Brit Héléne Eklund, känd under flicknamnet Brit Ångström, född 4 juli 1924 i Kungsholms församling i Stockholm, död 21 april 2006 i Sankt Görans församling, Stockholm,[1] var en svensk skådespelare.[2]

Brit Ångström
FöddBrit Héléne Ångström
4 juli 1924
Kungsholms församling, Stockholm
Död21 april 2006 (81 år)
Sankt Görans församling, Stockholm
Andra namnBrit Eklund
MakeOlof Eklund
(g. 1953–1978)
IMDb SFDb

Ångström studerade vid Dramatens elevskola och medverkade i såväl filmer som teater mellan från unga år tills hon var i 80-årsåldern.[2]

Brit Ångström var dotter till meteorologen Anders Ångström och Anna-Greta Montelius. Hon gifte sig 1953 med skådespelaren Olof Eklund (1931–1978). Makarna fick fem barn: Camilla (född 1953), Ulrika (född 1955), Jakob (född 1962), David (född 1963)[3] och Jeanna (född 1967). Sonen Jakob Eklund blev också skådespelare.[2] Hon är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.

Filmografi redigera

Teater redigera

Roller (ej komplett) redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1948 Janet David Copperfield
Charles Dickens och Max Maurey
Olle Hilding Dramaten
1950 Rosemary Jagande efter vind
Tennessee Williams
Per-Axel Branner Nya teatern[4]
1957 Job Klockmakares dotter
Sara Lidman
Eva Sköld Riksteatern[5]
1960 Fru Savary Napoleons tvätterska
Victorien Sardou och Émile Moreau
John Zacharias Norrköping-Linköping stadsteater
1984 Margret, tjänarinna Pelikanen
August Strindberg
Bernhard Krook Strindbergsmuseet[6]
1990 Klara
Mamsell Malm
Amorina
Carl Jonas Love Almqvist
Peter Stormare Dramaten

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ [a b c] ”Brit Ångström”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=61853&iv=OVERVIEW. Läst 10 april 2013. 
  3. ^ EKLUND, E OLOF, skådespelare, Gbg i Vem är Vem? / Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge 1965 / s 285.
  4. ^ Dagens Nyheter 12 augusti 1950 sid.7
  5. ^ ”'Job Klockmakares dotter' på sin tredje turné”. Dagens Nyheter: s. 15. 5 oktober 1957. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-10-05/271/15. Läst 26 maj 2018. 
  6. ^ Ingegärd Waaranperä (6 november 1984). ”Pelikanen i finrum”. Dagens Nyheter: s. 20. https://arkivet.dn.se/tidning/1984-11-06/302/20. Läst 6 januari 2024. 

Källor redigera