Brandklipparen

Brandklipparen var Karl XII:s häst, vilken även hans far, Karl XI, skall ha ridit. Enligt legenden levde hästen i 40 år, men sannolikt kan det ha varit fråga om flera hästar med samma namn.

Brandklipparen
"Häst kallad Brandklipparen", oljemålning av David Klöcker Ehrenstrahl, Nationalmuseum.
Född	Riddersberg
Död	1740
Ras	Klippare
Härstamning
Uppfödare	Riddersberg
Personal
Ägare	Kung Karl XII av Sverige

Karl XII:s sista hästs gravsten, Ängsön, Västmanland.

Hästen ska ha ridits vid eldsvådor i Stockholm av såväl Karl XI som Karl XII, därav namnet Brandklipparen.

En minnessten/gravsten över Brandklipparen står utanför kyrkogårdsmuren vid Ängsö kyrka och Ängsö slott i Västmanland. Slottet har påståtts vara utsatt för spökerier och en sägen berättar: Ett av spökena är den puckelryggige hovnarren Anders Luxemburg, vilken var en av de sista som såg Karl XII i livet. När Karl XII:s likfärd från Norge till Stockholm stannade till vid Målhammar intill Sagån, tog Anders Luxemburg med sig Karl XII:s häst Brandklipparen till Engsö slott där hovnarren tog tjänst. En natt år 1740 stod hästen i stallet och blev mycket upprörd av någon anledning, och när stallfolket öppnade stallporten slet sig Brandklipparen och sprang rakt in i en mur och dog.

Enligt gamla dokument föddes Brandklipparen på Riddersberg där Tenhults naturbruksgymnasium idag bedriver sin hästutbildning. Han var av rasen klippare.

Brandklipparen är även titeln på en dikt i diktsamlingen Svenska bilder av Carl Snoilsky.

Externa länkar

• Wikisource har originalverk relaterade till Brandklipparen.
  Brandklipparen
• Brandklipparen efter Projekt Runebergs version av Snoilskys Samlade dikter.