Brantevik
Brantevik är en tätort i Simrishamns kommun i Skåne län.
| Brantevik | |
| Tätort | |
 Del av norra hamnen
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Skåne |
| Län | Skåne län |
| Kommun | Simrishamns kommun |
| Distrikt | Simris distrikt, Östra Nöbbelövs distrikt |
| Koordinater | 55°30′59″N 14°20′40″Ö / 55.51639°N 14.34444°Ö |
| Area | 86 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 353 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 4,1 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T2824[2] |
| Beb.områdeskod | 1291TB103 (1960–)[3] |
| Geonames | 2719694 |
  Ortens läge i Skåne län
| |
| Wikimedia Commons: Brantevik | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Brantevik är ett fiskeläge på Österlen, ungefär fem kilometer söder om Simrishamn. Söder om orten ligger bad- och strövområdet Grönet med betade hagmarker och klippstränder.
Historik redigera
Den första kända bosättningen i Brantevik härrör från 1755.[4] Brantevik hade kring sekelskiftet 1900 Sveriges största handelsflotta, räknat i antalet fartyg (118 fartyg år 1899).[4] Det första fartyget hemmahörande i Brantevik var slupen Larus, som infördes i registret 1855.[5] Under 1900-talet minskade antalet fartyg, och 1959 såldes de sista fartygen.[4] Eftersom samhället var delat mellan två socknar, Östra Nöbbelöv och Simris, finns två hamnar och man hade två skolor, vindmöllor med mera.
Brantevik var 1894–1952 Branteviks municipalsamhälle i Simris landskommun och Östra Nöbbelövs landskommun, varefter samhället uppgick i Simrishamns stad.
I Brantevik finns Sjöfartsmuseet Hoppet, som ställer ut kaptenstavlor, fartygsmodeller samt sjöräddningsutrustning från Sjöräddningsstationens tid åren 1855 till 1957.[6]
Befolkningsutveckling redigera
| Befolkningsutvecklingen i Brantevik 1900–2020[7] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1900 | 1 056 | † | ||
| 1960 | 629 | |||
| 1965 | 517 | |||
| 1970 | 401 | |||
| 1975 | 389 | |||
| 1980 | 410 | |||
| 1990 | 482 | 68 | ||
| 1995 | 551 | 69 | ||
| 2000 | 463 | 69 | ||
| 2005 | 451 | 69 | ||
| 2010 | 409 | 69 | ||
| 2015 | 380 | 87 | ||
| 2020 | 353 | 86 | ||
† Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900. | ||||
Näringsliv redigera
Ursprungligen var ortens huvudnäringar sjöfart, fiske och jordbruk. Numera är turism den viktigaste näringen.
Källor redigera
Noter redigera
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 30 oktober 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] ”Historik”. www.branteviksmuseum.se. http://www.branteviksmuseum.se/index.php/historik/. Läst 20 januari 2022.
- ^ ”Skeppslistor för Brantevik”. www.branteviksmuseum.se. http://www.branteviksmuseum.se/index.php/skeppslistor/. Läst 20 januari 2022.
- ^ ”Sjöfartsmuseet Hoppet – Sjöfartsmuseet Hoppet”. www.branteviksmuseum.se. http://www.branteviksmuseum.se/. Läst 20 januari 2022.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
Vidare läsning redigera
- Frans Löfström:Från segelfartygens dagar, Gleerups, Lund 1943, Lund 1981
- Bertil Torekull:Livet var en dröm på Brantevik. Tankar tänkta på ett fiskeläge, Norstedts, Stockholm (1995, uppdaterad 2005), ISBN 978-91-7297-702-0