Öppna huvudmenyn

Bräcke

tätort i Bräcke kommun, Sverige
(Omdirigerad från Bräcke municipalsamhälle)
För andra betydelser, se Bräcke (olika betydelser).

Bräcke är en tätort och centralort i Bräcke kommun, Jämtlands län, tillika kyrkort i Bräcke socken i Jämtland.

Bräcke
Tätort
Centrala Bräcke
Centrala Bräcke
Land Sverige Sverige
Landskap Jämtland
Län Jämtlands län
Kommun Bräcke kommun
Distrikt Bräcke distrikt
Koordinater 62°45′3″N 15°25′14″Ö / 62.75083°N 15.42056°Ö / 62.75083; 15.42056
Area
 - tätort 203 hektar (2015)[3]
 - kommun 3 783,63 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 1 533 (2018)[3]
 - kommun 6 387 (2019)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 7,552 inv./hektar
 - kommun 2 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T7816[4]
GeoNames 2720004
Ortens läge i Jämtlands län
Red pog.svg
Ortens läge i Jämtlands län
Wikimedia Commons: Bräcke
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata
Bräcke

Samhället ligger 70 km sydöst om Östersund alldeles intill Revsundssjön och vid Norra stambanan.

HistoriaRedigera

Det finns två teorier till ortnamnet Bräcke:

  • Att namnet kommer från det gamla nordiska ordet breckar, eller brickar som betyder "backe" eller "sluttning".
  • Att byn fått namnet av läget i forntiden mellan broar över bäckar på ömse sidor om dåvarande gårdens ägor. Bro i fornnordiskan hette breeke.

Bräcke var och är kyrkby i Bräcke socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Bräcke landskommun. Där inrättades för orten 27 mars 1907 Bräcke municipalsamhälle som sedan upplöstes 31 december 1955.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Bräcke 1960–2015[5][6]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
741
1960
  
1 541
1965
  
1 870
1970
  
2 104
1975
  
2 106
1980
  
2 063
1990
  
1 976 197
1995
  
1 836 197
2000
  
1 697 202
2005
  
1 566 202
2010
  
1 651 200
2015
  
1 559 203

 † Som köpingsliknande samhälle 1900.

KommunikationRedigera

Järnvägen har varit viktig för Bräckes historia och det var då järnvägen drogs förbi som Bräcke växte upp. Mittbanan mellan Sundsvall och Trondheim går förbi Bräcke och flera tåg stannar i samhället. Bland annat Mittnabotåget och InterCitytåget mellan Storlien/Östersund och Stockholm.

E14 går rakt genom samhället och Länsväg 323 startar i Bräcke och går mot Kälarne - Bispgården. Länstrafiken har busstrafik till Östersund.

ServiceRedigera

Bräcke hade bemannad polisstation och har bemannad brandstation. Det finns apotek samt systembolag. I Folkets hus finns ett bibliotek. Vidare finns arbetsförmedling och försäkringskassekontor i samhället.

Bräcke kyrka är sockenkyrka för Bräcke socken och sedan 2006 församlingskyrka för Bräcke-Nyhems församling.

 
Kommunhuset

I Bräcke finns två mataffärer, ICA och Konsum. Där finns även kiosk, bensinstation, två restauranger, gatukök och blomsterhandel.

NäringslivRedigera

Här finns några verkstadsindustrier:

SkolaRedigera

Det finns en grundskola i Bräcke samhälle samt en gymnasieskola där elprogrammet, det internationella frisörprogrammet samt fordonsprogrammet, vilket har riksintag, finns. Det finns även ett individuellt program, SFI (svenska för invandrare) och IVIK (individuell introduktionskurs, det individuella programmet för invandrarelever).

IdrottRedigera

I Bräcke finns ishall, ridhall samt sporthall (Gunder Hägg-hallen). På idrottsplatsen Björkhaga finns två fotbollsplaner. Bräcke Polar Bears spelade några säsonger i division 1 norra men tvingades lägga ner A-lagsverksamheten under ett par säsonger för att sanera sin ekonomi. Bräcke Basket spelade på 90-talet i näst högsta ligan i basket, dåvarande division 1. Man var då farmarlag åt Jämtland Basket.

Se ävenRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2019, Statistiska centralbyrån, 20 augusti 2019
  3. ^ [a b c] Tätorter 2015; befolkning 2010–2018, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017 och 28 mars 2019
  4. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läst: 7 november 2013
  5. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  6. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.