Britta Holmström

svensk biståndsarbetare och politiker

Britta Holmström (i riksdagen kallad Holmström i Linköping), ogift Ringius, född 8 april 1911 i Vallsjö församling, Jönköpings län, död 4 oktober 1992 i Lund,[4] var en svensk biståndsarbetare och politiker (folkpartist).

Britta Holmström
Född8 april 1911[1][2]
Vallsjö församling[1][2], Sverige
Död4 oktober 1992[1] (81 år)
Lunds domkyrkoförsamling[1], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker[1][2], filantrop[1], biståndsarbetare[1]
Befattning
Andrakammarledamot, Östergötlands läns valkrets (1952–1952)[1][2]
Politiskt parti
Folkpartiet[2]
BarnMikael Holmström (f. 1955)[2]
FöräldrarJohn Ringius[2]
Utmärkelser
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - stora kommendörskorset (1954)[3]
Ledamot av Vasaorden (1960)[3]
Serafimermedaljen[3]
Benemerenti medal[3]
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Britta Holmström blev filosofie kandidat i Lund 1935 med ämnena nationalekonomi, filosofi och religionshistoria,[5] och medicine hedersdoktor där 1961.[6] År 1938 tog hon initiativ till Praghjälpen, senare omdöpt till Inomeuropeisk Mission (numera Individuell Människohjälp), vars ordförande hon blev 1947. Under åren efter andra världskriget organiserade hon hjälpcentraler åt nödlidande i Polen, Tyskland och Österrike.

Hon var riksdagsledamot i andra kammaren för Östergötlands läns valkrets från den 3 december till den 31 december under 1952 års höstsession i riksdagen.

Familj redigera

Britta Holmström var en av två döttrar till grosshandlaren John Ringius från Piteå, som var verksam i Sävsjö och har kallats fågelholkens fader, och Alma Thunander från Vrigstad.[5] Hon gifte sig 1936 med Folke Holmström (1902–1978) och fick barnen Stefan 1938, Monica 1940, Helge 1942, Erland 1943, Christopher 1949 och Mikael 1955.[7] Makarna Holmström är begravda på Brunnby kyrkogård.[8]

IM:s pris till Britta Holmströms minne redigera

Sedan 1998 delar organisationen Individuell Människohjälp (IM) ut ett årligt pris till Britta Holmströms minne. Priset delas ut till någon som gör viktiga insatser för sina medmänniskor, i Sverige eller internationellt, som kämpar för människors rättigheter eller har väckt opinion mot våld, förtryck eller rasism.[9]

Pristagare:[10] redigera

  • 2022 - Elin Anna Labba och Nina Gualinga. Elin Anna Labba "för att hon spridit viktig kunskap om en del av Sveriges mörka historia: tvångsförflyttningarna av samer". Nina Gualinga "för att hon står upp för urfolks rättigheter och synliggör likheterna mellan förtrycket av samer och förtrycket av Kichwafolket i Ecuador".
  • 2021 - Nicolas Lunabba, för att han "med stort personligt engagemang, tillsammans med Helamalmö, försökt förbättra livsvillkoren för unga i de områden andra kallar utsatta, men som han kallar försummade".
  • 2020 - Kent Wisti för att han "formulerar sig med skärpa mot rasism och intolerans och får oss att både skratta och sätta skrattet i halsen".
  • 2019 - Lovette Jallow, "för sin kamp mot rasism och förtryck och för att hon ständigt sprider kunskap om jämlikhet och mänskliga rättigheter".
  • 2018 - Maria Teresa Rivera, "för sitt livsviktiga arbete för kvinnors rättigheter i El Salvador".
  • 2017 - Linnéa Claeson, "för sitt idoga och humoristiska synliggörande av systematiskt kvinnohat i samhället".
  • 2016 - Dona Hariri, "för sitt långvariga och brinnande engagemang för alla människors rätt att känna till sina rättigheter".
  • 2015 - Siavosh Derakhti, "för sitt arbete med organisationen Unga mot antisemitism och främlingsfientlighet (UMAF) och för sitt brinnande engagemang för en medmänskligare värld".
  • 2014 - Özz Nüjen, "för sitt arbete mot främlingsfientlighet och utanförskap i ett samhälle fyllt av fördomar och föreställningar och för att han uppmanar till engagemang och höjda röster".
  • 2013 - Foujan Rouzbeh, för arbete mot hemlöshet och insatser i Soppkök Stockholm.
  • 2012 - Maria Moraes, Unga Kris, "för att hon hade egen kraft att ta sig vidare från en svår ungdomstid med bland annat kriminalitet och institutionsplacering och för att hon sedan använt den kraften för att hjälpa och stödja andra i samma situation".
  • 2011 - Sara Kjellqvist, "för sitt stora civilkurage att anmäla missförhållanden på sin arbetsplats, genom att ta ställning för patienter mot kollegor och arbetsledare".
  • 2010 - Nikoo Bazsefidpay, grundare av Tandläkare utan Gränser, "för att i sann IM-anda visat handlingskraft och medmänsklighet ... genom insatser för att förbättra munhälsan i världen i länder där denna är eftersatt".
  • 2009 - Peter Kelly, grundare av Kakbank, "för att med hjälp av modern kommunikationsteknik parad med god kontroll av låntagare och genomförande skapat Kakbank genom vilken dess medlemmar kan stödja hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning i många utvecklingsländer".
  • 2008 - Nabila Abdul Fattah, "för hennes personligt medmänskliga engagemang för unga kvinnor som utsätts för olika slags orättvisor".
  • 2007 - Carina Carlström, frilansjournalist, "för hennes djupa humanitära engagemang för barn, ungdomar och vuxna i textilindustrin i Sydasien", där hon belyst de fattigas svåra situation med barnarbete, långa arbetsdagar, låg lön, bristande hälsovård samt förbud mot fackföreningar..

