Bragepriset

Bragepriset (På norska: Brageprisen) är ett norskt litteraturpris som varje år utdelas av stiftelsen Den norske bokprisen. Priset utdelas till ny norsk litteratur.

Diktarguden Brage har gett namn till litteraturpriset. Här framställd tillsammans med Idun i ett romantiskt måleri av Nils Blommér från 1846.

Bragepriset har sedan 1992 delats ut var höst i följande kategorier:

Skönlitteratur för vuxna
Barn- och ungdomslitteratur
Facklitteratur
Öppen klass – som varierar från år till år

De första åren utdelades också pris i kategorierna:

Lyrik
Läroböcker
Bilderböcker
Generell litteratur

PristagareRedigera

Skönlitteratur för vuxnaRedigera

1992 – Karsten Alnæs för Trollbyen
1993 – Øystein Lønn för Thranes metode
1994 – Sigmund Mjelve för Område aldri fastlagt
1995 – Ingvar Ambjørnsen för Fugledansen
1996 – Bergljot Hobæk Haff för Skammen
1997 – Liv Køltzow för Verden forsvinner
1998 – Kjartan Fløgstad för Kron og mynt
1999 – Frode Grytten för Bikubesong
2000 – Per Petterson för I kjølvannet
2001 – Lars Saabye Christensen för Halvbroren
2002 – Niels Fredrik Dahl för På vei til en venn
2003 – Inger Elisabeth Hansen för Trask
2004 – Hanne Ørstavik för Presten
2005 – Marita Fossum för Forestill deg
2006 – Dag Solstad för Armand V. Fotnoter til en uutgravd roman
2007 – Carl Frode Tiller för Innsirkling
2008 – Per Petterson för Jeg forbanner tidens elv
2009 – Karl Ove Knausgård för Min kamp. Første bok
2010 – Gaute Heivoll för Før jeg brenner ned
2011 – Tomas Espedal för Imot naturen
2012 – Lars Amund Vaage för Syngja
2013 – Ruth Lillegraven för Urd
2014 – Rune Christiansen för Ensomheten i Lydia Ernemans liv
2015 – Lars Saabye Christensen för Magnet
2016 – Monica Isakstuen för Vær snill med dyrene
2017 – Olaug Nilssen för Tung tids tale
2018 – Tore Kvæven för Når landet mørknar
2019 – Nina Lykke för Full spredning^[1]
2020 – Beate Grimsrud för Jeg foreslår at vi våkner^[2]
2021 – Jon Fosse för Eit nytt namn^[3]

Barn- och ungdomslitteraturRedigera

1992 – Ragnar Hovland för Ein motorsykkel i natta
1993 – Torill Eide för Skjulte ærend
1994 – Klaus Hagerup för Markus og Diana. Lyset fra Sirius
1995 – Liv Marie Austrem och Akin Düzakin för Tvillingbror
1996 – Eirik Newth för Jakten på sannheten
1997 – Harald Rosenløw Eeg för Vrengt
1998 – Stein Erik Lunde för Eggg
1999 – Erna Osland för Salamanderryttaren
2000 – Rune Belsvik för Ein naken gut
2001 – Anne B. Ragde för Biografien om Sigrid Undset. Ogsaa en ung Pige
2002 – Gro Dahle och Svein Nyhus för Snill
2003 – Helga Gunerius Eriksen och Gry Moursund för Flugepapir
2004 – Harald Rosenløw Eeg för Yatzy
2005 – Arne Svingen för Svart elfenben
2006 – Stian Hole för Garmanns sommer
2007 – Linn T. Sunne för Happy
2008 – Johan Harstad för Darlah – 172 timer på månen
2009 – Maria Parr för Tonje Glimmerdal
2010 – Hilde Kristin Kvalvaag för Fengsla
2011 – Inga Sætre för Fallteknikk
2012 – Kari Stai för Jakob og Neikob. Tjuven slår tilbake
2013 – Brynjulf Jung Tjønn för Så vakker du er
2014 – Annette Münch för Badboy: Steroid
2015 – Torun Lian för Reserveprinsesse Andersen
2016 – Anders N. Kvammen för Ungdomsskolen
2017 – Maria Parr för Keeperen og havet
2018 – Anna Fiske för Elven
2019 – Ane Barmen för Draumar betyr ingenting^[1]
2020 – Jenny Jordahl för Hva skjedde egentlig med deg?^[2]
2021 – Erlen Skjetne för Eit anna blikk^[3]

