Brämaregården
Brämaregården är en stadsdel i Göteborg. Stadsdelen består främst av landshövdingehus, vilka var 124 stycken 2001.[1] Stadsdelen har en areal på 76 hektar.[2] Det tidigare primärområdet Brämaregården delades den 1 januari 2012 upp i primärområdena Rambergsstaden och Lindholmen,[3] vilka ingår i stadsområde Hisingen.[4]
| Brämaregården, nr 37 | |
| Stadsdel | |
 Brämaregården från helikopter i oktober 2013.
| |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Göteborg |
| Stad (tätort) | Göteborg |
| Stadsområde | Hisingen |
| Koordinater | 57°43′6″N 11°56′40″Ö / 57.71833°N 11.94444°Ö |
| Area | 76 hektar |
| Statistikkod | stadsdelsnummer 37 |
Historia redigera
Området som idag kallas Brämaregården var tidigare vassmarker, men dessa torrlades under 1870- och 80-talet för att inrätta området i kvarter och gator. Runt Kvilletorget, som blev Hisingens handelscentrum i slutet av 1800-talet, byggdes de första bostäderna och sedan byggdes flera landshövdingehus runt om i den nya stadsdelen. 1906 införlivades Brämaregården i Göteborg och senare, 1921, upprättades utbyggnadsplaner av Albert Lilienberg.
Med början under 1940-talet revs flera av de äldre husen, bland annat de annorlunda landshövdingehusen i fyra våningar. Sedan dess har flera hela eller delar av kvarter rivits, bland annat runt Kvilletorget som sedan bebyggts med nya liknande bostäder.
Området mellan Ramberget och Vågmästareplatsen med sex gula t-formade punkthus byggdes av HSB åren 1959-60. Området är utformad efter tanken om ”hus i park”, i linje med de funktionalistiska tankarna om ljus och luft och har som sådant hämtat inspiration från Le Corbusier. Likheter finns med punkthusen i Norra Guldheden. Tanke vare sin tidstypiska karaktär är området upptagen i Göteborgs Stads bevarandeprogram.[1] [2]
Kyrkan redigera
Brämaregårdens kyrka uppfördes efter ritningar av arkitekt Sigfrid Ericson, invigdes 1925 och renoverades 1963.[5] Kyrkans ingång vätter norrut, vilket är ovanligt. Anledningen är att ingången var riktad mot den öppna plats som nu är parkeringar.
Se även redigera
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ ”Stadsbyggnad - Brämaregården (PDF)”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305145622/http://www5.goteborg.se/prod/stadsbyggnad/dalis2.nsf/vyFilArkiv/Br%C3%A4mareg%C3%A5rden.pdf/$file/Br%C3%A4mareg%C3%A5rden.pdf. Läst 8 mars 2008.
- ^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
- ^ ”Förändringar av bas- och primärområdesindelningen 2012-01-01”. Göteborgs stad. Arkiverad från originalet den 8 april 2011. https://web.archive.org/web/20110408010508/http://www4.goteborg.se/prod/G-info/statistik.nsf. Läst 19 februari 2012.
- ^ ”Områdesindelningar”. Statistik och analys. Göteborgs stad. https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/geografi/omradesindelningar. Läst 1 januari 2021.
- ^ Göteborgs kommunalkalender 1973, årgång XXXXV, red. Gunnar Bergsten, utgiven av Göteborgs stadskansli, Elanders boktryckeri, Göteborg 1973 s. 380
Tryckta källor redigera
- Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 10. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7
Vidare läsning redigera
- Bjur, Hans; Engström, Krister (2018). Lilienbergs stad: Göteborg 1900-1930 (Första upplagan). Stockholm: Balkong. sid. 192–205. Libris 20872931. ISBN 978-91-87553-23-3
- Antelid, Andreas; Grahn Danielson, Benjamin (2017). Kvilletorget och Kvillebäcken : samtidsarkeologiska undersökningar av Kvilletorget respektive ett område vid Kvillebäcken, väster om rondellen Färgfabriksgatan-Deltavägen, Göteborgs kommun. Picea kulturarv rapport 2017:2. Göteborg: Picea kulturarv. https://www.piceakulturarv.se/wp-content/uploads/2017/12/Kvilletorget-och-Kvilleb%C3%A4cken-2017_2.pdf
- Antelid, Andreas; Grahn Danielson, Benjamin (2016). Lekparken vid Långängen : samtidsarkeologisk undersökning av parken norr om Kv. Kapplandet, Göteborgs kommun. Picea kulturarv, projekt 1610. Göteborg: Picea kulturarv. https://www.piceakulturarv.se/wp-content/uploads/2016/10/Lekparken-vid-L%C3%A5ng%C3%A4ngen_161125.pdf