Utmärkelser redigera

Bibliografi (urval) redigera

  • Holmström, Britta; Holmström Folke (1944). Vad är och vad vill Inomeuropeisk mission?.. Linköping: Inomeurop. mission. Libris 1400948 
  • Wägner, Elin; Olausson Åke, Holmström Britta (1946). "Så här skulle jag själv velat bli hjälpt": korta ord om personligt efterkrigsarbete - "Inomeuropeisk mission". Linköping: Inomeuropeisk mission. Libris 1456622 
  • Eggehorn, Ylva; Olauson Åke, Holmström Britta (1984). Att vara människa i vår tidsålder. Lund: Individuell människohjälp (IM). Libris 489412 

Källor redigera

Litteratur redigera

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1985), band 2, s. 77
  • De Kungliga Svenska Riddarordnarna: 1975. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1976. sid. 179. ISBN 91-22-00049-6 
  • Ordenskalender: 1958/59. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1958. sid. 136 

Fotnoter redigera

  1. ^ [a b c d e f g h] Britta Holmström 1911-04-08 — 1992-10-04 Biståndsarbetare, filantrop, politiker, läst: 27 augusti 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 2, 1985, s. 77, läst: 12 juni 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, Göteborgs universitet, ISBN 978-91-639-7594-3, läst: 20 november 2023, licens: Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
  4. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  5. ^ [a b] http://www.savsjohembygdsforening.se/shf/artikel.asp?amne=ringius_holmstrom
  6. ^ ”Syskon blev jubeldoktorer - Vid doktorspromotionen i Lund promoverades till Medicine Doktor fru Britta Holmström, Lund. Hon är ordförande i IM - Inomeuropeisk Mission”. Svenska Dagbladet: s. 7. 1 juni 1961. https://www.svd.se/arkiv/1961-06-01/7. Läst 24 april 2018. 
  7. ^ HOLMSTRÖM, BRITTA, med dr, fru, Lund i Vem är Vem? / Skåne, Halland, Blekinge 1966 / s 366.
  8. ^ Britta Holmström och docent Folke Henrik Christ HolmströmGravar.se
  9. ^ ”IM-priset”. IM - Individuell Människohjälp. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170819210852/https://manniskohjalp.se/im-priset. Läst 25 april 2018. 
  10. ^ ”IM - Individuell Människohjälp - IM-priset”. IM - Individuell Människohjälp. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170819210852/https://manniskohjalp.se/im-priset. Läst 1 juni 2018. 
  11. ^ ”Arkiverat Sävsjö Hembygdsförening - Britta Holmström”. Sävsjö Hembygdsförening. http://www.savsjohembygdsforening.se/shf/artikel.asp?amne=ringius_holmstrom. Läst 1 juni 2018. 
  12. ^ Holmström Britta, red (1961). Individuell människohjälp: en bok till Britta Holmström 8. 4. 1961. Lund: IM. Libris 777953 
  13. ^ ”Medaljförläningar - Serafimermedaljen - Britta Holmström”. Sveriges Kungahus. Arkiverad från originalet den 17 januari 2023. https://web.archive.org/web/20230117181450/https://www.kungahuset.se/sveriges-monarki/ordnar-och-medaljer/sok-ordens--och-medaljforlaningar?medaljar=1973&medaljtyp=Serafimermedaljen&medaljnamn=Britta+Holmstr%C3%B6m#!. Läst 1 juni 2018. 
  14. ^ ”Famous Swedish women - compiled by DKG”. The Delta Kappa Gamma Society International - Sverige. 8 augusti 2015. https://erc2015.weebly.com/uploads/1/3/0/3/13037652/beromda_kvinnor_16_sidor.pdf. Läst 1 juni 2018. 
  15. ^ ”Lunds Kommun - Lundanamn - Britta Holmströms gata”. Lunds Kommun. Arkiverad från originalet den 16 april 2017. https://web.archive.org/web/20170416160313/http://kartor.lund.se/wiki/lundanamn/index.php/Britta_Holmstr%C3%B6ms_gata. Läst 1 juni 2018. 

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera