Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien
Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, förkortad IVA, är en kunglig akademi, grundad 24 oktober 1919 av Gustaf V på initiativ av kommerserådet Axel F. Enström (1875–1948). Den är världens äldsta ingenjörsvetenskapsakademi. Ledamotskap i akademien förkortas LIVA.
| Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien | |
 Ingenjörsvetenskapsakademiens entré på Grev Turegatan | |
| Förkortning | IVA, ledamot förkortas LIVA |
|---|---|
| Bildad | 24 oktober 1919 |
| Grundare | Gustaf V |
| Typ | Kungliga akademier |
| Syfte/fokus | att till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska vetenskaper och näringslivets utveckling |
| Preses | Marcus Wallenberg |
| VD | Tuula Teeri |
| Akademisekreterare | Johan Weigelt |
| Huvudorgan | Presidium |
| Webbplats | https://www.iva.se |
HistorikRedigera
Orsaken till det relativt sena grundandet är att ingenjörsyrket inte började få ett allmänt erkännande förrän i slutet av 1800-talet. Det fanns då ett behov att visa betydelsen av teknisk forskning gentemot den etablerade akademiska forskningen.
Föregångare till IVA var Sveriges Industriförbund (bildat 1910) och Kommerskollegiets industribyrå (som startade sin verksamhet 1912). Men det var först när bränsleproblemen under mitten av första världskriget blev akuta som planerna på en ingenjörsvetenskapsakademi tog fart. Sedan 1919 har akademien sina lokaler i Ingenjörsvetenskapsakademiens byggnad vid Grev Turegatan 12–16.
Utdelade priser och utmärkelserRedigera
- Stora guldmedaljen (IVAstGM), sedan 1924
- Guldmedaljen (IVAGM), sedan 1921
- Brinellmedaljen (IVABrinGM), sedan 1936
- Guldplaketten, sedan 1951
- Hedersledamotstecken, sedan 1919
- Tacktecken, sedan 2002
- Axel F. Enströmmedaljen, 1959-1981, för synnerligen framstående livsgärning inom akademiens verksamhetsfält, uppkallad efter akademiens grundare
- Minnesmedaljen/minnesskriften, sedan 1924
- Chester Carlsons forskningspris, sedan 1985
- IVAs pris för vetenskaplighet inom journalistik, sedan 2015
- Hans Werthén Fonden
- Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond
LedningRedigera
Akademien ledes av ett presidium bestående av preses, vicepreses, Näringslivsrådets ordförande och en verkställande direktör, där den sistnämnda är heltid på akademien.
Verkställande direktörerRedigera
Följande personer har varit verkställande direktörer för IVA:[1]
- 1919–1940: Axel F. Enström
- 1941–1959: Edy Velander
- 1960–1970: Sven Brohult
- 1971–1982: Gunnar Hambraeus
- 1982–1994: Hans G. Forsberg
- 1995–2000: Kurt Östlund
- 1999–2001: (tillförordnad) Enrico Deiaco
- 2001–2008: Lena Treschow Torell
- 2008–2017: Björn O. Nilsson
- 2017–2023: Tuula Teeri
PresesRedigera
Följande personer har varit preses för IVA:[2]
- 1919–1922: Gustaf Ekman
- 1923–1923: Knut Jacob Beskow
- 1923–1925: Henning Pleijel
- 1926–1928: Sven Lübeck
- 1929–1931: Tore Lindmark
- 1932–1934: Gösta Malm
- 1935–1937: Sigfrid Edström
- 1938–1940: Axel Enström
- 1941–1944: Waldemar Borgquist
- 1945–1947: Sigurd Nauckhoff
- 1948–1949: Fredrik Göransson
- 1950–1952: Henning Fransén
- 1953–1953: Helge Ericson
- 1953–1955: Sven Schwartz
- 1956–1959: Karl-Gustaf Ljungdahl
- 1960–1962: Donovan Werner
- 1963–1965: Håkan Sterky
- 1966–1970: Halvard Liander
- 1971–1973: Sven Brohult
- 1974–1976: Arne Lundberg
- 1977–1979: Erland Waldenström
- 1980–1982: Nils Gralén
- 1983–1985: Gunnar Hambraeus
- 1986–1988: Sten Gustafsson
- 1989–1991: Sven Olving
- 1992: Björn Svedberg
- 1993–1995: Stig Hagström
- 1996–1997: Bert-Olof Svanholm
- 1997–2001: Björn Svedberg
- 2002–2004: Arne Wittlöv
- 2005–2008: Hans Dalborg
- 2009–2011: Lena Treschow Torell
- 2012–2017: Leif Johansson
- 2018–2021[3]: Carl-Henric Svanberg
- 2022-2024: Marcus Wallenberg
AvdelningarRedigera
IVAs ledamöter som är verksamma i Sverige är indelade i tolv avdelningar. Dessa bevakar och påverkar viktiga frågor inom sitt område bland annat genom att arrangera seminarier kring aktuella frågeställningar.
I MaskinteknikRedigera
Maskinteknik, vetenskaper som generar effektiv teknisk framtagning av tekniska produkter och system. Frågor om integration av produktutveckling och tillverkning.
II ElektroteknikRedigera
De elektrotekniska, elektroniska och programvarutekniska vetenskaperna samt frågor som rör system, anläggningar, apparater, komponenter och material.
III SamhällsbyggnadRedigera
Tekniska frågor gällande byggnader, anläggningar och transporter. Övergripande frågor om gestaltning, planering, processer, projektstyrning samt energi, miljö- och vattenresursfrågor.
IV KemiteknikRedigera
Kemi och kemiteknik. Analysera och ta initiativ i frågor där kemibaserad kunskap bidrar till en ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling.
V Bergs- och materialteknikRedigera
Bergs- och mineral- och material teknik i alla stadier från uppletning av malmer och mineral, forskning kring nya material till framställning av färdiga material som metaller, keramer och polymerer.
VI Företagande och ledarskapRedigera
Företagsekonomi, industriell ekonomi och organisation, teknikhistoria och ekonomisk historia. Frågor kring företagande och ledarskap som kan bidra till utvecklingen av mer effektiva, konkurrenskraftiga och innovativa verksamheter inom näringsliv och förvaltning.
VII Teknikens grunder och gränsområdenRedigera
De tekniska grundvetenskaperna, teknikens industriella tillämpningar samt teknikens gränsvetenskaper.
VIII - Skogsnäringens teknikRedigera
Skogsbruksteknik, processteknik samt system för hantering av råvaror och produkter inom skogsnäringen. Frågor som är väsentliga för skogsbruk och skogsindustrier i bred bemärkelse.
IX EkonomiRedigera
De ekonomiska vetenskaperna med fokus på nationalekonomi och dess koppling till företagsekonomi samt samspelet mellan ekonomi och teknik. Frågor av vikt för Sveriges ekonomi och dess funktionssätt.
X BioteknikRedigera
Bioteknik, livsmedelsteknik, medicinsk teknik, miljöteknik och processteknik samt dess tillämpningar framförallt inom grundläggande forskning, läkemedelsindustri/sjukvård samt jordbruk/livsmedelsindustri. Frågor som kan stimulera utvecklingen inom bioteknik.
XI Utbildning och forskningRedigera
Utbildningssystemets innehåll och organisation, ledning av forskning och utveckling inom universitet, högskolor, institut och näringsliv. Förvaltning av offentliga system och tjänsteföretag, FoU-verksamhetens stödsystem, forskning om forskning och utvecklingsverksamhet samt teknik- och näringslivshistoria.
XII InformationsteknikRedigera
Datavetenskap, informationsteknik och telekommunikation samt dessas tillämpningar och betydelse för samhällsutvecklingen.
Se ävenRedigera
ReferenserRedigera
- ^ Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien: IVAs VDar Arkiverad 24 februari 2012 hämtat från the Wayback Machine., läst 19 juli 2009
- ^ IVA Matrikel 1982. Stockholm: Ingenjörsvetenskapsakademien. ISBN 91-7082-289-1
- ^ ”Akademien”. www.iva.se. http://www.iva.se/om-iva/Akademien/. Läst 13 december 2021.
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.- Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien
- Utmärkelser som IVA delar ut.
