Öppna huvudmenyn

BiografiRedigera

Bror Marklund blev tidigt föräldralös, och fick utbildning till snickare i Umeå. År 1926 blev han ornamentbildhuggare i Stockholm, och 1928 elev till Carl Milles och Nils Sjögren vid Konstakademien, där han påverkades av Aristide Maillol och Despiaus. Mellan 1934 och 1936 reste han i Italien och Frankrike som stipendiat. I Paris tecknade han vid Maison Watteau och Académie Colarossi. Modernismen hade nått avsevärt längre i Frankrike och Bror Marklund tog särskilt intryck av Ossip Zadkine och Henri Laurens. Andra som lämnade spår i hans konst var Pablo Picasso och Henry Moore. Hans konst har beskrivits som eroticistisk primitivism, rå hednisk stil blandad med medeltida drag, och med brutalitet, uråldrighet och det monumentala som genomgående tema. Själv sade han: "Att göra en vacker grunka, det blev aldrig av".

Bror Marklunds första ateljé var vid Tungelsta, den andra var kyrksalen ovanför Ungkarlshotellet Glasbruket på Söder i Stockholm som på 1700-talet varit ett hem för fallna kvinnor. Under en period hyrde han kapellet på Överjärna gård som ateljé. Han hade även en ateljé i Funäsdalen i Härjedalen, där han trivdes bäst.

Historiska museet utlyste i juli 1938 en tävling om bronsportar till dess byggnad. Bror Marklund vann tävlingen mot över 42 konkurrenter, och därmed blev han en av sin samtids mest berömda konstnärer. Portarna har mottot "Fädernas arv", och är inspirerade av Jan Fridegårds roman Trägudars land (1940), Picassos Guernica, indisk konst och Fröstatyetten från 1000-talet. Några av portarnas huvudmotiv är en havande kvinna, Oden, och Ansgar.

År 1959 efterträdde Bror Marklund Bror Hjorth som professor i teckning vid Konsthögskolan, och blev ledamot av Konstakademien 1953.

FamiljRedigera

Bror Marklund var son till bagaren Hjalmar Marklund och Beda Larsson. Han var gift två gånger, första gången 1935–1945 med Margit Eleonora Forsberg, och andra gången från 1946 med skådespelerskan Gun Robertson. Även en av hans bröder, Oskar William Marklund, blev skulptör.

UtmärkelserRedigera

Marklund erhöll flera priser under sin livstid, bland andra Kungens medalj och Sergelpriset.

Hans sommarateljé i Funäsdalen skänktes till Örnsköldsviks kommun efter hans bortgång. Den flyttades sedan, och placerades vid Örnsköldsviks museum och konsthall.

Örnsköldsviks kommun har instiftat ett stipendium till hans minne.

Offentliga verk i urvalRedigera

Bror Marklund gjorde också scenografin till August Strindbergs Mäster Olof, uppförd i Alf Sjöbergs regi på Dramatiska teatern i Stockholm 1972.

Marklund är representerad vid bland annat Nationalmuseum[2] i Stockholm.

FotogalleriRedigera

BibliografiRedigera

  • Katalogen till utställningen Bror Marklund, bilder till Strindbergs Mäster Olof i Gummesons konsthall, 1972
  • Wretholm, Eugen Adolf (1973). Bror Marklund. Publikation / Sveriges allmänna konstförening (SAK), 0347-2515 ; 82. Stockholm: Sveriges allmänna konstförening. Libris länk 

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Malmö förskönings- och planteringsförening. Arkiverad 19 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine. Till invigningen 1944 framställdes Thalia i gips av kostnadsskäl, men var tänkt i brons. 1974 bekostade Malmö förskönings- och planteringsförening bronsgjutningen och "hon" är sedan dess ett mäktigt blickfång i foajén.
  2. ^ Nationalmuseum

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera