Brun rosenfink[2] (Carpodacus edwardsii) är en bergslevande asiatisk fågel i familjen finkar inom ordningen tättingar.[3]

Brun rosenfink
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFinkar
Fringillidae
SläkteCarpodacus
ArtBrun rosenfink
C. edwardsii
Vetenskapligt namn
§ Carpodacus edwardsii
AuktorVerreaux, 1871

Kännetecken redigera

Utseende redigera

Brun rosenfink är en relativt stor (16-17 cm), mörk och långnäbbad rosenfink med något kluven stjärt.[4] Hanen har rosa ögonbrynsstreck och mörk övergump. Rödbrunt på bröst och flanker kontrasterar med rosa strupe och buk.[5] Honan har ett smalt beige ögonbrynsstreck, bleka tertialspetsar och brunbeige ovansida med lätt streckning på strupe och bröst.[5]

 
Hona.

Läte redigera

Bland lätena hörs korta och abrupta, metalliska "twink" eller "tswii". Sången har inte dokumenterats.[4]

Utbredning och systematik redigera

Brun rosenfink delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

  • Carpodacus edwardsii edwardsii – förekommer i västra Kina (från sydöstra Tibet till västra Sichuan och södra Gansu)
  • Carpodacus edwardsii rubicundus – häckar i Himalaya (från Nepal till sydöstra Tibet och sydvästra Kina); övervintrar så långt som till Myanmar.

Brun rosenfink är systerart till en grupp rosenfinkar bestående av rosabrynad, fläckvingad och vinröd rosenfink samt yunnanrosenfink och taiwanrosenfink.[6]

Levnadssätt redigera

Fågeln påträffas i högbelägna buskmarker och öppna skogar, gärna i stånd av rhododendron,[5] på mellan 3050 och 4240 meters höjd[1]. Den lever huvudsakligen av frön från exempelvis gräs och vildros, men även frukt som paradisäpplen.[4] Den tros häcka under juni till augusti. Arten är en stannfågel men rör sig till lägre nivåer mellan oktober och mitten av april.[4]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling som inte tros vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ovanlig till sparsam, men vintertid lokalt vanlig.[7]

Namn redigera

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den franske zoologen Henri Milne-Edwards (1800-1885).[8]

Noter redigera

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Carpodacus edwardsii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b c d] Clement, P. (2018). Dark-rumped Rosefinch (Carpodacus edwardsii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61394 2 oktober 2018).
  5. ^ [a b c] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  6. ^ Tietze, D.T., Päckert, M., Martens, J., Lehmann, H. & Sun, Y.-H. (2013) Complete phylogeny and historical biogeography of true rosefinches (Aves: Carpodacus). Zool. J. Linn. Soc. 169(1): 215–234.
  7. ^ Clement, P., Harris, A. and Davis, J. 1999. Finches and sparrows. Christopher Helm, London.
  8. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera