselvika eller mer känd som Spelmans-Ola. Drängarna kände honom från lördagkvällarnas logdanser. Han skrev en kyrkmarsch och nu ville alla vara med och bära. Marschens toner spred sig som en fanfar när han satt på stenblocken och spelade sin marsch. Det hände att männen lyfte upp Ola och satte honom på blocken de bar. Under två somrar anförde Spelmans-Ola bärarna med sitt spel. Man kan med fog säga att spelmansmusiken är inbyggd i Brunskogs kyrka

Den nya kyrkan som stod färdig 1878 och är den kyrka som Gustaf Fröding besjunger: "Brunskogs kyrka stod och lyste som en bondbrud, grann och ny" (Vackert väder, 1891). När kyrkan invigdes 1880 var den en av Sveriges största landsortkyrkor med cirka 2000 sittplatser.

Kyrkan genomgick en omfattande restaurering 1929, då man flyttade in altare och predikstol från 1700-talskyrkan.

BrandenRedigera

Natten till 29 juni 1972 drar kraftiga åskmoln genom bygden. En blixt skär rätt igenom tornspiran och letar sig in i stora orgeln som snabbt blir övertänd. Elden sprider sig i bjälklag och innertak och kyrkan blir på kort tid övertänd. Klockorna smälter och tornspiran störtar. Allt blir utbränt. Endast enstaka inventarier kan räddas. Kvar står dock gråstensmurarna som fäderna byggt.

Den nya kyrkanRedigera

Församlingen beslutar att bygga en ny kyrka igen. Denna gång innanför de gamla murarna, som var oskadade av branden. 1973 - 75 återuppfördes Brunskogs kyrka. Arkitekt vid återuppbyggnaden var Jerk Alton från Kumla, byggmästare var Tage Zetterkvist från Arvika. Söndagen den 19 januari 1975 invigdes den nya kyrkan.

Kyrkan är i nygotisk stil och består av ett rektangulärt långhus med en tresidig absid i öster och ett kyrktorn i väster. Långhusets sadeltak är belagt med skiffer från Glava. Övriga tak på tornspira, absid och strävpelare är belagda med kopparplåt. Huvudingången finns vid västra sidan och går genom vapenhuset i tornets bottenvåning. Ytterligare ingångar finns vid kyrkans södra och norra långsidor. Kyrkorummet är indelat i ett mittskepp och två lägre sidoskepp som avdelas med pelare.

Exteriören är densamma som på Gustaf Frödings tid medan interiören är helt ny. Den öppna famnen kännetecknar Brunskogs kyrka. Kristus, konungen på korset, möter besökaren. Ingemar Lööf står för kyrkans färgsättning med ljusa färger. I övrigt är kyrkan till största delen ett verk av värmländska yrkesmän och hantverkare.

Dessvärre visade det sig på sommaren 2005 att Brunskogs kyrka är mögelskadad. Fuktspärren i grunden fungerar inte, vilket upptäcks efter provtagningar och 30 år efter återuppbyggnaden krävs ett omfattande renoveringsarbete.

InventarierRedigera

AltaretRedigera

 
Brunskogs kyrkas altarkor.

I stället för den nerbrunna altaruppsatsen från den tidigare 1700-talskyrkan finns nu en altartavla av konstnären Ingemar Lööf från Kristinehamn.

PredikstolenRedigera

 
Brunskogs kyrkas predikstol.

En mobil predikstol finns som kan flyttas beroende på vilken verksamhet som bedrivs.

DopfuntenRedigera

Konstnär Ingemar Lööf från Kristinehamn har gjort dopfunten.

OrgelnRedigera

  • Den första orgeln var byggd 1882 av E A Setterquist med 10 stämmor.
  • År 1950 genomgick den gamla orgeln en om- och tillbyggnad som var byggd av Mårtenssons orgelfabrik med 25 stämmor.
  • Den nuvarande orgeln är byggd 1976 av Mårtenssons orgelfabrik med 36 stämmor. Den har mekanisk traktur och elektrisk registratur. Fria och fasta kombinationer finns samt registersvällare. Fasaden till orgeln är ritad av Jerker Alton i Kumla.
Ryggpositiv I Huvudverk II Svällverk III Pedal Koppel
Gedackt 8’ Gedacktpoommer 16’ Italiensk Principal 8’ Subbas 16' I/P
Kvintadena 8’ Principal 8’ Flûte harmonique 8’ Oktava 8' II/P
Principal 4’ Rörflöjt 8’ Salicional 8' Gedackt 8' III/P
Koppelflöjt 4’ Oktava 4’ Voix céleeste 8' Oktava 4' I/II
Spetsflöjt 2’ Gedacktflöjt 4' Oktava 4' Rauschkvint 4 ch III/II
Sesquialtera 2 ch Kvinta 2 23' Traversflöjt 4' Fagott 16'
Scharf 3 ch Oktava 2' Nasat 2 23' Clairon 4'
Krumhorn 8' Ters 1 35 Oktava 2'
Tremulant Mixtur 5-7 ch Mixtur 4 ch
Trumpet 8' Dulcian 16'
Oboe 8'
Tremulant

KororgelRedigera

kororgeln på 7 stämmor är byggd 1975 av Mårtenssons orgelfabrik i Lund. Orgeln är mekanisk och manualregistren är delade.

Svällverk Pedal Koppel
Gedackt 8’ Subbas 16’ Man/Ped
Fugara 8’
Principal 4’
Rörflöjt 4’
Svegel 2’
Nasat 1 13


DiskografiRedigera

BevaratRedigera

Spelmans-Olas fiol finns i en monter inne i kyrkan. Kyrkan ursprungliga interiör efter 1929 års utförda renovering, finns på bild i kyrkans nedre del.

KyrkogårdRedigera

 
Spelmans-Olas grav.

Spelmans-Olas grav är belägen strax norr om kyrkan.

Externa länkarRedigera