Wikipedia

Bombdådet i MacDonald House

Bombdådet i MacDonald House var ett bombdåd som skedde 10 mars 1965 i Hong Kong and Shanghai Bank-byggnaden (numera känd som MacDonald House) på Orchard Road i Singapore, ett par månader innan Singapore fick sin självständighet från Malaysia. Nitroglycerinbomben placerades av indonesiska sabötorer under Indonesien–Malaysia-konflikten (även känd som Konfrontasi). I explosionen dog tre personer och minst 33 personer skadades.[1][2]

Bombdådet i MacDonald House
Del av Konfrontasi
MacDonald House 2018
PlatsSingapore Singapore
Koordinater1°17′57.11″N 103°50′45.73″Ö / 1.2991972°N 103.8460361°Ö / 1.2991972; 103.8460361
Datum10 mars 1965
59 år och 41 dagar sedan
15:07 (UTC+08:00)
MålMacDonald House
AttacktypBombattentat
VapenNitroglycerinbomb
Dödsoffer3
Skadade33
OfferElizabeth Suzie Choo
Juliet Goh
Mohammed Yasin bin Kesit
GärningsmänIndonesiska Marinkåren;
Harun Thohir
Usman bin Haji Muhammad Ali
Gani bin Arup

Under Konfrontasi, då Indonesien var öppet emot formationen av Malaysia, ledde indonesiska sabotörer en kampanj av terror i Singapore. Totalt 37 bombdåd skedde mellan 1963 och 1966. De var tränade att attackera militära mål och kommunala bolag, men när terroristerna misslyckades i sina försök att attackera dessa tungt bevakade mål, detonerade de bomber för att skapa panik och osäkerhet bland folket på ön. År 1964 hade dessa bombdåd blivit frekventa.

Attack redigera

Bombdådet i MacDonald House den 10 mars 1965 är det allvarligaste av de bombdåd som skedde under Konfrontasi. Tre personer miste livet till följd av bombdådet; två kvinnor som var anställda på HSBC-banken, Elizabeth Suzie Choo, 36, sekreterare och Juliet Goh, 23, kontorist. Det tredje offret, en malajisk man vid namn Mohammed Yasin bin Kesit, 45, chaufför och far till åtta barn, hamnade i koma till följd av attentatet, och dog senare. Trettiotre andra fick skador. Vid tidpunkten för attentatet hyste byggnaden även den australiska högkommissionen samt det japanska konsulatet.[2][3] Byggnaden var belägen 1,4 km från Istanan, den officiella bostaden för Singapores sittande president.[3]

Gripanden och domar redigera

Inom fyra dagar arresterade singaporianska poliser två indonesiska marinsoldater, Harun Thohir (då 21) och Usman Haji Muhammad Ali (då 23), för anknytningar till bombdådet. De två indonesiska sabotörerna hade anlänt till Singapore civilklädda från Java vid 11:00. De hade blivit instruerade att placera en bomb vid en elnätstation, men de gick mot MacDonald House istället.[4] De två sabotörerna misslyckades med att fly från Singapore då deras flyktbåt fick motorstopp. Senare examination av byggnaden visade att bomben bestod av cirka 10 kilogram nitroglycerinsprängmedel.

Eftersom de var civilklädda och hade utförd dådet i en civil byggnad dömdes de två männen i Singapore för morden av de tre folk som dog i sprängdådet. Männen dömdes till döden i form av hängning. Den 17 oktober 1968, 3 år och 7 månader efter sprängdådet, avrättades de två männen i Changi fängelse.[3][5][6]

Följder redigera

Påverkan på relationer mellan Indonesien och Singapore redigera

Den 9 augusti 1965, bara fem månader efter sprängdådet blev Singapore självständiga från Malaysia. I mars 1967 avgick den då sittande indonesiska presidenten Sukarno, som under sin regeringstid hade initierat Konfrontasi. Den nya indonesiska presidenten Suharto vädjade Singapore för nåd, men denna vädjan avvisades. Den singaporianska ambassaden i Jakarta rannsakades dagen av sabotörernas avrättning. Relationer mellan Indonesien och Singapore förblev spända. År 1973 förbättrades relationerna, då Singapores statsminister Lee Kuan Yew åkte på ett officiellt statsbesök till Indonesien, besökte gravarna av de två avrättade marinsoldaterna och la blommor på dem.[7] År 1974 åkte även Suharto på ett statsbesök i Singapore.[8]

Örlogsfartygsskandalen redigera

År 2014 döpte Indonesien en Bung Tomo-klass korvett till KRI Usman-Harun efter de två avrättade marinsoldaterna, vilket försämrade relationer mellan Indonesien och Singapore.[9] Till följd av detta ställde Singapore in en rad av planerade intermilitära övningar med Indonesien, samt förbjöd örlogsfartyget från alla Singapores hamnar och flottbaser.[10] General Moeldoko, Indonesiens militärchef, bad om ursäkt för namngivningen, vilket accepterades av Singapore i ett uttalande från Singapores försvarsminister Ng Eng Hen.[11][12][13][14] Moeldoko förtydligade senare att namngivningen var bestående.[15][16][17][18][19]

Minnesmärke redigera

Den 10 mars 2015, 50 år efter sprängdådet, invigdes ett minnesmärke i Dhoby Ghaut Green, mitt emot MacDonald House, till minne av Konfrontasins offer samt de soldater som dog under den perioden. Märket byggdes i tillstyrkan av Singapores försvarsmakt för att minnas alla offren, samt utbilda yngre generationer om tragedin. Invigningen hölls av kultur- och samhällsministern Lawrence Wong.[20][21]