FacklitteraturRedigera

1992 – Arne Forsgren (red) för Rockleksikon
1993 – Trond Berg Eriksen för Reisen gjennom helvete. Dantes inferno
1994 – Einar-Arne Drivenes, Marit Hanne Hauan och Helge A. Wold för Nordnorsk kulturhistorie
1995 – Espen Dietrichs och Leif Gjerstad för Vår fantastiske hjerne
1996 – Arild Stubhaug för Et foranskutt lyn. Nils Henrik Abel og hans tid
1997 – Arne Wichstrøm för Kvinneliv, kunstnerliv. Kvinnelige malere i Nørge før 1900
1998 – Leif Ryvarden/Klaus Høiland för Er det liv, er det sopp
1999 – Torbjørn Færøvik för India – Stevnemøte med skjebnen
2000 – Johan Galtung för Johan uten land. På fredsveien gjennom verden
2001 – Atle Næss för Da jorden stod stille – Galileo Galilei og hans tid
2002 – Ivo de Figueiredo för Fri mann
2003 – Knut Kjeldstadli (red.) för Norsk innvandringshistorie I–III'
2004 – Tor Bomann-Larsen för Folket. Haakon & Maud II
2005 – Odd Karsten Tveit för Krig og diplomati. Oslo–Jerusalem 1978–1996
2006 – Bent Sofus Tranøy för Markedets makt over sinnene
2007 – Frank Rossavik för Stikk i strid. Ein biografi om Einar Førde
2008 – Bjørn Westlie för Fars krig
2009 – Kjetil S. Østli för Politi og røver
2010 – Tone Huse för Tøyengata
2011 – Simen Ekern för Roma
2012 – Torbjørn Færøvik för Maos Rike. En lidelseshistorie
2013 – Steffen Kverneland för serien Munch
2014 – Marte Michelet för Den største forbrytelsen
2015 – Morten Strøksnes för Havboka
2016 – Åsne Seierstad för To søstre
2017 – Thomas Reinertsen Berg för Verdensteater
2018 – Helene Uri för Hvem sa hva?
2019 – Torgrim Eggen för Axel. Fra smokken til Ovnen^[1]
2020 – Dag O. Hessen för Verden på vippepunktet^[2]
2021 – Lena Lindgren för Ekko. Et essay om algoritmer om begjær^[3]

Öppen klassRedigera

1996 – Essä: Sven Kærup Bjørneboe för Jerusalem, en sentimental reise
1997 – Bilderböcker för barn: Liv Marie Austrem och Akin Düzakin för Tvillingsøster
1998 – Översättning av skönlitteratur: Christian Rugstad för José Saramago – Det året Ricardo Reis døde
1999 – Biografier: Anders Heger för Mykle. Et diktet liv
2000 – Kriminalromaner och spänning: Karin Fossum för Elskede Poona
2001 – Lyrik: Annie Riis för Himmel av stål
2002 – Ungdomsböcker: Synne Sun Løes för Å spise blomster til frokost
2003 – Reselitteratur: Torbjørn Færøvik för Kina. En reise på livets elv
2004 – Noveller: Arne Lygre för Tid inne
2005 – Tecknade serier: John Arne Sæterøy («Jason») för La meg vise deg noe…
2006 – Skolböcker för 1.–10: Kathinka Blichfeldt, Tor Gunnar Heggem och Ellen Larsen för Kontekst. Basisbok i norsk for ungdomstrinnet
2007 – Sakprosa för barn: Jon Ewo och Bjørn Ousland för Fortellingen om et mulig drap
2008 – Poesi: Øyvind Rimbereid för Herbarium
2009 – Översatt skönlitteratur: Bjørn Alex Herrman för Herman Melville – Moby-Dick
2010 – Bilderböcker for vuxna och barn: Stian Hole för Garmanns hemmelighet
2011 – Biografier: Arnhild Skre för Hulda Garborg: Nasjonal strateg
2012 – Ungdomsböcker: Linn T. Sunne för Lille ekorn
2013 – Faktaböcker för vuxna: Yann de Caprona för Norsk etymologisk ordbok
2014 – Noveller och essäer: Ingvild H. Rishøi för Vinternoveller
2015 – Kriminalromaner och spänning: Kjell Ola Dahl för Kureren
2016 – Faktaböcker för unga: Gudny Ingebjørg Hagen och Malgorzata Piotrowska för Fest og feiring
2017 – Poesi: Cecilie Løveid för Vandreutstillinger
2018 – Populärvetenskap: Anja Røyne för Menneskets grunnstoffer
2019 – Bilderböcker for vuxna och barn: Martin Ernstsen för SULT^[1]
2020 – Populärvetenskap: Thomas Horne för Den store klimaguiden^[2]
2021 – Sakprosa för ungdomar: Mariangela di Fiore och Cathrine Trønnes Lie för Søstre. Min historie etter Utøya^[3]

HedersprisRedigera

1992 – Sigmund Skard
1993
1994 – Halldis Moren Vesaas
1995 – Anne-Cath. Vestly
1996 – Kjell Askildsen
1997 – Jan Erik Vold
1998 – Dag Solstad
1999 – Kjell Aukrust
2000 – Eldrid Lunden
2001 – Jon Bing
2002 – Jostein Gaarder
2003 – Karsten Alnæs
2004 – NORLA – Center för norsk skön- och facklitteratur i utlandet
2005 – Jon Fosse
2006 – Kari Risvik och Kjell Risvik
2007 – Guri Vesaas, förlagsredaktör
2008 – Kjartan Fløgstad
2009 – Tor Åge Bringsværd
2010 – Herbjørg Wassmo
2011 – Kolbein Falkeid
2012 – Knut Faldbakken
2013 – Folkebibliotekene i Norge
2014 – Vigdis Hjorth
2015 – Einar Økland
2016 – Elisabeth Aasen
2017 – Kari Grossmann
2018 – Klaus Hagerup
2019 – Edvard Hoem^[1]
2020 – Dag O. Hessen^[2]
2021 – Liv Køltzow^[3]

LäroböckerRedigera

1992 – Askeland med flera för Soria Moria
1993 – Tore Linné Eriksen för Norge og verden fra 1850–1940
1994 – Benestad med flera för Tallenes tale – Matematikk for 5 timers grunnkurs
1995 – Astrid Carlson, Svein Olav Drangeid och Truls Lind för Humanbiologi