Markgrevskapet Brandenburg-Küstrin

Markgrevskapet Brandenburg-Küstrin
	Markgrevskapet Brandenburg-Küstrin
	Markgrafschaft Brandenburg-Küstrin (Tyska)
	Den infällda kartan i övre vänstra hörnet visar delningen mellan Brandenburg och Brandenburg-Küstrin. Brandenburg-Küstrin omfattade Neumark öster om Oder med Sternberg och Crossen samt en mindre region omkring Cottbus och Peitz. Den infällda kartan i övre vänstra hörnet visar delningen mellan Brandenburg och Brandenburg-Küstrin. Brandenburg-Küstrin omfattade Neumark öster om Oder med Sternberg och Crossen samt en mindre region omkring Cottbus och Peitz.
Huvudstad	Küstrin
Språk	Tyska
Religion	Lutherdom
Statsskick	Monarki (Markgrevskap inom Tysk-romerska riket)
Sista markgreve	Johan av Brandenburg-Küstrin
Bildades	1535
– bildades genom	Arvsdelning
– bildades ur	Kurfurstendömet Brandenburg
Upphörde	1571
– upphörde genom	Arvsförening
– uppgick i	Kurfurstendömet Brandenburg
Idag del av	Tyskland och Polen

Markgrevskapet Brandenburg-Küstrin var ett riksfurstendöme inom det Tysk-romerska riket och existerade mellan 1535 och 1571. Huvudstad var Küstrin, nuvarande Kostrzyn nad Odrą i Polen. Den ende markgreven var Johan av Brandenburg-Küstrin (1513-1571), även kallad Johan den vise eller Hans von Küstrin.

Brandenburg-Küstrin uppstod då kurfursten Joakim I av Brandenburg vid sin död 1535 i sitt testamente delade sina ägor mellan sönerna Joakim II och Johan. Detta testamente stred mot kurfursten Albrekt Akilles (1414-1486) successionsordning för huset Hohenzollern, Dispositio Achillea, som stipulerade att territoriet skulle förbli odelat, men testamentet genomdrevs trots detta. Joakim II blev kurfurste av Brandenburg, med Berlins stadsslott som residens, och Johan erhöll Neumark med Dramburg, Schivelbein, Sternberg, Crossen an der Oder, Züllichau och Sommerfeld samt Cottbus och Peitz. Tillsammans bildade dessa markgrevskapet Brandenburg-Küstrin, med Küstrin som residensstad.

Vid Johans tillträde konverterade han till protestantismen, som därigenom infördes i Brandenburg-Küstrin. Av politiska skäl valde han dock att ställa Brandenburg-Küstrin på kejsaren Karl V:s sida i Schmalkaldiska kriget.

Då Johan av Brandenburg-Küstrin dog utan söner 1571 var den regerande kurfursten Johan Georg av Brandenburg den närmaste manlige arvingen, och Brandenburg-Küstrin uppgick därmed åter i kurfurstendömet Brandenburg.

Källor redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Markgrafschaft Brandenburg-Küstrin.