Bro kyrka, Gotland

kyrkobyggnad i Bro på Gotland

Bro kyrka är en kyrkobyggnad i BroGotland. Den har alltsedan medeltiden varit sockenkyrka i Bro socken, därefter församlingskyrka fram till den 1 januari 2007 i Bro församling. Nu tillhör den Väskinde församling i Visby stift. Bro kyrka ligger tolv kilometer nordost om Visby.

Bro kyrka
Kyrka
Bro kyrka
Bro kyrka
Land Sverige Sverige
Län Gotlands län
Ort Bro
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Visby stift
Församling Väskinde församling
Koordinater 57°40′12.79″N 18°28′29.45″Ö / 57.6702194°N 18.4748472°Ö / 57.6702194; 18.4748472
Invigd 1100-talet
Geonames 8063742
Bro kyrka på färglitografi 1874
Bro kyrka på färglitografi 1874
Bro kyrka på färglitografi 1874
Kapitälband på sydportalen
Kapitälband, södra fasaden, Bro kyrka, Gotland
Bildsten i sydväggen

Kyrkobyggnaden

redigera

Bro kyrka har en prägel av tidig medeltid över sig och i kyrkobyggnaden blandas romansk och gotisk stil. I långhusets sydfasad finns ett flertal reliefer från en takfotsfris i den äldre delen av kyrkan och dess portaler pryds av skulpturer som framställer Marie bebådelse och Jesu födelse. Flera bildstenar finns inmurade i kyrkans väggar, en av dessa med en drakliknande figur sitter inkapslad i inclusoriets ena vägg. Dessa är från 400-talet, vilket tyder på att kyrkan uppfördes på en äldre, helig plats där stenarna tidigare stått.

Invändigt är kyrkan välvd med kryssvalv med medeltida målningar, tyvärr delvis skadade. Över triumfbågen kan man dock urskilja Jesus omgiven till vänster av Maria och Johannes döparen, samt till höger av Sankt Bartolomeus och Sankt Olof. Längst ut på kanterna finns två personer som anses vara en manlig och kvinnlig donator till kyrkan. I slutet av 1600-talet "förbättrades" målningarna. Inredningen är i en enhetlig karolinsk stil.

Historik

redigera

Någon gång under 1100-talet uppfördes den första stenkyrkan i Bro. Den bestod av långhus med kor och torn i romansk stil. År 1236 byggdes ett nytt kor i unggotisk stil, sannolikt av byggmästaren Lafrans Botvidsson. Hans arbeten känns igen på den sirliga, broderiartad portalornamentiken. Lite senare omkring år 1300 revs långhuset och ett nytt uppfördes i höggotisk stil. Den gamla kyrkans precisionshuggna fasadstenar återanvändes i de nya delarna. Tack vare detta bevarades dess rundbågefriser och djurskulpturer. Man förleds därför att tro att murarna är äldre än vad de egentligen är. Det gamla tornet fick däremot stå kvar oförändrat, trots att det i storlek var anpassat till den mindre romanska kyrkan. Under byggnadstiden tillkom också en figursvit ovanför triumfbågen och målningar i valvet. På 1300-talet uppfördes vid tornets sydsida ett inclusorium (bönkammare) med hagioskop. Där kunde en from person frivilligt bli inlåst för att ägna sej åt böner och betraktelser. Ett sådant rum finns i ett halvdussin gotländska kyrkor.

Bro kyrka var under medeltiden en vallfartskyrka, eftersom det fanns en bit (en flisa) av Kristi kors, vilket var en viktig relik. Vallfartstraditionen har fortsatt långt efter reformationen. Besökarna besökte kyrkan, gav en gåva och bad om eller tackade för hjälp. Av naturliga skäl var sådana här besök särskilt vanliga bland sjömän.[förtydliga]

Under 1690-talet utstofferades målningarna i valven delvis, liksom figursviten över triumfbågen. Senare, under 1700-talet, förändrades interiören.

År 1985 upptäcktes "The Bro diagrams" på insidan av kyrkans södra vägg vid marknivå, av Uaininn O´Meadhra och Erland Lagerlöf. De består av logikdiagram samt olika starkt förkortade inskrifter på latin från olika tidpunkter efter början av 1200-talet. Inskrifterna var täckta av ett lager vitkalk och frilades 1989 och 1994 av Marianne Korsman, konstnär och med stor erfarenhet av renovering och konservering av muralmålningar. Inskriptionerna har därefter dokumenterats och konserverats, samt blivit föremål för olika analyser och tolkningar.[1][2]

År 2001–2002 gjordes en invändig renovering. Man fann då ett gammalt trägolv, som daterades till början av 1200-talet, varvid ett nytt trägolv tillverkades i form av en exakt kopia, som lades ovanpå det medeltida golvet.

Inventarier

redigera
 
Dörr i sydportalen

Ursprunglig disposition:

Manual C-f³
Gedacht 8’
Viol di Gamba 8’
Principal 4’ (fasad)
Offen Fleut 4’
Octava 2’
Super Octav 1’
Trumpet 8’
  • 1863: Reparation av orgelbyggare Nils Petter Petersson (1825-1880), Visby.
  • 1954: Reparation & ombyggnad av Theodor Frobenius, Kongens Lyngby, Danmark. På förslag av komminister Lars Magnus Holmbäck, Vall, byts den ursprungliga Offen Fleut 4' ut mot Rörflöjt 8'. Vidare får Octava 2' tolv nya pipor och alla pipor i Super Octav 1' nytillverkas.
 
Interiör mot orgeln

Nuvarande disposition:

Manual C-f³ Pedal C-d¹
Gedacht 8’ bihängd
Viol di Gamba 8’
Principal 4’ (fasad)
Rörflöjt 4’ (1830/1954)
Octava 2’
Super Octav 1’ (1954)
Trumpet 8’

Diskografi

redigera

Omgivning

redigera

Bro kyrka är belägen i en fornminnesrik trakt med många gravfält, vilket tyder på att platsen använts för begravningar länge. Bro offerkälla och ett antal sliprännor (även kallade svärdslipningsstenar) är belägna 250 meter söder om kyrkan.[3] Omkring 100 meter sydväst om kyrkan står en trappstegsformad port som lett in till den medeltida prästgården. Öppningen är 4,2 meter hög och 3,2 meter bred.[4] Omkring 2 km sydväst om kyrkan, utmed landsvägen, är gravröset Bro stajnkalm beläget och två kilometer åt motsatt håll, nordöst, återfinns de två "blinda" bildstenarna Bro stainkällingar.

Externa länkar

redigera

Litteratur och källor

redigera

Referenser

redigera