Referenser redigera

  1. ^ Singapore, National Library Board. ”MacDonald House bomb explosion | Infopedia”. eresources.nlb.gov.sg. http://eresources.nlb.gov.sg/infopedia/articles/SIP_62_2004-12-17.html. 
  2. ^ [a b] Jackie Sam; Philip Khoo; Cheong Yip Seng; Abul Fazil; Roderick Pestana; Gabriel Lee (11 mars 1965). ”Terror Bomb kills 2 Girls at Bank” (omtryck). The Straits Times. http://eresources.nlb.gov.sg/newspapers/Digitised/Article/straitstimes19650311.2.3.aspx. 
  3. ^ [a b c] MacDonald House attack still strikes home in S'pore, The Jakarta Post, 13 februari 2014
  4. ^ ”MacDonald House Bombing” (på engelska). www.roots.sg. Arkiverad från originalet den 1 april 2019. https://web.archive.org/web/20190401070059/https://roots.sg/learn/stories/macdonald-house-bombing/story. Läst 26 september 2018. 
  5. ^ Sudarmanto, J. B. (2007). Jejak-jejak pahlawan : perekat kesatuan bangsa Indonesia (rev. 2nd). Jakarta: Gramedia Widiasarana Indonesia. sid. 162, 164. ISBN 9789797597160. OCLC 200180907 
  6. ^ Singapore from Settlement to Nation Pre-1819 to 1971 (6:e). Singapore: Marshall Cavendish Education. sid. 196–197 
  7. ^ Boey, David (8 februari 2014). ”KRI Usman Harun not welcome in Singapore waters”. Straits Times. http://www.straitstimes.com/breaking-news/singapore/story/kri-usman-harun-not-welcome-singapore-waters-20140208. 
  8. ^ Konfrontasi: Why It Still Matters to Singapore, Daniel Wei Boon Chua, RSIS Commentary, Nr. 054 – 16 mars 2015, S. Rajaratnam School of International Studies, Nanyang Technological University
  9. ^ Cheney-Peters, Scott (19 February 2014). ”Troubled Waters: Indonesia's Growing Maritime Disputes”. thediplomat.com. The Diplomat. https://thediplomat.com/2014/02/troubled-waters-indonesias-growing-maritime-disputes/. 
  10. ^ Jaipragas, Bhavan. ”Singapore bans disputed Indonesian navy ship”. Singapore bans disputed Indonesian navy ship. Agence France-Presse. http://archive.defensenews.com/article/20140218/DEFREG03/302180035/Singapore-Bans-Disputed-Indonesian-Navy-Ship. 
  11. ^ Singapore Accepts Indonesian Apology for Ship's Name, The Wall Street Journal, 16 april 2014
  12. ^ ”Singapore accepts Indonesia apology over warship row - ASEAN/East Asia | The Star Online”. www.thestar.com.my. https://www.thestar.com.my/news/regional/2014/04/16/singapore-accepts-indonesia-apology-over-warship-row/. 
  13. ^ ”Channel News Asia: Indonesian Armed Forces Chief expresses regret over naming of warship”. www.mfa.gov.sg. https://www.mfa.gov.sg/content/mfa/overseasmission/jakarta/press_statements_speeches/2014/201404/Channel_News_Asia_Indonesian_Armed_Forces_chief_expresses_regret_over_naming_of_warship.html. 
  14. ^ ”Singapura Terima Permintaan Maaf Moeldoko, Nama KRI Usman Harun Tak Diganti” (på indonesiska). Singapura Terima Permintaan Maaf Moeldoko, Nama KRI Usman Harun Tak Diganti. 17 april 2014. http://jateng.tribunnews.com/2014/04/17/singapura-terima-permintaan-maaf-moeldoko-nama-kri-usman-harun-tak-diganti. 
  15. ^ ”No apology for ship naming, says Indonesian army chief”. www.todayonline.com. http://www.todayonline.com/singapore/no-apology-ship-naming-says-indonesian-army-chief. 
  16. ^ Kwara, Michelle (18 april 2014). ”Indonesia's armed forces chief says "no apology" for warship's name” (på en-SG). Yahoo! Singapore. https://sg.news.yahoo.com/indonesia-s-armed-forces-chief-says-%E2%80%9Cno-apology%E2%80%9D-for-warship-s-name-013632910.html. 
  17. ^ antaranews.com. ”Moeldoko bantah minta maaf soal KRI Usman Harun – ANTARA News” (på id-ID). Antara News. https://www.antaranews.com/berita/429799/moeldoko-bantah-minta-maaf-soal-kri-usman-harun. 
  18. ^ ”Panglima TNI bantah minta maaf ke Singapura”. BBC Indonesia. http://www.bbc.com/indonesia/berita_indonesia/2014/04/140417_panglima_usmahharun. 
  19. ^ ”TNI chief clarifies apology, Channel News Asia, 19 april 2014”. Gmane.org. 19 april 2014. Arkiverad från originalet den 17 november 2017. https://web.archive.org/web/20171117002458/http://permalink.gmane.org/gmane.culture.region.indonesia.ppi-india/116813. Läst 16 november 2017. 
  20. ^ ”Memorial for Konfrontasi victims, heroes unveiled”. ChannelNewsAsia. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402140027/http://www.channelnewsasia.com/news/singapore/memorial-for-konfrontasi/1706972.html. Läst 11 mars 2015. 
  21. ^ Lim, Yan Liang. ”Memorial to victims of Konfrontasi unveiled”. AsiaOne. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402120441/http://news.asiaone.com/news/singapore/memorial-victims-konfrontasi-unveiled. Läst 11 mars 2015. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Bombdådet_i_MacDonald_House&oldid=54007694”